Sverige kan bli ett föregångsland inom digital hälsa

Tisdag 12 maj 2015

huvudbild.jpg

20 procent av vårdbesöken sker digitalt och digitala lösningar har sänkt kostnaderna för vården från åtta till sex procent av BNP. Den målbilden föreslogs när IVAs projekt Attraktionskraft för hållbar tillväxt samlade några av Sveriges ledande aktörer inom området digital hälsa. 

För att nå dit krävs flexiblare ersättningssystem som öppnar upp för innovativa lösningar, storskalig implementering av best practise-lösningar och ökad samordning av upphandlande aktörer.

Allt fler människor i Sverige lever längre. Det är en positiv utveckling som också innebär nya utmaningar. Idag lever nästan halva Sveriges befolkning med en kronisk sjukdom; 85 procent i åldern över 65 och 20 procent av de som är under 20 år. Kroniska sjukdomar står för dryga 80 procent av sjukvårdskostnaderna och drygt hälften av alla läkarbesök på akutmottagningar görs av personer med två eller flera kroniska sjukdomar.

Digitaliseringen öppnar upp för möjligheten att i större utsträckning arbeta preventivt med människors hälsa, men även att erbjuda mer flexibla vårdlösningar. I Sverige finns goda förutsättningar för att utveckla ett ledarskap på området.

– Vi har en hög grad av digitalisering, alla har ett personnummer, och vi har en tradition av samarbete mellan forskning och vård som inte finns på samma sätt i andra länder. Vi har dessutom många kända digitala framgångar och starka varumärken både på företagssidan och inom akademin, inte minst Karolinska Institutet, menar Mathias Ekman, Industry market development manager på Microsoft.

Utmaningarna är dock stora när det gäller att implementera nya innovativa lösningar i vården.
– Det tar 17 år för forskningen att implementeras i vården. Det beror bland annat på publikationstider, förändringsovilja, geografiska och organisatoriska utmaningar. Patienterna får därmed inte den bästa behandlingen. I bästa fall, får de det bästa man visste för 17 år sedan, menar Sara Riggare, forskare på KI.

Men det är inte bara processen att implementera forskningsresultat som är trög. Många gånger handlar det om brister i kunskap och samordning vid upphandling.
– Idag finns en brist på kompetens och mod inom landstingens beslutsfattande. Det finns många bra initiativ som blir piloter, men som sedan hamnar på projektkyrkogården, när pengar saknas för att implementera och skala upp, menar Josefin Landgård, vd på Kry.

Hon får medhåll av Anders Weilandt, vd på Diabetes Tools:
– Man måste våga lite som köpare. Vi har massa outnyttjad potential, som t ex ersättningsmodellerna och upphandlingsformer som skulle kunna bli innovationsdrivande, istället för tvärtom.

– Vi pratar mycket om att detta är en IT-fråga, men det handlar snarare om en verksamhetsförändringsprocess, vilket är en stor utmaning. Ersättningssystemet, om det används på ett smart sätt, är en styrka. Det finns få andra länder som har ett system som gör att vi kan styra om den här förändringen genom att ta hjälp av ersättningssystemet, säger Mathias Ekman på Microsoft.

Det finns även ett behov av bättre samordning av innovationsstödssystemets resurser och satsningar, menar Niklas Sundler, ansvarig för TeliaSoneras hälsosatsning:
– När VINNOVA och andra delar ut pengar är det viktigt att det görs på ett sätt så att delarna hänger samman och kan skalas upp. Så är det inte idag.

– Dagens möte var en mycket bra start för vårt arbete med spetspiloten Digital hälsa. Nu ska vi ta fram en strategi för hur IVA på bästa sätt kan bidra till att undanröja de hinder som diskuterades. Dagens diskussion har gjort mig ännu mer övertygad om att Sverige har en stor potential inom digital hälsa. Vi vill bidra till att den tas tillvara, säger Johan Carlstedt, projektledare för Attraktionskraft för hållbar tillväxt.

Skribent: Monika Wassén