Spola inte avloppsfrågan

Fredag 22 maj 2015

Toaletter_1200px.jpg

Är tiden kommen för att ta tillvara på vårt avloppsslam och utvinna jordbruksviktig fosfor ur det? Det menar i alla fall agronomen Lars Hylander, som också pläderar för att beskatta olika avloppssystem just utifrån hur bra kretsloppsteknik de har. Andra aktörer, som Helsingborgs stad, utlyser tävlingar för att uppmuntra till innovation inom avloppsområdet.

Fosfor är en ändlig resurs med stort kritiskt värde för jordbruket i Sverige och globalt, som viktig råvara till konstgödsel. Tekniska system med stort spill av fosfor medför däremot en miljöbelastning, genom att ämnet bidrar starkt till övergödning av mark och vattendrag. Detta har uppmärksammats stort inom IVA-projektet Resurseffektiva affärsmodellers livsmedelsgrupp.

Nu kommer ett förslag från agronomen och lantmästaren Lars Hylander vid SLU och Uppsala universitet, om att införa en "kretsloppsskatt" för alla avlopp. Hylander kritiserar också den svenska Havs- och vattenmyndigheten samt kommunernas miljökontor för att de inte uppmärksammat kretsloppsfrågan tillräckligt väl. Idag, skriver Hylander i en debattartikel i Svenska Dagbladet, sker de kommunala reningsverkens utsläpp direkt i åar och sjöar eller i Östersjön - vilket leder till övergödning. Den fosfor som avskiljs i reningsverken läggs på deponi eller används som marktäckning av vägslänter snarare än att användas till gödsling av åker- och skogsmark.

Det rådande systemet byggs emellertid bara ut hela tiden, och enskilda, mer resurskloka avlopp integreras till de kommunala systemen.Här tycker Hylander att man istället borde använda en kretsloppsmodell som redan nyttjas i bland annat Södertälje och Eskilstuna. Här nyttjas avloppets toalettvatten i kretslopp samtidigt som miljögifter urskiljs.

För att systemet ska fungera krävs emellertid dubbla avloppsledningar i fastigheterna samt extremt snålspolande toaletter. Vatten från bad, disk och tvätt (BDT- eller gråvatten) leds i den ena ledningen ut på tomten för rening i enkla filterbäddar och sedan rening i naturen. Svartvattnet (toalettvattnet) leds i den andra ledningen till en uppsamlingstank till gemensam behandling före användning som gödsel.

Hylander föreslår att politiker och myndigheter stimulerar till ett sådant här system genom att ta ut en "kretsloppsskatt" för alla avlopp, inklusive kommunala, så att växtnäring från svartvattnet återanvänds som gödning och BDT-vattnet omhändertas av naturen. "Fastighetsägare med torra toalettlösningar eller med avlopp i kretslopp befrias från skatten", föreslår Hylander vidare.

Parallellt med nya skatteförslag uppmuntrar samtidigt kommuner och andra aktörer innovatörer och andra att komma med lösningar för morgondagens resurseffektiva avloppssystem. Nyligen tillkännagavs således vinnarna i innovationstävlingen "Blackwater and Food Waste Challenge" i Helsingborg. Värd för tävlingen var Helsingborgs stad tillsammans med NSVA (Nordvästra Skånes vatten och avlopp AB) och NSR (Nordvästra Skånes Renhållnings AB), och förslagen skulle sedan kunna omsättas i verklighet i den nya stadsdelen Oceanhamnen. Ett 30-tal förslag kom in, såväl från Sverige som från Indien, USA, Holland, Indonesien och Israel. I kategorin "Anläggning" vann DeSaH, som utvecklat en reningsanläggning i moduler för avloppsvatten och i kategorin “Resursoptimering” vann EkoBalans, vars koncept E-complete utgör en komplett lösning för hantering av hushållsavfall, svartvatten och gråvatten.

Skribent: Joakim Rådström