Svenska lärosäten är olika men har samma uppdrag

Fredag 8 juli 2016

Universitet och högskolor är olika stora och olika gamla. Men de har en sak gemensamt. Staten har gett dem samma beställning. IVAs projekt Utsiktsplats forskning har granskat skillnader och likheter mellan fyra lärosäten.

I Utsiktsplats forsknings studie ingår universiteten i Uppsala och Karlstad, Högskolan i Halmstad och Luleå tekniska universitet.

Studien presenterades vid ett seminarium i Almedalen.

– De fyra lärosätena har olika karaktär, sa Martin Wikström.

Rejält förenklat och övergripande kännetecknas Uppsala av de akademiska värdena. Karlstad av bredd och utbildning. I Luleå framträder nyttoperspektivet medan Halmstad betonar innovation.

– Alla fyra lärosätena vill stärka sina styrkor. Regionala behov och påverkan syns tydligt.

Gemensamt för de studerade lärosätena är att de är verksamma på två nivåer: den regionala och den internationella.

– Det nationella perspektivet framträder i mindre omfattning.

Samtliga studerade lärosäten ligger över det globala genomsnittet när det gäller kvalitet på forskningen.

– Uppsala är starkast när det gäller publicerade internationella forskningssamarbeten. Luleå har ett stort inslag av samarbete med näringslivet, sa Martin Wikström.

Eva Åkesson, rektor för Uppsala universitet, påpekade att universitetet gör samma sak som en högskola.

– Men vi gör annat också. Vi undervisar exempelvis i 40 språk, sa hon.

Lärosäten är inte lika. Det visades konkret när Högskolan på Gotland slogs samman med Uppsala universitet.

– Jag underskattade arbetet med sammanslagningen. Men vi berikar varandra.

KK-stiftelsens vd, Madelene Sandström, påpekade att det nuvarande systemet försvårar för högskolor och små universitet som vill specialisera sig.

– KK-stiftelsen skapar förutsättningar för profilering. Halmstad, exempelvis, får 50 miljoner från staten till forskning. Externa finansiärer är därför ett måste, sa hon.

Ökad profilering av lärosäten är bra. Och potentialen finns. Det ansåg Karin Röding, statssekreterare på utbildningsdepartementet.

– Men det behövs styrmekanismer. Systemet för resurstilldelning har fungerat i 25 år. Det kan kanske användas på än bättre sätt, sa hon.

Karin Röding framhöll också att olika slag av samverkansfrågor är intressanta för regeringen. Vissa utbildningsområden är för smala för att de ska kunna finnas överallt.

– Det krävs förstås en helhetssyn. Och samverkan mellan myndigheter, som två högskolor, medför en del problem, sa Karin Röding.

 

Bilder: Martin Wikström, projektledare IVA, Madelene Sandström, vd KK-stiftelsen och Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet, Karin Röding, statssekreterare utbildningsdepartementet.

Skribent: Pär Rönnberg