Vd-ledare: Hela samhället måste engageras när högskolestyrning reformeras

Måndag 18 september 2017

bjorn-o-nilsson-4-1200px.jpg

Behovet att modernisera styrning och tilldelning av resurser till lärosätena är stort. Det måste bli mer flexibelt och ta hänsyn till olikheterna.

Statens enskilt största verksamhet är högskolesektorn. Den omsätter årligen 67 miljarder kronor, har 75 000 anställda och 400 000 studenter. Statliga lärosäten är dessutom myndigheter.

Men styrningen av svenska lärosäten skiljer sig på många sätt från andra offentliga verksamheter. Av tradition har lärosätena stor frihet att själva utforma utbildning och forskning. Skälen till det är flera. Högskolesektorn ses som en autonom och reflekterande kraft i samhället, tillgång till utbildning är en demokratisk rättighet och målen för verksamheten långsiktiga.

Den högre utbildningen har byggts ut kraftigt senaste kvartsseklet. I dag är skillnaderna stora mellan de 42 statliga högskolorna när det gäller uppdrag och mål. Det räcker med att jämföra KI och Halmstad högskola för att inse det. Ett forskningsinriktat elituniversitet i världstopp och en högskola med utbildning i fokus som mycket framgångsrikt samverkar med samhälle och näringsliv i regionen. Båda är framgångsrika och viktiga. Men helt olika.

Svenska lärosäten slåss i dag inte bara med varandra om att attrahera de bästa studenterna och forskarna. Växande global konkurrens ställer helt nya krav på handlingsfrihet för lärosätena. I högskolelagen ingår dessutom, sedan 1996, en tredje uppgift: att samverka.


Behovet att modernisera styrning och tilldelning av resurser till lärosätena är stort. Det måste bli mer flexibelt och ta hänsyn till olikheterna. Nuvarande system tillkom 1993 och bygger i princip på två anslag: ett för grundutbildning och ett för forskning. Lärosätena har stort inflytande över hur penningpåsarna används. Utbildningspengarna är baserade på antal studenter och prestationer. Forskningspengar kan sparas över åren.

I våras tillsatte Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, två viktiga utredningar: Pam Fredman, tidigare rektor vid Göteborgs universitet, ska göra en samlad översyn av styrning och resurstilldelning och föreslå ett nytt styrsystem. Uppdraget ska redovisas i december 2018. Agneta Bladh, ordförande i Vetenskapsrådets styrelse, ska bland annat föreslå nya mål och en ny strategi för internationalisering av lärosäten och hur studenter kan få ett internationellt perspektiv på sin utbildning. Uppdraget ska slutredovisas i oktober 2018.

Jag välkomnar båda dessa utredningar. De är efterlängtade och bör vara startskott för en bred debatt. Men det är viktigt att frågorna inte bara blir en intern angelägenhet för högskolevärlden. Övriga samhället och näringslivet måste se över behov, redovisa sina åsikter och engagera sig i debatten när systemet äntligen ska reformeras.

Ytterst handlar det om att långsiktigt säkra samhällets behov av kompetens och stärka Sveriges position som en ledande kunskapsnation. Omvärlden förändras snabbt. Står vi still, blir vi frånåkta. Redan i dag studerar 30 000 svenskar utomlands
(läsåret 2014) och antalet ökar.