Svensk skogsråvara har många framtider

Fredag 20 november 2015

Magnus Fridh 2.jpg

Svenska skogar tål ökad avverkning utan att den samlade skogsvolymen minskar. Många branscher kastar nu lystna blickar mot det gröna guldet: skogsråvara.

Skogsvolymen har blivit större ända sedan 1920-talet utan att den skogsbevuxna arealen har växt.

– I stället är det bättre skötsel som gett nettotillskottet, sa Magnus Fridh, Skogsstyrelsen, vid ett IVA-seminarium den 9 november.

Konkret medför detta att den årliga avverkningen, fram till slutet av nästa decennium, kan öka från dagens cirka 80 miljoner kubikmeter till maximalt 100. Dessutom kan ökat uttag av rester från avverkning, grenar och toppar, omvandlas till energi motsvarande 30 TWh, vilket är tre gånger mer än dagens volym.

– Globalt kommer det även i fortsättningen att vara efterfrågan på skogsprodukter.

Värdet av skogsindustriernas export är 124 miljarder kronor och branschen ger arbete till 70 000 personer. Kanske kan massabrukens anläggningar också användas för nya skogsbaserade produkter. Men även nya kemikalier och material liksom mer bioenergi hör till det som passar bra för traditionell skogsindustri. Förutom det självklara; att använda trä i konstruktioner och byggen. Från ett träd är det bäst att göra såväl olika produkter som energi. Det anser Mårten Larsson, Skogsindustrierna.

– Men det finns en risk att politiska beslut i EU kommer att bestämma vad råvaran ska användas till, sa han.

Skogsindustrierna är inte ensamma om att ha planer för hur skogen ska användas. Preem blandar tallolja i sin diesel. Och i somras lanserades bensin med inslag av samma olja. Mer FoU ska ge än större inslag av förnybar skogsråvara i de drivmedel bolaget levererar. År 2030 ska alla drivmedel som Preem säljer i Sverige var helt förnybara. Och det finns fördelar med biobränsle: importen av olja minskar och det skapar nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter.

Innovations- och kemiindustrierna tycker att det borde satsas mer på att göra plast av skogsråvara. Forskningsprojekt pågår. Dessvärre är inte skogens möjligheter särskilt välkända i Europa medan länder i Asien och Sydamerika investerar stort.

Energibolagen hör också till spekulanterna på skogsråvara. Fortum är ett exempel. Skogsavfall passar bra som bränsle i fjärrvärmeanläggningar. För det ändamålet ställs inga särskilda kvalitetskrav.

Krav ställer däremot EU.

– Det finns många EU-regler. Exempelvis för markanvändning och för flytande biobränslen. Höga kolförråd ska skyddas, sa Emmi Jozsa, Energimyndigheten, som arbetar med flera klimatfrågor kopplade till användning av skogsråvara.

Vad händer med den biologiska mångfalden om uttaget av grenar och toppar ökar? Även biobränslen släpper ut koldioxid. Hur beräknar man klimateffekten av det?

IVL granskar problematiken:

– Man kan inte bortse från tidsaspekten för utsläpp från bioenergi. Teoretiskt är avverkning och förbränning koldioxidneutralt. Men så är det inte i verkligheten, sa Lars Zetterberg, IVL.

Användningen av bioenergi påverkar skogens kolförråd och atmosfärens koldioxidinnehåll påtagligt.

– Men grenar och toppar som ligger kvar på marken släpper ändå på ganska kort sikt ut klimatgas. Och jämfört med kol, så är det betydligt bättre att producera energi av dem. Substitutionseffekter är väsentliga att ta med i beräkningen, sa han.

Skribent: Pär Rönnberg