Många faktorer påverkar framtidens elanvändning

Torsdag 19 mars 2015

shutterstock_139284245-1200px.jpg

Utbud, elpris, utsläppsmål, investeringsklimat och styrmedel är några av de faktorer som långsiktigt påverkar framtidens elanvändning. Men hur mycket el som verkligen kommer att behövas år 2050 är ganska oklart.

– Det finns en mängd scenarier och prognoser om framtidens användning av el. Men det är farligt om de används som underlag för långsiktiga beslut, sa Anna Wolf, Naturskyddsföreningen, vid ett seminarium den 17 mars arrangerat av IVA-projektet Vägval el.

1970-talets prognoser för elanvändningen vid millennieskiftet var, menade hon, exempelvis alldeles för höga.

– Man överskattar ofta framtidens efterfrågan på el.

Det som egentligen styr elbehovet är utbudet. Det vill säga om elproduktionen är stor och priset lågt ökar användningen. Helt enligt normala marknadsprinciper.

Bo Rydén, från energikonsultföretaget Profu, påpekade att i Sverige har elanvändningen varit tämligen konstant de senaste 25 åren.

– Sedan 1990 har industrins förädlingsvärde ökat kraftigt samtidigt som elanvändningen minskat, sa han.

Med de nuvarande styrmedlen för energianvändning i Sverige kommer det inte att ske så stora förändringar. I alla fall inte fram till år 2030. Det visar Energimyndighetens senaste prognos. En viss minskning av det totala energibehovet, främst beroende på industrins efterfrågan, kan förutses. Transportsektorns energianvändning sjunker beroende på mer effektiva fordon och på att privatpersoner troligen kommer att minska sin årliga körsträcka.

Också på Lunds tekniska högskola funderar man på hur mycket el som behövs år 2050. Jörgen Svensson är lektor i industriell elektroteknik och koordinator för projektet ”Den elbaserade ekonomin 2050”. Projektets vision är att det svenska energisystemet ska kunna minska utsläppen av klimatstörande gaser med minst 70 procent.

– Då behövs ett nytt hållbart elsystem. Och ökar elektrifieringen av de sektorer som nu använder fossil energi går elpriset upp, vilket ger ett bättre klimat för investeringar, sa han och konstaterade att det i Sverige saknas en klar och samlad målbild för framtidens energiförsörjning.

Om el brukas maximalt kan elanvändningen år 2050 vara dubbelt så stor som i dag, ansåg Jörgen Svensson. Och det medför både mindre fossil energi och totalt sett lägre energibehov.

Skribent: Pär Rönnberg