Lagar för leveranssäkerhet

Tisdag 7 februari 2017

IMG_0376-1200px.jpg

Ellagen, elberedskapslagen och ransoneringslagen. Det är några av de lagar som påverkar leveranssäkerhet för el.

Nu förändras förutsättningarna för elnäten, med mer väderberoende elproduktion och minskning av kärnkraften. Det betyder att leveranssäkerheten kan påverkas, till exempel ökar risken för att det ska uppstå effektbrist.

– Det är sannolikt att det behöver göras ändringar i regelverket, säger advokaten Maria Hagberg. Men först behöver våra politiker besluta om mål för leveranssäkerheten.

Maria Hagberg har på uppdrag av IVAs projekt Vägval el gjort en kartläggning över de bestämmelser i de lagar som reglerar leveranssäkerhet. I kartläggningen ingår också en beskrivning av myndigheternas ansvar. Det är ellagen som är viktigast:

– Här står att ”överföringen av el ska vara av god kvalitet”, säger Maria Hagberg. Och att avbrott inte ska överstiga 24 timmar.

Reglerna om avbrottsersättning kom så sent som 2006, efter stormen Gudrun och stora problem med långvariga elavbrott. Det har också lett till konkreta förändringar som att nätägarna i hög grad börjat gräva ner kablarna.

Hur ser det då ut med ansvaret för leveranssäkerhet?

– Nätperspektivet är tydligt, säger Maria Hagberg. Det är nätägarna som står i centrum.

Det är Energimarknadsinspektionen som ska se till att ellagens regler om nätverksamhet efterlevs.

När det gäller den kortsiktiga balansen i systemet är det Svenska Kraftnät som har ansvaret. Genom avtal med ”balansansvariga”, det vill säga elleverantörer, ser Svenska Kraftnät till att energi köps och säljs för att balansen i systemet ska hållas.  Dessutom har Svenska Kraftnät en effektreserv och störningsreserv som bland annat innehåller gasturbiner som snabbt kan  tas i bruk med kort varsel.

Andra myndigheter som på olika sätt arbetar med leveranssäkerheten är Energimyndigheten  och MSB.

I april kommer IVA att presentera en ny rapport om Leveranssäkerhet.