Ny rapport: Städer växer inte på landsbygdens bekostnad

Torsdag 23 februari 2017

shutterstock_315809114-1200px.jpg

Sverige behöver en politik som slutar att peka ut dagens snabba urbanisering som ett hot mot landsbygdens överlevnad. Det skriver författarna till en rapport om hållbar stadsutveckling som släpps i dag av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Rapporten analyserar även innovationsklimat, täthet och delaktighet i stadsplanering.

Nära nio av tio svenskar bor i tätorter. Strömmen av människor som flyttat från landsbygd till stad har varit stor de senaste decennierna, men det framkommer sällan att det är nästan lika många som flyttat i motsatt riktning – tillbaka till landsbygden.

- I den offentliga debatten framställs det ofta som att den snabba urbaniseringen drivs av en stadig avfolkning av landsbygden, säger Mari Broman, ordförande för arbetsgruppen bakom rapporten. IVAs rapport visar tvärtom att städer växer på grund av födelseöverskott och invandring.

Städernas framväxt beror främst på högre födelsetal och invandring. När alla befolkningsflöden vägs ihop visar statistiken att minskningen av landsbygdsbefolkningen varit blygsam sedan mitten av sjuttiotalet. IVAs rapport visar att befolkningen på landsbygden minskade med ungefär en procent mellan 2000 och 2010, och därefter har minskningen varit ännu mindre. Därför bör inte landsbygdens överlevnad ställas mot en fortsatt stark utveckling av städer.

I rapporten konstateras att mycket av den kunskap och forskning som finns kring urbanisering och samhällsbyggande inte når ut till de som planerar och bygger våra städer. Det gäller inte minst de drivkrafter och förändringsverktyg som är med och avgör om en stad utvecklas åt ”rätt” eller ”fel” håll. I rapporten har man identifierat tre drivkrafter som bedöms få en viktig roll i bygget av framtidens hållbara städer - täthet, innovationskraft och delaktighet.

Rapporten har tagits fram av IVAs projekt Framtidens goda stad och finns att läsa i sin helhet här.