Så påverkas Sveriges miljö av framtidens el

Onsdag 20 april 2016

Expertpanel_bedomning.jpg

Mer sol och vind samt ny kärnkraft är de två produktionsalternativ som har mest positiva effekter på de svenska miljökvalitetsmålen. Det visar den fjärde delrapporten från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens projekt Vägval el.

– Vår sammanställning är gjord utifrån arbetsgruppens samlade kunskap, och visar hur miljökvalitetsmålen bedöms att förändras jämfört med dagens elsystem. Det är dock viktigt att komma ihåg att alternativen som bedömts är ytterligheter, säger Birgitta Resvik.

Birgitta Resvik ä ordförande i Arbetsgruppen för klimat och miljö i IVA-projektet Vägval el, som nu presenterar delrapporten Framtidens el – så påverkas klimat och miljö.

Projektet Vägval el har tidigare tagit fram fyra produktionsalternativ för framtidens elsystem: Mer sol och vind, Ny kärnkraft, Mer vattenkraftsamtMer biokraft.För att bedöma hur alternativen skulle påverka de svenska miljökvalitetsmålen har en semikvantitativ analys genomförts av arbetsgruppen, en så kallad expertpanelbedömning.

Resultatet ger en vägledning om skillnaderna och visar var fokus i det fortsatta arbetet bör ligga. Sammanställningen visar att det endast är några få miljökvalitetsmål som påverkas kraftigt av respektive alternativ.

Sverige har redan idag ett nästan helt koldioxidfritt elproduktionssystem. Däremot sker indirekta växthusgasutsläpp i byggfasen av ny elproduktion, vid utvinning och transporter av bränslen och vid produktion av till exempel solceller när de tillverkas i länder med fossila bränslen.

– Det behövs mer kunskap om de indirekta klimat- och miljöeffekterna. Ur miljösynpunkt är det även viktigt att bedöma om omhändertagande kan ske genom återvinning eller om resursen förbrukas. Det är slående att kunskapen om miljöaspekter kring batterier är låg, avslutar Birgitta Resvik.

Förutom klimatfrågan och biologisk mångfald är nämligen resursanvändning en viktig utmaning för elsystemet. Elsystemet använder resurser som sällsynta jordartsmetaller, andra metaller och uran för vindkraft, solceller eller kärnkraftverk. Samtidigt sker det en snabb teknisk utveckling och förmodligen kommer till exempel sällsynta jordartsmetaller i vindkraftverk att ersättas med andra material, när tillgången tryter och kostnaden blir för hög.

– Analysen vidgar perspektivet och är därför mycket spännande. Som i all annan verksamhet ser IVA det som självklart att elsystemet också är en del av den cirkulära ekonomin, säger Björn O. Nilsson, vd på IVA.

Skribent: Camilla Koebe