Kött - lockvara utan lönsamhet?

Torsdag 26 november 2015

Meat_1200px.jpg

Det har fastställts att köttproduktion och köttkonsumtion är stora klimathot. Detta är ett problem som Anna Richert, WWF, Jonas Paulsson, Köttfri måndag och Kristoffer Gunnartz, projektledare som arbetar med IVA-projektet "Resurseffektiva affärsmodeller", är överens om. Hur detta problem ska lösas finns det dock blandade åsikter om.

– I den rika världen matar vi våra djur med fattiga människors mat, säger Jonas Paulsson, initiativtagare för kampanjen Köttfri måndag, som vill uppmuntra till mer vegetarisk mathållning.

Han påpekar att samma mängd växter som används som foder för att producera nötkött åt en enda person skulle kunna mätta tio människor om det åts utan att ta omvägen via kon. Dagens jordbruk är ett resursslöseri med en energiförlust på 98 procent. Paulsson vill ha politiska åtgärder för att hantera den allvarliga situationen och föreslår en avgift på kött i konsumentled för att minska köttkonsumtionen. När man påverkar människors beteende påverkar man deras attityd, menar Paulsson.

– Den svenska köttkonsumtionen måste minskas, instämmer Anna Richert, som är projektledare för Världsnaturfonden WWFs program "Hållbar mat för alla".

Idag finns det en stor utmaning att nå fram till människor som inte är medvetna om den här frågan, menar Richert, och lägger till att politikerna har en stor uppgift där, nämligen för att synliggöra frågan.

Men för att införa politiska åtgärder, exempelvis köttskatt, måste det finnas mer kunskap om hur dessa skulle funka för att få resultat som är rättvisa.

– Vi är överens om den allvarliga situationen och att något måste göras, och om vi inte agerar i den här frågan kommer det bli allvarliga konsekvenser, konstaterar Richert.

Köttfrågan ett komplext problem

Kristoffer Gunnartz, projektledare inom IVAs projekt ”Resurseffektiva affärsmodeller” menar att köttfrågan är komplex. Vägen till att göra produktionen och konsumtionen hållbar bygger på att man angriper frågan från flera håll samtidigt. Man behöver också ha ett systemperspektiv som till exempel ser till att styrmedel och andra åtgärder som införs inte blir kontraproduktiva.

- En köttskatt som är till för att minska köttkonsumtionen och dess miljöpåverkan kan ju till exempel samtidigt motverka att man utvecklar hållbarare sätt att producera kött om den är fel utformad, säger Gunnartz.

WWF utesluter dock inte ett införande av ekonomiska styrmedel. Svårigheten ligger i att det är många aspekter – klimat- och miljöpåverkan, hälsa, resursanvändning, biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotikafrågan – som ska tas hänsyn till. Kristoffer Gunnartz anser att utbildning, insatser för att öka medvetenheten och att från offentligt håll peka på rätt riktning är avgörande i detta fall.

– Vi måste jobba med det på alla håll, på alla nivåer. Och i slutänden kanske det effektivaste sättet skulle vara att ändra konsumenternas beteenden för att få konsumentkrafterna att förändra hela produktionskedjan.

Paulsson fastslår å sin sida att det inte räcker med att enskilda individer agerar, utan staten måste ingripa. Allvarliga samhällsproblem måste lösas politiskt, menar han, och pekar på att den svenska regeringen inte har satsat resurser på att minska konsumtionen av kött eller mejeriprodukter.

Gunnartz håller med om att styrmedel av olika slag kan behövas, och att det skulle vara problematiskt att lägga allt ansvar på konsumenterna.

– Vi ställer krav på individer att de ska ändra sina beteenden. Men kopplingen mellan köttkonsumtion och de problem den skapar fortfarande relativt ny och känslig för många.

Bra och mindre bra kött

WWF har som huvudbudskap ”Mindre men bättre kött” och har i samband med det format en Köttguide, som ska hjälpa konsumenterna att välja bättre kött utifrån fyra olika aspekter: biologisk mångfald, bekämpningsmedel, djurens välfärd och klimat. Enligt guiden är svenskt, KRAV-certifierat, ekologiskt och naturbeteskött de bästa alternativen.

Mot detta kan invändas att kött, åtminstone nötkött, har en hög naturlig växthuspåverkan via djuren, oavsett hur ekologiskt det är eller vilka certifieringar det har. Bredare hållbarhetscertifieringar som utgår från att jorden har gränser- såväl fysiskt i rummet som beträffande naturresurser och som ekosystem- skulle kunna tas fram för att hantera detta.

Ett annat problem som Paulsson pekar på är att hållbar köttproduktion inte är ekonomiskt lönsam idag. Och Kristoffer Gunnartz håller med:

- Kött är fortfarande butikernas stora lockvara, trots att ingen tjänar några egentliga pengar på det, samtidigt som kött idag är den livsmedelskategori som kräver mest resurser, har störst klimatpåverkan och tydligast kopplingar till både hälsomässiga och moraliska problem.

Enligt IVA:s projekt Resurseffektiva affärsmodeller är drastiska förändringar av vår produktion och konsumtion av kött nödvändiga för att skapa en hållbar livsmedelskedja i framtiden. Det kan både handla om att äta betydligt mindre kött, men också om att hitta sätt att producera mer hållbara köttprodukter. Problemet, säger Kristoffer Gunnartz är bara att få tillräckligt många konsumenter att vilja köpa de hållbarare produkterna, som ju ofta blir dyrare:

 – Även om efterfrågan på det ”hållbarare” köttet blir större är fortfarande lågt pris det dominerande värdet hos konsumenterna, vilket till exempel gör det svårt för hållbara svenska köttproducenter att konkurrera med utländska producenter som struntar i hållbarhet och därför kan sälja billigare kött.

Gunnartz menar att det här skulle behövas styrmedel som jämnar ut oddsen:

– Ja, kanske vi behöver lagar som ställer samma hållbarhetskrav på importerat kött, eller belägger ohållbara produkter med högre skatter.

Vägen till att göra produktionen och konsumtionen hållbar bygger på att man angriper frågan från flera håll samtidigt. Man behöver också ha ett systemperspektiv som t ex ser till att styrmedel och andra åtgärder som införs inte blir kontraproduktiva.

Skribent: Era Krasniqi