Stort intresse för Vägval els prognos om elanvändning 2050

Tisdag 19 januari 2016

Elanvändningen ökar troligen fram till 2050. Det visar en prognos som Vägval el tagit fram. Tabell 2 ovan visar framtidens elanvändning, totalt och uppdelat på olika sektorer. Tabell 1 visar hur några olika faktorer bedöms påverka elanvändningen.

Mycket talar för att elanvändningen ökar fram till 2050. Det konstaterade Maria Sunér Fleming när hon inför ett 80-tal åhörare på IVA presenterade Framtidens elanvändning, den första av fem delrapporter från projektet Vägval el.

De senaste tre decennierna har användningen av el i Sverige varit cirka 130–140 TWh. Enligt prognoser från Vägval els arbetsgrupp för elanvändning kommer siffran att öka, eller åtminstone ligga kvar på ungefär samma nivå. 

– Vi tror att elanvändningen 2050 landar inom intervallet 128–165 TWh, sade Maria Sunér Fleming, ordförande för arbetsgruppen för elanvändning och till vardags ansvarig för klimat- och energifrågor vid Svenskt Näringsliv.

– Vi har sett historiskt att det är väldigt svårt att förutsäga elanvändningen längre än 10–15 år. Därför väljer vi att presentera ett rimligt intervall istället för en exakt siffra, sade Maria Sunér Fleming. 

Fyra faktorer anses ha avgörande betydelse för framtidens elanvändning: ekonomisk utveckling, befolkningsutveckling, teknisk utveckling samt politiska beslut och styrmedel. Framtida krav på klimatneutralitet, exempelvis för att ersätta fossila bränslen inom transportsektorn, är sådant som förväntas leda till ökad elanvändning till 2050. Å andra sidan leder energieffektivisering och teknikutveckling till minskad elanvändning.

– Det som överraskade mig mest var den stora betydelsen som befolkningsutvecklingen har på den totala elanvändningen. Det finns bedömingar som säger att antalet invånare i Sverige 2050 hamnar mellan 10 och 15 miljoner. De två nivåerna motsvarar skillnader i elanvändning på 30–40 TWh, sade Maria Sunér Fleming. 

Arbetsgruppen har tagit fram sin prognos genom att komplettera tidigare studier med ny statistik och egna beräkningar. Rapporten diskuterar även det framtida behovet ev eleffekt. Effektbehovet förväntas öka något, från dagens 27 GW till omkring 29 GW. Med hjälp av ökad efterfrågeflexibilitet hos elkunder, inom industrin och bostadssektorn, är det möjligt att minska effektbehovet med cirka 3–4,5 GW till 2050, konstaterade Maria Sunér Fleming.

Efter presentationen följde panelsamtal där fyra inbjudna företrädare för näringslivet, bland dem Henrik Sjölund från Holmen och Anna Denell från Vasakronan, gavs möjlighet att kommentera slutsatserna. Även Ingemar Nilsson (S) och Birger Lahti (V), båda medlemmar av Energikommissionen, deltog i samtalen. Även om paneldeltagarna hade en del synpunkter på rapporten, var de flesta överens om att den i huvudsak var en mycket bra utgångspunkt för fortsatta politiska diskussioner.

– Det är en bra rapport och en realistisk prognos. Men den visar också på svårigheterna att spå om framtiden, sade Ingemar Nilsson. 

Rapporten Framtidens elanvändning är den första av fem delrapporter från Vägval els olika arbetsgrupper. I det här läget lämnas inga rekommendationer, konstaterade Vägval els ordförande Bo Normark när han avslutade seminariet.

– Det här var en första avstämning av projektet Vägval el. Arbetet fortsätter under vintern och våren, sade Bo Normark. 

Nästa delrapport inom Vägval el, Så produceras framtidens el, presenteras vid ett seminarium 28 februari.