IVA på SvD Debatt: "200 miljarder för stängda reaktorer"

Tisdag 31 maj 2016

Bo-Normark.jpg

[Debattartikel på SvD Näringsliv, tisdag 31 maj 2016] Utvecklingen av framtidens elsystem hindras av dagens styrmedel. Nuvarande produktionsskatter och subventioner styr bort från kostnadseffektiva lösningar och flexibilitet. Det är dags att se över såväl elcertifikatssystemet som effektskatten på kärnkraft, skriver företrädare för IVA:s projekt Vägval el.

En energiförsörjning som är samhällsekonomiskt effektiv är grundläggande för
såväl svenska hushåll som för det svenska näringslivets konkurrenskraft. Olika vägval
kan därför få stor påverkan på svensk ekonomi som helhet.

Elmarknaden står inför en utmanande förändring. Vi går från ett elproduktionssystem dominerat av stora och planerbara kraftverk till ett system med ökande inslag av intermittent kraftproduktion och små kraftverk. En central fråga är hur snabbt denna
förändring går.

Målet för omställningen måste vara ett kostnadseffektivt energisystem med bibehållen leveranstrygghet och låg miljöpåverkan. Det är visionen för IVA:s projekt V'agval el, som presenterar rapporten "framtidens elmarknad" i dagarna.

Det svenska elsystemet är i dag ett av världens mest hållbara, med låga koldioxidutsläpp och hög grad av flexibilitet till konkurrenskraftiga priser, allt enligt World Energy Council. Det svenska elsystemet är av väsentlig betydelse för svensk industris konkurrenskraft och bidrar därmed till klimateffektiv global produktion.

Regleringar, skatter och styrmedel har en avgörande påverkan på tekniska lösningar, energisystemets effektivitet och kostnad. Elcertifikatssystemet har bidragit till en omfattande introduktion av icke-planerbar vindkraft. Men dagens system skapar obalans mellan tillgång och efterfrågan på el. Och det kan i förlängningen leda till problem med
leveranssäkerheten.

En konsekvens av dagens stödsystem är att Sverige i nuläget investerar i icke planerbar kapacitet som leder till ett ökat överskott av el. Denna kan komma att exporteras till ett pris väsentligt under den långsiktiga produktionskostnaden för den nytillkomna
produktionen. Samtidigt står kärnkraften inför ett betydande reinvesteringsbehov. Den samlade bilden är att stödsystemet forcerar omställningen, vilket medför onödigt höga kostnader för samhället. En stängning av alla reaktorer senast år 2020 kostar drygt 200 miljarder kronor, enligt beräkningar inom projektet Vägval el.

Effektskatten på kärnkraft påverkar lönsamheten och därmed förutsättningarna för drift och incitamenten till ny-och återinvesteringar, vilket kan leda till en avveckling i förtid. I förlängningen betyder det högre elpriser och - om kärnkraften ersätts med en stor andel sol och vind - större prisvariationer. Det minskar även robustheten i elsystemet och möjligheten att upprätthålla stabiliteten, vilket gör att elsystemet blir mycket känsligare för störningar. Samtidigt sker en snabb teknikutveckling och nya lösningar år på gång för att kunna integrera större mängder sol och vind i elsystemet utan att det leder till onödiga störningar. Låt oss invänta den teknikutvecklingen, för en mer kostnadseffektiv omställning.

Vi bedömer att framtidens system inte kan utvecklas med dagens regleringar. Dagens produktionsskatter och subventionssystem styr bort från kostnadseffektiva lösningar och flexibilitet. Skatter och avgiftsstrukturer som tagits fram i fiskala syften måste ses över i ljuset av dagens förutsättningar.

Våra slutsatser är:
1. Det svenska systemet med skatter och subventioner ger generellt stöd till icke-planerbar kraft och nettobeskattar planerbar kraft.
2. Fortsatta subventioner av förnybar kraft kommer att skapa inlåsningseffekter och snedvrida marknaden till nackdel för planerbara kraftslag som kan bidra med tillgänglig effekt vintertid.
3. Fortsatt användning av subventioner ökar behovet av att komplettera dagens elmarknad (så kallad "energy only-marknad") med en kapacitetsmekanism för att hantera effektbrister. Det kommer att medföra kostnader som kunderna får betala.
4. Effektskatten på kärnkraft på nuvarande nivå utgör en omotiverad belastning som tillkom när marginalerna på el var stora och priset på utsläppsrätter förväntades bli högt. Samma sak gäller fastighetsskatten på vattenkraft som är högre än för andra kraftslag.
5. Stöd för förnybar kraftproduktion bör utformas så att hög ti1lgänglighet premieras vid tider då effektbrist kan befaras.
6. Det krävs ett tydligt leveranssäkerhetsmäl som garanterar transparens och förutsägbarhet.

Om den svenska regeringen eftersträvar ett konkurrenskraftigt pris på el i ett internationellt perspektiv bör det överlåtas till marknaden att hitta de mest hållbara och kostnadseffektiva lösningarna. Ju mer energimix och andra aspekter ska styras, desto mer behöver marknaden regleras och desto högre tenderar systemets totala kostnader att bli. Det är hög tid att reformera elmarknaden!


Leif Johansson
preses Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (lVA)

Björn O. Nilsson
professor, vd IVA

Bo Normark
ordförande Vägval el

Jan Nordling
huvudprojektledare Vägval el

Karin Byman
projektledare Vägval el

Runar Brännlund
professor, ordförande Arbetsgruppen samhällsekonomi och elmarknad, Vägval el

Skribent: Bo Normark m.fl.