Alla kan inte bli ingenjörer och lärare - men fler borde få chansen

Nyckeln till den framtida kompetensförsörjningen inom teknik och naturvetenskap ligger i att tillräckligt många ungdomar vill studera på naturvetenskaps- och teknikprogrammen. 

I en ny undersökning, gjord av SKL, Sveriges Ingenjörer och IVA, som presenteras vid seminariet, har projektet KOOLT (KOmpetensförsörjning Och Långsiktigt Teknikintresse) kartlagt elevernas val idag:

• Bestäms de helt av en fördelaktig socioekonomisk struktur i kommunen?
• Vilken roll spelar pågående satsningar för att öka intresset?
• Vad förenar de kommuner som lyckats?

Svaret är både överraskande och hoppingivande; det går att intressera ungdomar för teknik och naturvetenskap trots att socioekonomiska faktorer talar emot. Nyckeln ligger i att förstå och respektera ungdomarnas värderingar för att övertyga om vikten av kunskap inom området. Undervisningens utformning och kvalitet spelar också stor roll. Viktig är även en lokal teknikpositiv kultur med tydliga förebilder och att kommunerna tidigt börjar sitt arbete med att öka intresset för teknik- och naturvetenskap.

• Hur ska framgångsmodellerna spridas till fler kommuner?
• Ligger lösningen i en övergripande satsning från förskola till universitet?
• Vilka är nyckelaktörerna på nationell och kommunal nivå i en sådan satsning?

Medverkande: Roger Mörtvik, statssekreterare hos gymnasie- och kunskapslyftsminister AidaHadzialic på Utbildningsdepartementet, Lena Olving, vd Mycronic, Hans-Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförade i Värnamo och Håkan Sörman, vd SKL. Vid seminariet medverkar också tre ungdomar som nyligen gått ut gymnasiet.

Moderatorer: Per-Arne Andersson, chef Utbildning och arbetsmarknad, SKL, Peter Larsson, samhällspolitisk chef, Sveriges Ingenjörer och Camilla Modéer, IVAs avdelning för Utbildning och forskning.

Seminariet arrangeras av IVAs avdelning för Utbildning och forskning.