Mer förnybar el kräver investeringar i elnät

Måndag 29 februari 2016

shutterstock_186324869-1200px.jpg

En framtida utbyggnad av sol- och vindkraft kommer att påverka elnätet. Men det finns goda förutsättningar i Sverige att ställa om nätet successivt, utan alltför höga kostnader. Det framkom vid ett seminarium om framtidens elnät. 

– Om det sitter solceller på var mans tak vad ska vi då ha elnät till?

Frågan om elnätets framtid ställdes på sin spets redan inledningsvis under seminariet av Alf Larsen, ordförande i arbetsgruppen Distribution och transmission. Han framhöll att prosumenter, där elanvändare också blir producenter genom att äga egen elproduktion, kommer att bli en utmaning för  elnätet. Men i grunden trodde han att utvecklingen kommer att rymmas genom en utveckling av dagens system.

– Vilken påverkan utvecklingen ger på elnätet beror mycket på antalet prosumenter och var någonstans i landet de finns. Men jag tror att det kommer att kunna hanteras med ökad energilagring. Det öppnar också nya affärsmöjligheter, sade Alf Larsen.

Dagens svenska elnät består av stamnät (transmission) där stora mängder el överförs långa sträckor samt regionala och lokala elnät som distribuerar elenergi genom tätorter till enskilda användare. Hur de olika näten påverkas framöver beror till stor del på hur elen produceras i framtiden.

– Produktionssystemets utformning och vilka kraftslag vi väljer att satsa på har ett oerhört stort genomslag för hur elnätet behöver förändras, sade Alf Larsen.

Med en fortsatt kärnkraft behöver inte så stora investeringar göras, konstaterade Alf Larsen. Satsningar på vind- sol och biobränslebaserad kraftproduktion kommer däremot att kräva nyinvesteringar i både stam- och lokalnät. Tidsperspektivet är avgörande för kostnaderna.

– Om ny produktionsteknik ska introduceras på kort tid, kan det bli en hög investering i nya nät. Men vi tror att det är möjligt att successivt uppgradera och bygga ut näten. Då behöver det inte bli mycket dyrare än vad vi redan planerar för för att bibehålla dagens system.

Urbaniseringen blir en utmaning för elnätet och elnätsbolagen. Trenden att människor från landsbygd till stad och från stad till storstad fortsätter. Över 200 kommuner kommer att tappa befolkning de närmaste åren, konstaterade Henrik Bergström vid Ellevio.  

– Om nätet ska ha samma funktion och omfattning som idag, men vi har färre som betalar, står vi inför en stor utmaning. Hur ska kostnaden för näten fördelas i framtiden?

Henrik Bergström presenterade två principer för prissättning av el: ett enhetligt Sverigepris eller ett helt individualiserat pris. En kombination i framtiden är det troligaste, sade han. Ett enhetligt Sverigepris driver oss mot ett robust elnät, där alla bolag tar ut tillåten intäkt. Ett individualiserat pris innebär ett mer fragmenterat nät, där geografi får större betydelse för elkostnad. Å andra sidan kan det lättare uppmuntra ny teknik och nya affärsmodeller. Oavsett vägval krävs gedigna konsekvensanalyser, konstaterade han.

Mikael Möller från Innovations- och kemiindustrierna förde den elintensiva basindustrins talan. Han betonade kundperspektivet.

– En stor del av basindustrin ligger i södra Sverige där vi har kärnkraft idag. Försvinner kärnkraften, ökar behovet att överföra elkraft till oss. Då behöver man bygga nya nät. Det betyder kostnader. Frågan är vem som ska betala det?

Seminariet avslutades av Alf Larsen. Han konstaterade att frågan om kostnaderna för omställningen av nätet är en central fråga.

– Vi har naturligtvis diskuterat kostnadsfrågan ingående, men inte tagit ställning eftersom det finns så stora osäkerheter. Vi tar med oss diskussionerna här på seminariet in i det fortsatta syntesarbetet.

Nästa delrapport i Vägval el presenteras den 19 april. Då är det dags för arbetsgruppen Klimat och miljö att presentera sina slutsatser. Syntesrapporten, där resultaten från samtliga fem arbetsgrupper vägs samman, presenteras i juni.