Lönsamt med många kvinnor i ledningen

Onsdag 26 november 2014

Panel 14.jpg

Bolag med stor andel kvinnor i toppen går bättre än andra. Det är en myt att kvinnor inte vill ha de högsta positionerna. Kvinnorna är dessutom på god väg att ta över städerna, medan traditionella manliga yrken raskt tynar bort.

Konsultföretaget McKinsey forskar sedan åtskilliga år för att ta reda på mer om kvinnors roll och påverkan på den globala arbetsmarknaden.

Magnus Tyreman är bolagets Nordenchef.

– Bolag med stor andel kvinnor i ledningsgruppen presterar bättre än andra. Det är ingen slump. Mångfald är en framgångsfaktor, sa han vid IVA-seminariet Kvinnorna tar ledningen.

Uppfattningen att kvinnor inte vill ha de allra högsta positionerna är en ren myt, hävdade han. Men ett problem är att även om kvinnor är kvalificerade och beredda att göra det som behövs för att nå toppen så tvivlar de på att de kan nå ända fram.

– Dessvärre finns inga enkla svar på hur utvecklingen ska kunna gå snabbare. Det handlar om stora samhällsfrågor och sociala normer.

De bolag som vill ha fler kvinnor i toppskikten måste göra det till en högt placerad strategisk fråga på samma sätt som om det handlade om att erövra en ny marknad.

Jonas Wiström, koncernchef för ÅF, konstaterade att för honom är lönsamhet det allra viktigaste.

– Att utveckla personal och att skapa en jämnare könsfördelning är verktyg för att nå detta, sa han.

Viktigt är att ÅF är en attraktiv arbetsgivare. Bolaget ligger högt i sådana rankningar.

– Det är en av våra starkaste tillgångar, men vi kommer inte att behålla placeringen om vi inte förbättrar könsbalansen.

ÅF arbetar aktivt i flera program för att lyckas med detta. Ett initiativ som skakade om bolaget var när man under en månad bara anställde kvinnor.

– Men jag tror inte på kvotering för att få in fler kvinnor. Däremot ska våra duktiga kvinnor synliggöras.

Senast år 2020 ska 30 procent av ÅF:s anställda, inklusive cheferna vara kvinnor.

Inom den högre utbildningen ser det annorlunda ut. Ända sedan 1990-talet dominerar kvinnorna.

– Det beror till stor del på att 80 procent av studenterna i ämnen som hälsa, sjukvård och social omsorg är kvinnor, sa universitetskansler Harriet Wallberg.

Naturvetenskapliga ämnen och matematik lockar däremot inte särskilt många kvinnor.

Fortfarande är det kraftig obalans mellan könen bland professorerna.

– Det beror bland annat på att kvinnorna slår i glastaket eftersom de saknar mentorer och nätverk med seniora forskare, sa hon.

Men samhället förändras snabbt. Nyckelorden är urban, global och digital. Det menade kommunikationsrådgivare Per Schlingmann.

– Det är i städerna det händer. Och de feminiseras. Makten i städerna tas över av kvinnor. Urbaniseringen är en naturkraft, sa han.

Arbetsmarknaden förändras hastigt. Förvärvsfrekvensen ökar för kvinnor medan utvecklingen är den omvända för män.

– Om två decennier är hälften av de nuvarande yrkena robotiserade. Då är de säkra jobben exempelvis präst och kurator. De osäkra finns inom bygg och typ maskinoperatör. De traditionellt manliga jobben är på väg ut.

Resultatet kan bli att var femte man är arbetslös.

– Män är mer bundna av traditioner än kvinnor som är öppnare för förändring. Därför är det kanske dags att vi börjar fundera på hur den nya mansrollen ser ut, sa han.


Se seminariet 

Skribent: Pär Rönnberg