Nu växer trähusen på höjden

Torsdag 17 mars 2016

Sandra Frank, Folkhem 1.jpg

Världens högsta bostadshus av massivträ finns i Sundbyberg. Men den klimatsmarta skogen kan i framtiden användas på fler sätt. Det visar forskning på Innventia och Wallenberg Wood Science Center.

Högre trähus än de båda åttavåningars som står på plats i Sundbyberg finns i Norge. Och exempelvis i Växjö byggs höga flerfamiljshus i trä.

– Men huset i Norge har betongramar, sa Sandra Frank, marknadschef på Folkhem, när projektet Innovation i Skogsnäringen var på studiebesök.

Brandrisken gjorde det länge förbjudet att bygga flerfamiljshus av trä i Sverige. Men i mitten av 1990-talet blev det på nytt tillåtet. Och nu ökar användningen av det förnybara materialet.

– Bygger man med betong går det åt kalk eller sand och det är ändliga resurser.

Fördelarna med att bygga i massivträ är flera. Ett hus, typ ett av dem i Sundbyberg binder, byggprocessen inräknad, 1 000 ton koldioxid. Ett jämförbart betonghus orsakar, enligt Sandra frank, utsläpp av koldioxid i storleksordningen 1 200 ton.

Ytterligare ett plus för trähusen är den korta och tysta byggtiden.

– Från byggstart till inflyttning tog vårt första hus här i Sundbyberg sju månader. Det är mindre än hälften av vad det tar att bygga ett betonghus.

Det betyder förstås att det på samma tid är möjligt att bygga dubbelt så många bostäder i trä jämfört med betongalternativet. Räknat per kvadratmeter är, enligt Sandra Frank, kostnaden ungefär den samma i de båda alternativen.

Folkhems hus prefabriceras i Norrland. Byggelementen är vid ankomsten till byggplatsen helt torra. Det gör att byggtorkar inte alls behövs.

Trots att det färdiga åttavåningshuset innehåller 1 000 kubikmeter trä är totalvikten betydligt lägre än hus i andra material. Det gör i sin tur att trähusen kan byggas på platser med sämre markförhållanden.

– Husen är också hållbara. De ska stå i minst hundra år, sa Sandra Frank.

Råvara från skogen kan även vara bas för utveckling av innovationer av annat slag än höga trähus. Innventia är ett forskningsinstitut med just den uppgiften. Bolaget ägs till drygt hälften av fem skogsindustriföretag. Birgitta Sundblad är vd.

– Vi forskar naturligtvis om papper och massa, men också om bioenergi och förpackningar, sa hon.

Världsproduktionen av bomull kan knappast öka i någon större omfattning. Därför är textil baserad på skogsråvara ett viktigt forskningsområde för Innventia. Kolfiber är ett annat.

– Bilbranschen är intresserad av att använda kolfiber från skogen.

Redan finns en modellbil där delar av karossen och elektroderna i bilens batteri är baserad på barrvedslignin.

Wallenberg Wood Science Center drivs gemensamt av KTH och Chalmers. Också där pågår forskning om cellulosans möjligheter.

– Vårt mål är att plocka ut olika material på nanonivå, sa Daniel Söderberg som är docent och knuten till centret.

Forskningen är multidisciplinär och syftar till att ”tvinga” fram material med helt nya egenskaper.

– En stor utmaning är att skala upp produktionen av de nya materialen och att ta dem till marknaden. Det är viktigt att företagen ökar sina kunskaper så att de kan ta emot forskningsresultaten. Där brister det i dag, sa Daniel Söderberg.

Skribent: Pär Rönnberg