Politiker och företagsledare eniga om energieffektivitet

Torsdag 5 juni 2014

shutterstock_85819045-(1).jpg

Energieffektivitet är en fråga som inte får den uppmärksamhet som den borde ha. Det var ett tema som återkom under avslutningsseminariet den 5 juni för IVAs projekt Ett energieffektivt samhälle. Och politikerna och näringslivsfolket var överens: Långsiktiga mål är bra för att driva på utvecklingen. Energieffektivisering är en fråga för ledningen.

– Energieffektivisering handlar sällan om högtidliga invigningar med band som ska klippas och tal som ska hållas, sa projektets ordförande Lars Bergman. Istället handlar det om många åtgärder från många aktörer.

Och Lise Nordin (mp), menar att det är mycket svårt att få media att intressera sig för frågan:

– När vi presenterade vår skuggbudget så var intresset störst för kärnkraftsfrågan, trots att vårt fokus ligger på energieffektivisering.

Hur ser då potentialen ut för energieffektivisering?

Visionen för Ett energieffektivt samhälle är "50 procent effektivare energianvändning 2050". Det betyder att energiintensiteten, alltså energianvändningen per producerad enhet, måste minska med 1,8 procent per år. Och det är något som är möjligt enligt alla de studier som gjort inom projektet, intygade huvudprojektledare Jan Nordling. Det handlar om bättre energieffektivitet i sektorerna bebyggelse, industri, transporter, skogs- och jordbruk och tjänstesektorn.

– Den största potentialen för energieffektivisering finns inom bebyggelse – som står för 40 procent av Sveriges energianvändning. Det hävdade Per Westlund, ordförande för Bebyggelsegruppen. Han rekommenderade också att man tar till vara tillfället när miljonprogrammet ska renoveras och samordnar med åtgärder för energieffektivisering.

Fredrik Lagergren, ordförande för Tjänstegruppen, menade att energieffektivisering är viktigare än vad man tror – även i tjänstesektorn:

– I tjänstesektorn är energieffektivisering ett sätt att stärka varumärket. Och kundtrycket förmedlas bakåt mot leverantörerna.

Att skogs- och jordbruk är en så energiintensiv sektor kom som en överraskning även för den arbetsgrupp som arbetade med just dessa frågor. Enligt Stina Blombäck, ordförande, så står energi för 20 procent av produktionskostnaderna.

Att energieffektivisering inter bara handlar om teknik var de flesta överens om. Frågan bör ligga på ledningens bord. Lars Bergman:

– Energieffektivisering handlar om organisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och inte minst – ledarskap.

Per-Arne Rudberg, ordförande för arbetsgruppen för Affärsmodeller, menade att allt fler ser möjligheterna med energieffektivisering.

– Det håller på att växa fram en bransch med nya företag som håller på med detta. Det handlar både om hur man sänker kostnaderna och hur man stärker varumärket, och även om nya typer av samarbeten.

Vad behöver då politikerna göra för att få energieffektivisering att hända? En fråga som återkom var det så kallade PFE-programmet. Programmet har inneburit skattelättnader för företag som genomfört åtgärder för energieffektivisering:

– PFE har fungerat mycket bra, och det har fått upp frågan om energieffektivisering på ledningens bord, sa Lina Palm från SKGS.

Tuffare byggregler, utvidgat ROT-avdrag och tyngre lastbilar var andra exempel på konkreta förslag till politikerna på plats.

Leif Johansson betonade vikten av att politiker sätter långsiktiga mål:
– På företagen kan vi nå längre än vi tror. Det som verkade omöjligt att åstadkomma för ingenjörerna igår är idag verklighet. Bilar och kylskåp är bra exempel på när energieffektivitet blivit en konkurrensfördel.

Lise Nordin (mp) tyckte att ramverk är politikernas ansvar, med mål att minska energianvändningen. Lars Hjälmered (m) kontrade med att det inte behövs en minskning i absoluta tal.