Livsmedelsaktörer vill se mer resurseffektivitet

Torsdag 28 april 2016

Hamburgare_1200px.jpg

Med en växande befolkning och växande resursbehov behöver flera branscher tänka på åtgärder för att kunna förse så många som möjligt med de resurser som behövs för att tillfredsställa deras vardagliga behov. Inom få branscher är det så tydligt som inom den livsviktiga och hårt konkurrensutsatta livsmedelsbranschen.

I en ny studie från Oxforduniversitetet har man studerat hur en vegetariansk och vegansk diet skulle nyttja samhället. Studien, som refereras i Veckans Affärer, visar att om majoriteten av befolkningen i världen var vegetarianer skulle 7,3 miljoner färre dödsfall inträffa de kommande 35 åren (för en vegansk diet låg siffran på 8 miljoner). Det större antalet dödsfall som annars förutspås härleds till sjukdomar från för högt intag av exempelvis rött kött, en överlag ohälsosam livsstil, naturkatastrofer relaterade till klimatförändringarna med mer. Om majoriteten bytte sin diet skulle boskapsindustriernas utsläpp annars minska med upp till 70 procent. Ekonomiskt hade man kunnat bespara en biljon dollar varje år då det skulle innebära att köttrelaterade sjukdomar och vård av dessa sjukdomar skulle minska.

Vid Örebro universitet har de framtida livsmedelsutmaningarna tagits på allvar. Här pågår projektet Måltidslaboratioriet, där man arbetar med frågan om hur man ska föda den växande världsbefolkningen. I projektet har man nu gjort en förstudie, där man påpekar att insekter kan komma att bli vanlig föda i det framtida Sverige. Till förstudien har man fått 900 000 kronor från Örebro län. Projektet involverar Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan, flera företag och även Alfred Nobel Science Park och Tillverkningstekniskt Centrum (TTC).

Den framtida livsmedelsförsörjningen sysselsätter även forskningsinstituten och forskningsfinansiärerna. Formas har till exempel nyligen överlämnat ett underlag till Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister, om Sveriges livsmedelsstrategi. Formas anser att regeringen behöver göra en större investering för en långsiktig forskningssatsning under deras ansvar på livsmedelsområdet. De lägger även större vikt på att det behövs ett större kunskapsutbyte och kommunikation, men även en plattform där man kan samspela mer. Formas bedömning är annars att Sverige ligger efter inom livsmedelsforskning.

Nya initiativ inom resurseffektiv livsmedelsförsörjning märks även på kommun- och gräsrotsnivå. I mitten av mars startades den nya föreningen Refarm 2030 i Växjö. De stärker stadsodling, även om de inte anser att all mat kan odlas i staden. Föreningens mål är att lyfta fram och öka kunskapen om stadsbruk och möjligheterna som finns för att öka den svenska självförsörjningen till minst 75 procent.

Skribent: Aria Omidbaksh