Grundvattnet står i centrum för den miljörättsliga processen i Slite. En rad frågor har aktualiserats som tillståndsprocessers längd, komplexitet i kommunikationen mellan myndigheter och den som ansöker. Men dessa frågor har också aktualiserats i en rad andra uppmärksammade fall.
Miljöbalkens tillståndsregler har ifrågasatts av näringsliv och politiker i samband med cementadomen i juli 2021. Men debatten har stundtals präglats av bristande kunskaper om lagstiftningen och det faktum att nuvarande regelverket har sitt ursprung i EU-rätt. Debatten har också kommit in på grundläggande bestämmelser i miljöbalken.
Det finns en fara att den pågående debatten ger en missvisande bild av syftet med miljölagstiftningen. Därmed tenderar kritiken mot myndigheter och domstolar om tillämpningen av de nuvarande tillståndsreglerna blir överdriver kritisk och vissa fall obefogad. Vilka är de kritiska frågorna? Vad krävs för att vi ska få mer förutsägbara och kortare tillståndsprocesser?
Seminariet inleds med en beskrivning av Mark- och miljödomstolarnas verksamhetsmål, regelverk och handläggningstider samt förutsättningar att handlägga komplexa ansökningar med motstridande intressen. Reflektioner från det praktiska arbetet i några omfattande tillståndsprövningar redovisas.
Seminariet anordnas av IVAs projekt Hållbar vattenförsörjning – tillgång till rent vatten i ett föränderligt klimat som startade år 2020.
Medverkar gör bland andra
Oscar Alarik, chefsjurist, Klimat och juridikavdelningen, Naturskyddsföreningen
Karolina Ardesjö Lundén, chef för miljöskyddsenheten, Naturvårdsverket
Karin Duner, enhetschef klimatavdelningen, Naturvårdsverket
Anders Lillienau, rådman, Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt
Anna Marcusson, förbundsjurist, SKR
Siri Strömberg, advokat, Fröberg & Lundholm advokatbyrå
Gunnar Söderholm, ordförande i arbetsgruppen Vatten i urbana miljöer i IVA-projektet med temat hållbar vattenförsörjning
