Resurseffektiva affärsmodeller på DN Debatt

Lördag 30 april 2016

Matrester_1200px.jpg

[IVAs projekt Resurseffektiva affärsmodeller - stärkt konkurrenskraft skriver på Dagens Nyheters debattsida.] Ny rapport. Det svenska näringslivet kan bli mer hållbart, resurssmart och därmed internationellt konkurrenskraftigt. Men för det behövs en tydlig politisk avsiktsförklaring och riktlinjer. Vi har listat sex områden där policyutveckling brådskar, skriver företrädare för näringsliv, forskning och myndigheter i en gemensam uppmaning.

Världens befolkning var tre miljarder människor år 1960, sex miljarder år 2000 – och förväntas bli över nio miljarder år 2050. Allt fler människor tar steget in i medelklassen. Produktions- och konsumtionsmönstren ändras. Affärsmodellerna i vårt samhälle utmanas därmed rejält.

Sverige är en liten spelare i världen när det gäller storlek – vår befolkning motsvarar bara 0,13 procent av världens. Vi är synnerligen exportberoende: hela 50 procent av vår BNP utgörs av export, och vi exporterar för åtta miljarder kronor varje dag. Detta innebär att vi ständigt måste utmana och uppdatera oss själva för att bibehålla vår konkurrenskraft och livskvalitet. Vi måste dessutom göra det samtidigt som material- och resursanvändning effektiviseras och minskar. Annars blir vi omkörda av andra länder som gör detta bättre.

Sverige kan, med sin starka hållbarhetsprofil och sitt innovativa och internationellt framgångsrika näringsliv ta ledningen i att tillhandahålla hållbara lösningar och driva fram resurseffektivitet i näringslivet. Möjligheterna – och utmaningarna – med en ny, resurseffektivare ekonomi ledde fram till att IVA 2014 startade projektet Resurseffektiva affärsmodeller – stärkt konkurrenskraft.

Projektet har genomförts tillsammans med uppåt 50 företag och organisationer. Resultatet av deras arbete är bland annat sex branschövergripande områden där policyutveckling för ett mer resurseffektivt och konkurrenskraftigt svenskt näringsliv är angeläget:

1. Kartlägg resursflöden och nyttjandegrad. Det allra viktigaste är kartläggning och kostnadsvärdering av samhällets huvudsakliga resursflöden och av nyttjandegraden av produkter behövs. Annars kommer vi aldrig att förstå hur vi effektiviserar användningen av produkter och infrastruktur samt förebygger svinn inom olika branscher. Det räcker här inte med resurseffektivitetsarbete inom företagen, utan det behöver skapas ett systemperspektiv för resurs- och produktanvändningen över hela samhället.

Projektet gjorde en exempelkartläggning av fem utvalda råvaruflöden, och märkte då att många resurser och produkter nyttjas ineffektivt. Nationalpolitiska klimatmål i olika länder hindrar exempelvis järntillverkning från att optimeras globalt. Den totala nyttjandegraden av kontorsfastigheter i Sverige övergår sällan 13 procent av årets timmar. Den genomsnittliga personbilen står parkerad 92 procent av tiden. Återvinningen från textil tillbaka till textil är obetydlig i dag. Och mat motsvarande dagens globala livsmedelssvinn skulle räcka att mätta världens kroniskt hungriga – fyra gånger om!

2. Skapa branschöverskridanden samarbeten. Ett stort hinder för resurseffektivisering i dag är avsaknaden av samarbeten mellan företag och över branschgränser, men även inom politiken och utbildnings- och forskningsväsendet. Silotänkandet förhindrar en bredare systemsyn och utgör ett allvarligt hinder för att göra samhället i stort – resurseffektivt och konkurrenskraftigt. Att skapa branschöverskridande samarbeten för att få mer tvärdisciplinärt tänkande och systemperspektiv är därför av största vikt i dag.

3. Skapa incitament för design. Incitament behövs för att designa produkter för upparbetning, återanvändning och återvinning. I designen behövs även spårbarhet av material och komponenter. Projektet anser också att krav på innehållsförteckningar för vissa produkter bör testas, gärna i pilotversion genom offentliga upphandlingar. Dock behöver nyttan vägas mot administrationsbördan i olika branscher.

4. Underlätta delning och tjänsteutveckling. Öka nyttjandegraden av produkter och infrastruktur genom plattformar för delning och tjänstefiering. Här behöver dock utredas hur företagens balansräkningar påverkas, liksom ansvarsförhållanden och försäkringar. Detta gäller såväl infrastruktur och kapitalvaror som konsumentprodukter (verktyg, kläder etcetera).

5. Utveckla marknader. Välfungerande marknader behöver upprättas – för sekundära råmaterial, spill och svinn. Insamlingsstrukturer behöver vidareutvecklas exempelvis för byggmaterial, textil och livsmedel, allra helst globalt. Regeringen bör bidra med stöd och påverkan kring EU:s arbete med giftfria och resurseffektiva kretslopp, så att användning av återvunna resurser underlättas inom unionen.

6. Skapa incitament för återvinning. Projektet efterfrågar incitament för att öka användningen av återvunnet och förnybart material. I dag är det i flera fall dyrare att använda återvunnet material än nytt. Material med bättre egenskaper behöver premieras, och svinn och spill i produktionen minskas. Ytterligare avfallskategorier behövs för att tillgodose tillgången och kvaliteten på återvunnet material, jämte pantsystem för vissa produktgrupper. På utbudssidan föreslås att tillgången på återvunna material drivs fram genom bonus malus-system (ekonomiska incitament för hållbara lösningar och emot mindre hållbara), till att börja med för textil.

Projektet överlämnar nu dessa förslag till Sveriges beslutsfattare och de nu aktuella regeringsutredningarna och strategier kring ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Vi hoppas på en lyhörd och aktiv dialog mellan det offentliga och näringslivet för att uppnå syftet med vårt arbete: att Sverige blir den ledande nationen för ett resurseffektivt samhälle.


Styrgruppen för IVA-projektet Resurseffektiva affärsmodeller – stärkt konkurrenskraft:

Anders Narvinger, styrelseordförande i Alfa Laval AB, styrgruppsordförande
Björn O Nilsson, professor, vd IVA
Björn Stigson, fd vd och ordförande WBCSD, senior advisor
Kenneth Bengtsson, fd koncernchef Ica
Leif Brodén, fd vd och koncernchef Södra
Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova
Kerstin Cederlöf, stf generaldirektör Naturvårdsverket
Åke Iverfeldt, vd Mistra
Henrik Lampa, Sustainability Development Manager, H&M
Erik Lautmann, fd vd Jetpak
Lars-Erik Liljelund, Associate, SEI
Martin Lundstedt, vd och koncernchef AB Volvo
Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket
Maud Olofsson, fd näringsminister
Johan Skoglund, vd och koncernchef JM
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Göteborgs universitet
Åke Svensson, vd Teknikföretagen

Caroline Ankarcrona, huvudprojektledare, IVA
Joakim Rådström, pressansvarig, IVA

Skribent: Joakim Rådström