Hög etik kan bli svensk konkurrensfördel

Onsdag 20 november 2013

Hög etik lönar sig. Man ska inte ta seden dit man kommer. Men även den som tycker sig göra rätt riskerar bakslag. Det var några av slutsatserna vid IVA:s seminarium "Svensk moral på export".

Vid inledningen av seminariet presenterade Richard Wahlund, professor på Handelshögskolan i Stockholm, en undersökning där 10 000 kunder, anställda och ägare har fått reagera på företags olika typer av oetiskt beteende. Värst är barnarbete, medan oreglerad arbetstid inte väcker några heta känslor, enligt undersökningen. Korruption ligger i mitten av rankningen av oetiska beteenden, men är svårt att påverka med kommunikationsinsatser. Undersökningen visar också att svenska företag ofta missbedömer den allmänna opinionen och hur man ska agera i länder med barnarbete, låga löner och brist på demokrati.

Samtidigt finns det statistik som visar att ansvarsfullt agerande kan vara lönsamt.

- Företag med högt ansvarstagande har bättre värdeutveckling, sa Richard Wahlund.

Problemet är bara vad som menas med ”ansvarstagande”. Panelen från näringslivet tyckte till exempel att det var försvarbart att göra affärer med Kina, som varken är en demokrati eller respekterar mänskliga rättigheter.

Bättre att vara på plats och försöka vara ett gott föredöme och verka för en förändring av attityder, menade bland annat Biörn Riese, styrelseordförande i advokatbyrån Mannheimer Swartling och den som ledde Telias egen utredning av affärerna i Uzbekistan:

- Men man ska inte ta seden dit man kommer. Börjar man ta genvägar är risken stor att man fortsätter, fortsatte han.

- Det räcker inte heller med att följa lagen. Du måste bestämma dig var du själv står och ha en egen moralisk kompass.

Bert Nordberg, styrelseordförande i Vestas, styrelseledamot i Electrolux och tidigare försäljningsdirektör på Ericsson, ansåg att vissa produkter kan bidra till demokratiseringen av ett land.

- Jag har alltid tyckt att mobiltelefoni stödjer demokratisering. Att sälja mobiltelefoner i Kina hjälper till i demokratiseringsprocessen.

Där fick han dock mothugg från publiken.

- Bert säger ”vi är så bra för vi säljer telekomutrustning och det hjälper världen” men jag säljer en annan utrustning som också hjälper människor – jag tycker inte det här är ett argument att föra fram, sa Sven Löfquist, en av grundarna Climeon, som arbetar med att ta fram el ur låggradig värme.

- Vi ska inte sticka under stol med att vi gör affärer med korrupta länder och diktaturer, och det är ett jävla skit där ute, för att tala klarspråk.

Diskussionen visade tydligt hur många olika åsikter det finns om etik och moral – och hur man ska agera för att skapa ett etiskt försvarbart företagande.

SPELAR DET NÅGON ROLL VAD FOLK TYCKER, DÅ?
- På kort sikt kanske det inte händer så mycket, men om det blir en stark reaktion och den håller i sig kommer media att fortsätta att bevaka och övriga samhället, inklusive politiker kommer att reagera, sa Richard Wahlund.

Men risker innebär också möjligheter: den som tänker efter innan och formulerar en strategi för sitt agerande, är medveten om problemen och är öppen om dem, kan stärka sitt förtroende och varumärke, visar Richard Wahlunds undersökning.

Finansmarknadsministern Peter Norman avslutade seminariet med att berätta om statens hållbarhetspolicy, som inbegriper jämställdhet, mångfald, miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti-korruption och affärsetik.

- Vi tror att det här skapar värden. Man får fler kunder om man håller ordning på de här sakerna och dessutom finns det då en stor sannolikhet att man håller ordning på andra viktiga saker i bolaget.

Därför kräver regeringen numera att samtliga 51 statliga bolag själva ska definiera ett antal mätbara hållbarhetsmål, som är förenliga med bolagens affärer. Hur det arbetet har gått kommer att följas upp under 2014.