Han går på tvärs med traditionerna

Fredag 24 oktober 2014

forsen-sture-2.jpg

Sture Forsén tänker inte bara rätt, han tänker fritt också. Som idérik initiativtagare till både det tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet och forskningsbyn Ideon i Lund har han mer än de flesta bidragit till att utveckla forskningen rejält runt universitet. Men allt började med en minst sagt händelserik resa till USA.

”Anything is possible” är Ideons slogan. Devisen hade lika gärna kunnat gälla Sture Forsén själv. Professorn i fysikalisk kemi har enträget arbetat fram visionära och lyckade samarbeten mellan olika forskningsdiscipliner, helt på tvärs med den traditionella indelningen i universitetsvärlden.

– Egentligen är jag ju pensionerad från Lunds universitet men har återanställts på deltid och har fått titeln ”seniorprofessor”.

Samtidigt har han en gedigen vetenskaplig karriär bakom sig inom fysikalisk kemi – ”the study of anything in science that is interesting”, som Sture Forsén presenterar ämnet med.

– Det är ett ämne som kombinerar experimentella och teoretiska metoder, och som har tillämpningar inom många områden, förklarar Forsén. Från grundläggande kemi och biokemi till molekylärbiologi, medicin och mycket annat.

Bland annat har Forsén rent konkret studerat ”besvärliga moment” – atomkärnor med kvadrupolmoment närmare bestämt. Dessa återfinns hos många av de grundämnen som är viktiga i våra biologiska system, såsom natrium, kalium, magnesium och kalcium med flera.

För att inte ”låsa in” forskningen strikt inomdisciplinärt verkade han för runt sex år sedan för bildandet av det tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet, som i dag för en livaktig tillvaro. Institutet uppkallades efter Samuel von Pufendorf, tysk historiker och politisk teoretiker, som blev professor vid Lunds universitet och också adlades till friherre här.

Och genom åren har forskare från inte mindre än 55 olika institutioner och avdelningar inom universitetet verkat vid institutet. Minimikravet för ansökningar är att tre olika fakulteter ska finnas representerade hos de deltagande forskarna. Sedan kan de, om de beviljas anslag, ”friköpas” från ordinarie tjänster vid hemmainstitutionen.

Diskussionen forskarna emellan blir som mest fruktbar när de slänger agendan, menar Sture Forsén:

– De behöver god tid på sig för att få ett gemensamt ”språk” och förstå exakt vad problemen är, hur man ska formulera dem och så. Så vägen mot ett gemensamt forskningsprogram är lika viktig som programmet i sig.

I linje med sin strävan mot ökad tvärvetenskaplighet är Sture Forsén kritisk till hur förlegad synen på multidisciplinärt samarbete fortfarande är inom universitets- och forskningsvärlden.

»Det som var tvärvetenskap kallade man under många år för ’övrigt’. Det retade mig oerhört.«

– När Vetenskapsrådet bildades var tanken att det skulle stå för en friare indelning av vetenskapsområdena, men det blev ju inte så, och det som var tvärvetenskap kallade man under många år för ”övrigt”. Det retade mig oerhört.

Sture Forsén korsar också sina breda naturvetenskapliga forskningsintressen med ett engagerat musiklyssnande:

– Musik har varit ett absolut måste för mig i hela mitt liv, säger Sture Forsén. Jag växte upp i en familj där det var mycket musik, och med en syster som hade kunnat bli professionell pianist.

Detta är säkert ingen slump. Musik- och kulturutövande i kombination med exempelvis naturvetenskaplig forskning är ju något som förekommer hos många framstående forskare.

Vad beror det på?

– Det finns kanske några kopplingar mellan musikintresse och kreativitet, säger Forsén och hänvisar bland annat till Fredrik Ulléns forskningsprojekt ”Den musicerande människan”. Kanske det ger upphov till nybildning av synapser i hjärnan eller så?

Bland Sture Forséns främsta meriter som forskare finns förstås hans ledamotskap i priskommittén för Nobelpriset i kemi. – Jag var med ganska länge, från 1976 till 1995. Och det var som att befinna sig vid Piccadilly Circus inom vetenskapen. Allt intressant passerade förbi.

Arbetet var samtidigt mycket prestigefullt – det sades inom kommittén att ”endast döden var ett tillräckligt skäl för att avstå från ett möte med Nobelkommittén”. 1981 var Sture Forsén inbjuden att hålla ett föredrag i Saint Louis i USA dagen efter ett kommittémöte. Han påpekade att detta skulle bli omöjligt att hinna, men seminariearrangörerna i USA var påstridiga:

– ”Jodå”, menade de, ”du kan åka Concorde”, berättar Sture Forsén. ”Vi betalar dig.” För det var på den tiden Concorde flög. Men när jag kom till London var planet inställt.

Ändå vägrade arrangörerna att ge upp. Sture åkte taxi mellan den internationella och den nationella flygplatsen i Washington när han anlänt med nästa Concorde. Sedan var det inrikesplan till Saint Louis.

– En halvtimme innan jag skulle hålla mitt föredrag dök jag upp på konferenscentret! Och åhörarna blev mycket imponerade när jag introducerades med orden ”directly from the Concorde – Sture Forsén from Sweden”.

På flyget på hemvägen läste Forsén för första gången om ett koncept som hade blivit stort i USA och Storbritannien: ”science parks”. Och detta blev startskottet för nästa spännande projekt från Sture Forséns sida: forskningsbyn Ideon i Lund.

– Jag blev helt fascinerad över tanken att man skulle ha något liknande. Min roll blev sedan att försöka tända universitetets ledning för den här idén, och sakta växte det fram ett intresse även från Lunds kommun, landshövdingen, Länsstyrelsen och näringslivet.

Vid den tiden, i början av 80-talet, var det varvskris och nedläggningar i Skåne, och Lunds kommun var oroade över hur mycket av inkomsterna och arbetstillfällena som var beroende av ett fåtal stora företag, som Gambro, TetraPak, Alfa-Laval med flera. Lösningen blev att etablera den nyskapande, framtidsinriktade och jobbskapande forskningsbyn Ideon, med Sture Forsén som katalysator.

Sture Forsén

Ålder: 82 år

Utbildning: Civilingenjör i kemiteknik vid KTH 1956 och teknologie doktor 1962. 1963 Sveriges första docent i kemisk fysik och två år senare professor i fysikalisk kemi vid Lunds tekniska högskola.

Karriär: Forskningsingenjör på Asea Atom 1960-1962. Ledde under flera år konsortiet SWEGENE (vid Lunds och Göteborgs universitet och Chalmers) och var 2005-2009 styrelsemedlem i Structural Genomics Consortium (SGC). Vice preses för KVA 1997-2000. Har under 15 år suttit i Nobelkommittén för kemi.

Utmärkelser: 1970 Celsiusmedaljen i guld av Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala. Ledamot av KVA 1973 och sedan 1987 ledamot av IVA.

Foto: André de Loisted

Skribent: Joakim Rådström