Tuffa ledarskapskrav för lärosätenas rektorer

Torsdag 7 juli 2016

Styrning och ledning av landets lärosäten är en het fråga. Tre rektorer med skilda förutsättningar redde, vid ett IVA-seminarium i Almedalen, ut hur det fungerar i praktiken.

Cecilia Schelin Seidegård är ordförande för Göteborgs universitet och landshövding på Gotland. För att beskriva hur en rektors situation kan te sig citerade hon bland andra Stig Strömholm, tidigare rektor för Uppsala universitet. Han sa ”Att vara rektor är som att vara kyrkogårdsvaktmästare. Man har många under sig, men ingen som lyssnar”.

De tre rektorer som deltog i IVA-seminariet var Johan Schnürer, Örebro universitet, Helene Dannetun, Linköpings universitet och Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstad. De hade både gemensamma och skilda tankar om hur lärosäten bäst ska styras.

– Kollegialitet är viktigt, men det behövs också linjestyrning, sa Helene Dannetun, som gjorde en strategikarta för teamutveckling när hon tillträdde.

Johan Schnürer anser att det finns flera aspekter att ta hänsyn till.

– Det kräver eftertanke om kollegial styrning ska fungera, sa han och framhöll det positiva med ett forskarråd med personer som inte hade linjebefattningar.

Mikael Alexandersson anser att akademiska metoder är en fördel.

– Då bollas idéer och utreds vilket leder till förankrade beslut. Men först måste man definiera verksamheten. Därefter anpassar man personalen, sa han.

En rektors möjlighet att ta blixtsnabba beslut skiljer sig väsentligt från en börs-vd:s. Men ingen av de tre i Almedalen, sa sig vara avundsjuk. Tvärtom – trögheten i det akademiska beslutsfattande kan ofta vara sund.

Ytterst är det politiken som ger ramarna för hur universitet och högskolor ska styras.

Betty Malmberg (M) är ledamot i riksdagens utbildningsutskott.

– Mål- och resultatstyrning och ökad autonomi är bra styrningssätt. Vi måste vara tydliga med våra förväntningar och spelreglerna måste vara långsiktiga, sa hon.

Också Thomas Strand (S) är ledamot i utbildningsutskottet.

– Den nuvarande modellen mellan staten och universiteten, myndighetsformen, fungerar bra. Vi vill ändå stärka lärosätenas autonomi, sa han.

Såväl Thomas Strand som Betty Malmberg såg gärna att basanslagen fick en annan fördelning och helst också höjdes. Det skulle minska lärosätenas behov av externa medel, vilket i sin tur påverkar rektorernas möjligheter att styra sina verksamheter.

 

Bilder: Cecilia Schelin Seidegård, ordförande Göteborgs universitet och landshövding på Gotland, Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstad, Helene Dannetun, Linköpings universitet, Johan Schnürer, Örebro universitet, Betty Malmberg (M), Thomas Strand (S)

Skribent: Pär Rönnberg