Husbyggen bortglömd klimatbov i Sverige

Onsdag 2 juli 2014

Byman-Karin.png

De årliga utsläppen av koldioxid från byggen är lika stora som de från alla personbilar i Sverige.

En ny rapport från IVA och Sveriges Byggindustrier visar att den totala klimatpåverkan från byggprocesser i landet uppgår till omkring 10 miljoner koldioxidekvivalenter per år. Byggandet av hus står för 40 procent av detta och anläggningsprojekt för resten.

Rapporten som redan fått medial uppmärksamhet presenterades på ett seminarium under Almedalsveckan.

– De årliga utsläppen av koldioxid från byggprocesser är i samma storlek som från alla personbilar och betydligt större än från bussar och lastbilar, sa Karin Byman, Sustainable Building Management.

Byggbodar hör till utsläppsbovarna, men än mer kommer från de tunga material som används till hus och anläggningar.

– I en studie av ett hus, exklusive markarbetet, kom 80 procent av klimatgasutsläppen från material.

Maria Brogren är energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier. Enligt henne har man tidigare haft som tumregel att bara 15 procent av utsläppen från en byggnad, räknat över hela dess livslängd, kom från själva byggandet. Den regeln gäller inte längre.

– Det är inte känt att byggprocessen släpper ut så mycket som den faktiskt gör, sa hon.

Nya hus är klimat- och energieffektiva under den tid de används. Därför har byggandets relativa klimatpåverkan ökat.

– Det finns flera förklaringar till att byggprocessens stora koldioxidutsläpp är bortglömda. Projekten pågår kort tid, medan husen och anläggningarna finns i minst 50 år. Klimatsmart byggande ger heller ingen konkurrensfördel. Beställarna saknar kunskap om förhållandet.

Dessutom har forskningen fastnat i metodfrågor.

Det går dock att komma tillrätta med problemet. Kunskapsspridning är ett väsentligt inslag i lösningen. Då kan beställare ta hänsyn till processutsläppen redan vid planeringen av nya hus och anläggningar. Nya modeller för upphandling bör utvecklas och materialleverantörer kan klimatdeklarera sina produkter.

Smartare logistik och eldrivna maskiner hör också till det som kan sänka nivån på utsläppen.

– Boverket borde utveckla statistik för att kunna följa utvecklingen.
 
Beställarna har en central betydelse om förbättringar ska komma till stånd. Det hävdade Tore Nilsson, ordförande för Sveriges Byggindustrier.

– Jag trodde inte att utsläppen var så stora. Nu behövs samverkan. Vi följer de krav som beställarna ställer, sa han.

När det gäller utsläpp och drivmedel till fordon finns politiskt beslutade styrmedel för att få ner utsläppen. För byggbranschen är dessa helt annorlunda.

Ulf Perbo är statssekreterare på socialdepartementet.

– Dåliga bilar miljöstraffas. Här finns en skillnad i nivåerna i styrmedlen på mer än 1000 procent. Det visar att frågan inte har uppmärksammats. För klimatets skull borde det ju vara samma pris på alla typer av klimatgasutsläpp, sa han.

Men kanske är det bäst att skynda långsamt med nya åtgärder. Det hävdade Andres Muld, ordförande för Sustainable Innovation.

– Mer kunskap behövs och vad vet man om detta utomlands? Dessutom måste man också ta med rivningen av hus och anläggningar i beräkningen innan hela bilden är klar, sa han.

Skribent: Pär Rönnberg