Passionerad diskussion om bilden av ingenjören

Tisdag 22 oktober 2013

Det finns sådär 280 000 ingenjörer i Sverige. Trots det är kunskapen dålig om vad en ingenjör faktiskt gör på jobbet: är det en världsförbättrare eller en ensam nörd framför datorn? Panelen på IVA:s frukostmöte hade inget entydigt svar på frågan. Men det blev en passionerad diskussion om bilden av ingenjören.

IVA:s studentråd har i samtal och bilder försökt kartlägga hur unga ser på ingenjörsyrket. Men också hur ingenjörer ser på sig själva. Undersökningen var fiberrik kost för ett frukostmöte och en livlig paneldiskussion inför en delvis ny publik på IVA. Så här uttryckte akademisekreterare Johan Weigelt det när han tittade ut över den välfyllda bankettsalen:

– Medelåldern har droppat lite jämfört med ett vanligt frukostmöte.

Moderatorn Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer, kommenterade den eviga frågan om vad en ingenjör egentligen gör så här (innan han släppte loss panelen):

– Vi är passionerade, lite ångestladdade och ordnar också ett seminarium om bilden av ingenjören.

Den kvalificerade panelen bestod av Philip Frick, Tekniksprångare på Ericsson, Ulrik Simonsson från Ungdomsbarometern, Farid Nolen från Västsvenska Handelskammaren, Lena Olving på Micronic Mydata och Margareta Norell Bergendahl från KTH.

Diskussionen i panelen kom mycket att handla om de många sinsemellan olika bilderna; den ensamma ”nörden” framför sin dator kontra den kreativa ”världsförbättraren”. Och vem det är som egentligen har ansvar för bilden av ingenjören.  Alla var dock överens om att bilden av ingenjören nog behöver ”pimpas” en del. Men det är inget som ska lämnas över till PR-byråer. Alla landets 280 000 svenska ingenjörer borde nog gemensamt ta det ansvaret, tyckte flera i panelen.

Panelen var också inne på hur utbildningen till ingenjörer ser ut och hur den kanske borde förändras. All matematik i början skrämmer borta många kreativa och innovativa själar som hellre vill lösa problem än att lösa ekvationer.

Lena Olving gav tröst till alla som ryggade inför all matte och fysik på civilingenjörsutbildningen:

– Jag gick in som generalist, gick igenom utbildningen som generalist och kom ut som generalist när jag var klar civilingenjör.

Hon bekände också för publiken att hon aldrig haft nytta av Plancks konstant under hela sitt yrkesliv. Men hon lärde sig läsa problem på Chalmers. Det har hon haft mycket nytta av.

Läs i IVA Aktuellt om undersökningen

Skribent: Lars Nilsson