"Svensk forskning måste styras smartare"

Tisdag 21 februari 2017

pressmeddelande-1.jpg

Den kommande utredningen om högskolans ekonomiska styrning är viktig. Den kan komma att sätta spelreglerna för landets universitet och högskolor för lång tid framöver. Den bör därför vara brett politiskt förankrad, skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Björn O Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

(Debattartikel i SvD tisdag 21 februari 2017)

Under våren väntas regeringen tillsätta en utredning om hur finansiering och styrning av de högre lärosätena ska fungera. Vi välkomnar det. Men för att åstadkomma förändring av vårt statligt finansierade forskningssystem behöver måste Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, involvera aktörer utanför högskolan i utredningen. Ett väl fungerande system för resursfördelning är nödvändigt inte bara för svensk forskning utan även för Sveriges konkurrenskraft.

Offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling (FoU) är avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Sverige är en ledande kunskapsnation med flera framstående lärosäten och framgångsrika kunskapsintensiva företag. Men den globala konkurrensen är hård och verkligheten förändras snabbt.

Ökad rörlighet av människor, kapital och företag, samt alltmer internationella värdekedjor förändrar spelreglerna och konkurrenssituationen. I Sverige minskar de privata investeringarna i forskning som andel av BNP. Vår konkurrenskraft drabbas men även Sverige som kunskapsnation. Den utvecklingen kan inte fortgå.

I takt med att svenska storbolag i större utsträckning bedriver forskning utomlands blir de offentliga satsningarna på svensk forskning allt viktigare. Sverige måste jobba hårt också inom ramen för EU för ambitiösa europeiska mål för investeringar i forskning.

Samtidigt måste satsningarna på forskning användas effektivare. Det kan ske genom smartare statlig styrning av universitet och högskolor. Statligt finansierad forskning bör i större grad än i dag ta hänsyn till hur anslagna medel bidrar till innovationer, nya företag och nya produkter.

Vår utgångspunkt är att forskning alltid ska vara långsiktigt värdeskapande för samhället. Men vägen till värdeskapande varierar och det kan ske på många olika sätt och med olika tidshorisonter. Excellens, kvalitet, resultat och värdeskapande bör vara värden som präglar den kommande utredningens arbete. Den aviserade utredningen måste därför syfta till att ge lärosäten, forskare och lärare långsiktigt stabila förutsättningar.

Profilering och specialisering bland de högre lärosätena bör uppmuntras. Systemet för fördelning av resurser till den högre utbildningen måste reformeras; dagens system är otillräckligt för att uppnå god kvalitet och relevans. Utredningen måste också ta ett tydligare grepp kring områden som utelämnades i regeringens forskningsproposition, exempelvis en tydlig väg mot ökad internationalisering och en lösning på medel för nödvändig forskningsinfrastruktur.

För att klara dessa mål krävs att utredningen ges en bred sammansättning med representanter från olika delar av samhället, inklusive näringslivet och andra delar av samhället utanför den akademiska världen. Helene Hellmark Knutsson bör säkerställa att utredningen leds av en person med erfarenheter även utanför högskolesektorn. Svensk högskoledebatt behöver nya perspektiv.

Den kommande utredningen om högskolans ekonomiska styrning är viktig. Den kan komma att sätta spelreglerna för landets universitet och högskolor för lång tid framöver. Den bör därför också vara brett politiskt förankrad. Att den lyckas ligger i allas intresse. Hur Helene Hellmark Knutsson agerar under de närmaste månaderna blir avgörande.

Tobias Krantz

Chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Björn O Nilsson

vd, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA