Resurseffektiva företag visade goda exempel på schnippeldisco

Torsdag 2 juli 2015

Anders Narvinger, ordförande för Resurseffektiva affärsmodeller

Elin Larsson, hållbarhetschef på Filippa K, visade hållbara kläder

Kerstin Cederlöf, stf gd för Naturvårdsverket

Björn Stigson, senior advisor i Resurseffektiva affärsmodeller

Fredrik Willstrand från Matmuren stod för "matinköpen"

Schnippeldisco3.jpg
Schnippeldisco4.jpg

Ingrid Petersson, generaldirektör för forskningsrådet Formas, deltog

Likaså gjorde Madelene Sandström, vd på KK-stiftelsen

Övermogna oskalade bananer på väg att bli en god kompott

Bananerna precis innan tillreding, som nya när de skalades

Schnippeldisco1.jpg
tillagning.jpg
Schnippeldisco5.jpg

Slöseriet med råvaror, exempelvis livsmedel, kan minska kraftigt. Det visade IVAs schnippeldisco med handfast pedagogik och ljuv musik på en parkeringsplats i Almedalen.

IVA-projektet Resurseffektiva affärsmodeller tog ett annorlunda grepp vid sitt seminarium i Almedalen. Deltagarna fick under kunnig handledning laga god mat och dryck från råvaror som annars skulle ha hamnat i soptunnan. Men åhörarna bjöds också på inspirerande exempel på konkret resurseffektivitet från företag och myndigheter.

Anders Narvinger är ordförande i styrgruppen för Resurseffektiva affärsmodeller.

– Schnippeldiscon startades av mataktivister i Tyskland som ville visa att man kan göra något åt svinnet av mat, sa han.

Det tyska ordet schnippeln betyder hacka eller knipsa. Och det var exakt vad seminariedeltagarna fick göra. Schnippeldiscon eliminerar förstås inte det faktum att en tredjedel av den globala livsmedelsproduktionen hamnar i soporna istället för magarna. De kasserade matvarorna skulle räcka till att mätta världens alla hungrande. Fyra gånger om.

Inom många områden kan resursslöseriet minska kraftigt. Exempel från deltagande företag och myndigheter visade att mycket kan åstadkommas om man tänker annorlunda.

Modeföretaget Filippa K satsar på hållbara kläder. Garderoberna behöver inte vara överfyllda om plaggen är framtagna med bra material och kan kombineras.

Tetra Paks förpackningar är helt återvinningsbara.

– Ur ett livscykelperspektiv är pappförpackningar betydligt bättre än motsvarigheter i glas. Här kan konsumenterna göra aktiva val som gör skillnad, sa Johan Rabe, vd för Tetra Pak Norden.

Också myndigheter kan bidra till ökad resurseffektivitet.

Bland annat genom information. Den som vet att en enda kopp kaffe förutsätter användning av 140 liter vatten kanske inte brygger mer än som verkligen går åt.

– Vi behöver ta bort vissa varor och ersätta andra, sa Kerstin Cederlöf, stf gd för Naturvårdsverket.

Hon påpekade också att man kan vrida och vända på invanda rutiner.  På Naturvårdsverkets konferenser är vegetarisk mat standard. Men den deltagare som ändå vill ha kött på tallriken kan kryssa i en ruta på anmälningsblanketten. Tvärt emot hur det brukar vara.

Tyngre branscher, som fastighet, har också möjligheter att förändra. Tillsammans med företaget Kompanjonen har Vasakronan sett till att innan en fastighet rivs eller renoveras tas så mycket som möjligt av det material, typ fönster och dörrar, som är på väg att kasseras till vara. Och säljs vidare. Dessutom med god vinst.

Den tillagade maten då? Jo, den smakade utmärkt. Ingen som inte visste kunde väl ana att räksoppan var baserad på räkskal.

Skribent: Pär Rönnberg