Stora städer växer av egen kraft

Fredag 24 februari 2017

Stora städer växer snabbt. Men det är inte flyttlass med pigor och drängar från landsbygden som flyttar in. Istället beror befolkningsökningen på att fler barn föds, ökad livslängd och inflyttning från utlandet.

IVA-projektet framtidens goda stad slår, i sin första rapport, hål på myter om förhållandet mellan stad och landsbygd. Från 2010 till 2015 ökade exempelvis tätorternas befolkning med 440 000 medan landsbygdens minskade med 5 400.

Storstäder förökar sig själva genom höga födelsetal och beroende på att människor lever längre. Också invandring från utlandet påverkar. Efter 1970-talet har inflyttningen till städerna från landsbygden varit blygsam, sa Mari Broman, styrelseordförande för IQ Samhällsbyggnad när rapporten presenterades.

När allt fler människor är stadsbor blir städernas roll och utformning allt viktigare. Urbanisering är en global megatrend och de stora städerna är på väg att ta över de nationella regeringarnas uppgifter i hållbarhetsarbetet. 

Mari Broman påpekade att det är fel att ställa stad mot landsbygd. Landsbygden är inte särskilt homogen.

På senare år har det uppstått hundratals små tätorter i områden som ligger nära städer.

Tre särskilt framträdande faktorer, täthet, innovationskraft och delaktighet, avgör om en växande stad går mot en hållbar utveckling. Kunskap om och förståelse för dessa faktorer är nödvändig om besluten om stadsutbyggnad ska leda till attraktiva miljöer.

Synen på täthet är ofta endimensionell. Vanligen talar man bara om exploateringstal, som innebär att den bebyggda ytan delas med storleken på en avgränsad markyta runtomkring. Men täthet har bland annat också sociala, ekonomiska och kulturella aspekter.

Om allt detta finns åtskillig kunskap. Men av rapporten framgår att förståelsen för dessa komplexa samband inte sällan är låg hos beslutsfattare.

Lars Marcus, professor i stadsbyggnad på Chalmers, ansåg att det behövs mer och fortlöpande utbildning för dem som sysslar med stadsplanering. Dessutom såg han en risk i att bara förlita sig på spetsteknik när det gäller att utforma framtidens attraktiva städer.

Det är viktigt att begreppet teknik också omfattar sådant som är långsiktigt som stadsbyggnad och arkitektur. Innovationer kan rent av hota hållbarhetsperspektivet. Man byter ut fönster mot sådana som är ännu tätare, men vad gör man med de gamla då?

Skribent: Pär Rönnberg