Ironman visar motsatsförhållanden inom målstyrning

Måndag 16 mars 2015

Ironman_1200px.jpg

Ibland lägger olika miljömålsättningar krokben för varandra på det nationella kontra globala planet. Ett projekt som har drabbats av detta är LKABs och Höganäs ABs "Ironman".

Ibland lägger olika miljömålsättningar krokben för varandra på det nationella kontra globala planet. Ett projekt som tyvärr har drabbats av detta under några år är LKABs och Höganäs ABs "Ironman".

Genom projektet ”Ironman” vill svenska LKAB och Höganäs AB ersätta klimatdålig järnproduktion i Sverige med kol som bränsle med klimatvänligare, gasdriven produktion i Norge. Ett nytt järnverk skulle kunna byggas för fem miljarder svenska kronor i Tjeldbergodden några mil utanför Trondheim, då Statoil har en fabrik där som konverterar naturgas till metanol (se foto ovan).

Gaserna som bildas vid järnframställningsprocessen skulle kunna återanvändas som bränsle i verkets förvärmare, och en koldioxidavskiljare skulle rena gaserna från koldioxid, som sedan skulle fraktas bort och pumpas ned under havsbottnen. Därmed skulle världens mest koldioxidneutrala järnverk kunna realiseras, med 80-90 procents mindre koldioxidutsläpp än från klassiska verk.

Problemet har emellertid varit att utsläppen trots allt skulle komma att öka i Norge jämfört med om inget järnverk alls skulle byggas där. Under ett längre tag har därför den norska regeringen varit kritisk till att verket skulle byggas. Motsatsförhållandet uppmärksammades dock av norska och svenska aktörer, och idag har en positiv och lovande dialog startats för att se om verket kanske ändå kan byggas i slutänden.

Skribent: Joakim Rådström