Lös elfrågan över blockgränserna

Fredag 12 december 2014

pressmeddelande-2.jpg

I dag handlar den politiska debatten om blocköverskridanden, utsträckta händer och samarbete. Och är det någon fråga som borde få partierna att prioritera ned taktik och egenintressen så är det Sveriges framtida elförsörjning, skriver Leif Johansson, Björn O Nilsson, Bo Normark, Peter Nygårds och Jan Nordling, IVA.

Sverige behöver långsiktiga och stabila spelregler för elförsörjningen. I ett osäkert parlamentariskt läge blir det ännu mer uppenbart. En energipolitisk överenskommelse måste lägga grunden inför nödvändiga långsiktiga investeringar i framtida energiinfrastruktur.

År 2030 kommer huvuddelen av dagens kärnkraftverk vara mogna för pension, vilket även gäller första generationens vindkraftverk. Sverige behöver investeringar i ny kraftproduktion. Och om delar av kärnkraften avvecklas tidigare så blir behovet av investeringar ännu mer akut.

Men det är ett faktum att många idag tvekar inför de tunga och långsiktiga investeringarna som behöver göras. Sverige behöver långsiktiga spelregler för energin och det är bråttom. Det finns en besvikelse över den Energikommission som nu inte blir av. Men idag handlar den politiska debatten om blocköverskridanden, utsträckta händer och samarbete. Och är det någon fråga som verkligen borde få partierna att prioritera ned taktik och egenintressen så är det Sveriges framtida elförsörjning.

Det finns ett antal alternativa vägar att välja mellan när det gäller elsystemets framtida utformning. Men dessa har olika påverkan på Sveriges ekonomi, konkurrenskraft, välfärd, klimat/miljö och försörjningstrygghet. Besluten som måste fattas får påverkan på samhället under mycket lång tid.

Vi behöver en säker elförsörjning som inte är beroende av olika väderförhållanden. Samtidigt vill vi inte öka andelen fossilberoende el. Detta kräver alternativa lösningar i kombination med ökad flexibilitet– eller utökat utbyte med andra länder.

Mot den bakgrunden är det viktigt för våra politiker att ta rätt beslut. Sverige behöver ta ut rätt kurs för framtiden, och vi tror att en blocköverskridande överenskommelse kan bidra till det..

Men det finns exempel i vår omvärld som avskräcker. Varje land har olika förutsättningar att utforma sin energipolitik. Sverige behöver inte gå samma väg som till exempel Tyskland eller Storbritannien. Men samtidigt påverkas vi naturligtvis av beslut som tas i andra länder.

  • Energin, konkurrenskraften och välfärden. Elpriserna för industriell verksamhet i EU är redan i dag mer än dubbelt så höga som priserna i USA och Ryssland, och 20 procent högre än i Kina. Svensk industri har historiskt haft en fördel av el till konkurrenskraftiga priser, men hur blir det i framtiden? Det är avgörande för näringslivet, för konkurrenskraften och därmed för Sveriges välfärd.

Bedömningen av framtida kostnader för elproduktion har förändrats kraftigt under de senaste åren. För landbaserad vind och solel har kostnaderna gått ner, men för havsbaserad vindkraft och kärnkraft har kostnaderna utvecklats åt fel håll. I Storbritannien har regeringen varit tvungen att garantera ett framtida pris till det franska bolaget EDF som planerar att bygga kärnkraftverk i Somerset. Priset motsvarar ungefär en krona per kilowattimme. Ett pris som innebär en stor och långsiktig finansiell börda för den brittiska staten.

  • Energin och miljön. I Tyskland producerades förra året mer el från brunkolkraftverk än på 20 år. Detta trots det tyska målet att ställa om hela elproduktionen till förnybar energi. Och den tyska satsningen på förnybart, Energiwende, beräknas kosta de tyska skattebetalarna nära 20 miljarder euro – varje år.

Dagens system för elproduktion i Sverige är i huvudsak fossilfritt – ett unikt utgångsläge sett ur ett europeiskt perspektiv. Men varje lösning som förutsätter någon form av fossilproduktion kommer att ge oss ett klimatmässigt sämre system än vi har i dag.

  • Energin och försörjningssäkerheten. Att Ryssland inte tvekar att använda strypt tillförsel och ökade priser som förhandlingsvapen blev en lärdom från Ukrainakrisen. Leveranser av gas till Europa, via till exempel Ukraina, innebär idag ett osäkert alternativ.  

Det är också viktigt för industrin med en jämn tillförsel av el, ”elkvalitet”. Här ligger Sverige idag i topp. Men med ökad andel väderberoende el – måste vi planera för fler strömavbrott?

Sverige behöver energipolitiska beslut baserade på vetenskaplighet och kunskap. Hur kan vi uppnå stark konkurrenskraft och säker elförsörjning med klimatneutrala effekter? De viktiga frågorna att besvara är:

  • Hur ser Sveriges behov av el ut år 2030?
  • Hur ser sammansättningen av energislag ut för elproduktionen?
  • Hur stort är Sveriges beroende av el från andra länder?

Nu startar IVA projektet ”Vägval el”. Målet är att sakligt visa på konsekvenserna för samhället av olika vägval i energipolitiken ur perspektiven ekonomi, konkurrenskraft, välfärd, klimat/miljö och försörjningstrygghet.

Vi ser fram emot den valrörelse som nu startar och menar att energifrågan bör vara en viktig del i den.  Vi erbjuder IVAs fristående arbete som underlag till den energipolitiska överenskommelse som behövs. Därigenom ökar möjligheten att göra rätt vägval i denna ödesfråga för Sverige.

Leif Johansson, preses IVA
Björn O. Nilsson, vd IVA
Bo Normark, ordförande IVAS projekt Vägval el
Peter Nygårds, vice ordförande Vägval el
Jan Nordling, huvudprojektledare Vägval el

Läs debattartikel publicerad 141212 på SvD Brännpunkt.