Sol och vind ställer krav på investeringar i elnät

Fredag 26 februari 2016

shutterstock_147140267-1200px.jpg

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVAs) projekt Vägval el publicerar nu sin tredje delrapport som handlar om Sveriges framtida elnät. Sveriges elnät är föråldrade och nu krävs miljardökningar av de årliga investeringarna. Mer sol och vind ställer dessutom nya krav på näten. Dessa förbättringar bör göras som en planerad del i förnyelsen av elnäten – annars kan det bli onödigt dyrt.

Investeringarna i elnäten de närmaste fyra åren förväntas öka markant, från 13 till 17 miljarder kronor årligen. Det handlar om den största investeringspuckeln sedan 1960-talet.

En ökad andel vind och sol kommer dessutom att ställa nya krav på kapacitet i regional- och lokalnät. Men dessa investeringar kan i bästa fall genomföras inom ramen för de förnyelseprogram som ändå är på gång.

– Det krävs beslut i god tid om var och när elproduktion ska byggas, eftersom det i sin tur påverkar elnäten, säger Alf Larsen, ordförande för Arbetsgruppen för eldistribution och transmission inom Vägval el. Då kan vi samordna investeringar i elnäten och undviker att det blir onödigt dyrt.

Det behövs också andra förändringar i elnäten. Sverige har generellt sett goda förutsättningar för att inkludera sol och vind (så kallad icke planerbar produktion) i elsystemet, eftersom det finns tillgång till vattenkraft med vattenmagasin som kan bidra till att utjämna variationer. Men de flesta av de anläggningar som bidrar till denna reglerkraft ligger i norra Sverige. Det innebär att behovet av överföringsförmåga från norra till mellersta Sverige ökar i framtiden.

– Elnätens roll kommer att bli allt viktigare i framtiden för att klara av framtidens mer komplexa system för elproduktion, säger IVAs vd, professor Björn O. Nilsson. Det gör att vi behöver starta planeringen redan nu.

IVAs projekt Vägval el, som ska ta fram underlag för Sveriges energipolitik, består av sex arbetsgrupper: elproduktion, eldistribution & transmission, elanvändning, klimat & miljö, samhällsekonomi & elmarknad och energipolitik. Projektets styrgrupp leds av Bo Normark, och Jan Nordling är huvudprojektledare.

Skribent: Camilla Koebe