Självständiga universitet fördel för Finland

Måndag 30 juni 2014

Politisk detaljstyrning försvårar livet för svenska lärosäten. I Finland har en reform flyttat ansvaret från politik till universitet.

Marianne Stenius är styrelseordförande för Åbo Akademi.

– Universiteten i Finland har stor autonomi. De äger exempelvis sina hus. Men naturligtvis finns det ett politiskt fastställt regelverk, sa hon vid ett seminarium den 30 juni arrangerat av IVA-projetet Utsiktsplats forskning i Almedalen.

För fyra år sedan genomfördes en stor universitetsreform i Finland. Staten gjorde lärosätena självständiga och gick in med 800 miljoner euro.

– I Finland får vi numera ett enda årligt anslag från staten. Det leder till fokusering och prioritering. I Finland måste vi själva driva de nödvändiga förändringarna. Förr kunde rektor säga: Det har regeringen bestämt.

Reformen har ökat vikten av ledarskap. Autonomi ger, menade Marianne Stenius, en annan typ av ansvar för universitetsledningarna.

Skillnaderna mot det svenska systemet är stora. Karin Röding, rektor för Mälardalens högskola, önskade sig mer självständighet från statsmakten.

– Man måste känna att man kan arbeta långsiktigt. Nu är anslagen kortsiktiga. Och de kommer från många olika håll, sa hon.

Politiker ägnar sig, inte sällan, åt vad Karin Röding kallade mjuk styrning.

– Det gör det svårt att ha full kontroll över alla våra uppdrag. I grunden är den finska modellen bra. Det är svårt att prioritera när det kommer in pengar från många håll. Politikerna litar inte på universiteten.

En väg att förändra kan vara ökad dialog mellan regering och lärosäten. Det ansåg Thomas Strand riksdagsledamot (S).

– Förändringar inom det nuvarande regelverket kan göra universiteten mer självständiga, sa han.

Emil Källström ( C) ville emellertid gå betydligt längre. Han beskrev sig som autonomifundamentalist.

– Vi bör gå Finlands väg sa han.

Skribent: Pär Rönnberg