Uppsala: Förenkla vägen in i innovationstödsystemet

Tisdag 3 september 2013

IKS_Uppsala_21-panorama.jpg

Många uppländska entreprenörer har fått stöd för att utveckla sina innovationer. Men vägen in i det offentliga stödsystemet kunde vara enklare

– I dag är det ofta för komplicerat att hitta rätt aktör, sa Lena Söderström, vd för bioteknikföretag Senzime. Och fick stöd av andra innovatörer när projektet Innovationskraft Sverige kraftsamlade i Uppsala.

I Uppsala-regionen finns det innovationskraft: många forskare vågar ta steget från universitetet till marknaden med sina idéer. Det finns också nästan ett halvt dussin olika offentliga bolag och stiftelser som kan stötta företagen på olika sätt med inkubatorer och annat.

– Det finns ingen fel dörr in till de här stödfunktionerna, sa Christina Frimodig, vd för Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle (STUNS).

– Vi samverkar och kommunicerar med varandra och kan hjälpa företagen att hitta rätt partner.

Men bland företagen på konferensen i Uppsala fanns det ändå en efterfrågan på en ”innovationsportal’”, en samlad ingång till de olika offentliga stöden.

– I dag är det för komplicerat att hitta rätt aktör, sa Lena Söderström, vd för Senzime, ett bioteknikföretag, som bland annat har utvecklat sensorer för automatisk blodsockermätning inom intensivvården.

Andra deltagare på konferensen tyckte att det tog för lång tid att skriva ansökningar och gå på möten med de olika inkubatorerna.

– Det stjäl för mycket tid från det som man egentligen vill syssla med: innovationer, sa en uppfinnare.

I regionen Uppsala/Stockholm finns hälften alla landets alla civilingenjörer och 65 procent av företagen inom det som kallas life science (bioteknik, läkemedel och medicinteknik). Det är ett område som växer snabbt, men som skiljer sig från traditionell industri och därför ställer extra krav på inkubatorer och andra stödsystem.

Helena Danielsson är vetenskaplig chef på Beactica, ett forskningsbaserat läkemedelsföretag. Hon och hennes kollegor parar ihop molekyler och studerar hur de fungerar tillsammans. Resultaten används för att utveckla nya läkemedel i stora läkemedelsbolag:

– När vi gick till Vinnova för att få stöd till kompetensutveckling fick vi nej. De tyckte inte att vi hade någon konkret produkt.

Diskussionen kring hur man kan förbättra stödet till innovationer och hitta kompetent arbetskraft fortsatte på ett av de gruppsamtal som arrangerades efter lunch.

När publiken röstade med mentometrar vid inledningen av konferensen visade det sig att Uppsala – tvärt emot de flesta andra ställen som IVA besökt på resan genom Sverige – inte ser kompetensförsörjningen som ett problem. Två högskolor, Uppsala universitet och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), förser regionen med många kunniga människor.

Men länet ser inte likadant ut. Tierp och Östhammar i norr kände inte igen sig i beskrivningen av regionen som en snabbt växande ”boomtown”, som producerar 30 av Sveriges BNP och har lägst arbetslöshet i Sverige.

– I Uppsala är kompetensförsörjning inget större problem, för oss i Östhammar kommer det att bli det i framtiden, i takt med att vår befolkning blir äldre, sa Jacob Spangenberg, kommunalråd (c) i Östhammar.

han passade även på att rikta kritik mot bankerna:

– De traditionella bankerna är helt oriskbenägna. Det spelar ingen roll vilken säkerhet du har – du får ändå inte låna på rimliga villkor.

Claes de Neergard, vd för för Industrifonden, berättade om Storbritannien, där den liberale näringsministern nu jobbar för att starta en statligt stödd bank, som ska specialisera sig på att låna ut pengar till småföretag.

– Och i Frankrike konverteras den strategiska investeringsfonden till en regionalt baserad småföretagarbank, fortsatte han.

Men pengar är inte allt, påpekade Erik Forsberg, vd för inkubatorn Uppsala BIO.

– Det måste finnas en ”champion”, en entreprenör som är beredd att ge allt på den här resan, sa han.

Lars Jonsson, vd för UU Innovation, Uppsala universitets enhet för samverkan med näringslivet, tillade:

– Det är viktigt att man fokuserar på behovet, inte bara jublar över uppfinningen.