Månadsbrev september 2020

Hejsan,

Sommaren övergår nu till höst och på IVA är aktiviteterna i full gång. Här nedan ser du ett axplock av sådant Du välvilligt varit med och bidragit till och stöttar finansiellt. Den här gången har jag valt att fokusera på de aktiviteter som handlar om kunskap och kompetensutveckling. I nästa månadsbrev blir det fokus på Entreprenörskapssatsningen. Som vanligt, om du har frågor eller funderingar är det bara att Du hör av Dig till mig. Du finner mina kontaktdetaljer längst ner i detta mail.

En väl fungerande skola är en viktig del i vårt utbildningssystem som i sin helhet är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och välstånd. Ett av våra långsiktiga projekt handlar som ni vet om att stärka svensk skola och dess resultat. En av de första aktiviteterna är litteraturstudien och rapporten ”Fokus på lärarna i det svenska skolsystemet – en kunskapsöversikt”. Rapporten fokuserar på kompetensförsörjningen och de förutsättningar som det svenska skolsystemet ger lärarna att utföra sitt yrke. Rapporten pekar på ett oroväckande underskott på behöriga lärare och systembrister i det svenska skolsystemet. Fem viktiga områden lyfts för den svenska skolans framtid:

  1. Bilden av läraryrket. Rapporten pekar på många problem kring lärarrollen och lärarförsörjningen. Men utvecklingen är inte enbart negativ: lärarlönerna har ökat, fler lärare stannar kvar i yrket eller återvänder till skolan. Fler nyexaminerade lärare börjar också arbeta i skolan. Matchningen mellan lärares utbildning och yrke är högre än i många andra yrken. Och inget annat yrkesexamensprogram har fler studenter än lärarutbildningarna. De flesta lärare trivs också med sitt yrke och på sin arbetsplats. Ungas attityder till läraryrket är mer positiv än vad som ofta görs gällande. Detta framgår sällan i debatten om skolan. Den relativt ensidiga bilden av yrket får konsekvenser för hur lärare och människor utanför skolan ser på läraryrket.
  2. Lärarförsörjningen. Prognoser pekar på ett underskott på 45 000 behöriga lärare fram till år 2033. Det går inte att utbilda bort behovet under denna tidsperiod. Varken antalet studenter eller platser på lärarutbildningarna räcker till.
  3. Lärarkårens utvecklingsmöjligheter. Lärare behöver få utvecklas och lära tillsammans. Det är så lärarkårens kunskaper stärks. Det gör även läraryrket intellektuellt utmanande och stimulerande och således mer attraktivt.
  4. Lärarnas arbetsvillkor. Trots att många lärare trivs med sitt yrke, präglas deras vardag av hög arbetsbelastning, stress och en mängd arbetsuppgifter som varken uppfattas bidra till bättre undervisning eller till elevernas kunskapsutveckling. Det här leder till att många överväger att lämna yrket och att många har gjort det.
  5. Styrning. En stor utmaning är att hantera konsekvenserna av det svenska, decentraliserade, differentierade skolsystemet med starka inslag av konkurrens mellan skolor och mellan huvudmän. För att hålla ihop ett sådant system behöver verksamheten granskas, kontrolleras och utvärderas. Det leder till höga rapporteringskrav och stor administration. Styrningen har påverkat lärarrollen och arbetsinnehållet negativt.

Coronapandemin fortsätter och en grupp som är speciellt utsatt är våra ungdomar: De som har lämnat gymnasiet men inte kommit in på arbetsmarknaden ännu. Hjälp oss därför att stärka Sveriges framtida kompetensförsörjning genom att delta i IVAs praktikprogram Tekniksprånget och inspirera fler unga att läsa en högre teknisk utbildning. Efter praktiken vill 8 av 10 bli ingenjör och 9 av 10 alumner menar att praktiken gett en tydlig målbild vilket minskar avhopp från studierna. För att fler ska få möjligheten att göra Tekniksprånget behövs fler praktikplatser. Gör som Volvo AB, Sandvik, IBM och 180 andra arbetsgivare - delta i Tekniksprånget! Här är en länk där Du hittar mer information om Tekniksprånget.

Ansökningsläget till Junior Academy 2020 blev (av förståeliga skäl) väldigt annorlunda från 2019. I år kom huvuddelen ansökningar in väldigt sent, efter midsommar. Detta gjorde att antalet kompletta ansökningar var lägre än förra året, och därför blev också antalet antagna lägre. Dessutom var det i år ansökan till två program samtidigt: Junior Academy och ett mentorsskapsprogram för flickor (1000 girls 1000 futures).

Vi hade 283 registrerade sökande 2020 (jmf 209 st 2019), varav 119 sökte Junior Academy och resterande sökte 1000 girls. (Det är mycket intressant att mentorskapsprogrammet var så attraktivt. Därför sker diskussioner nu om att bredda partnerskapet med New York Academy of Sciences (NYAS)  till att även innehålla detta program).

Antal antagna: 28 personer (jmf 68 st 2019)

Könsfördelning (sökande): 49 % flickor, 43 % pojkar, 8 % vill inte svara

Könsfördelning (antagna): 57 % flickor, 43 % pojkar

Trots det lite tunnare ansökningsläget i år så behåller vi vår plats i den internationella rankingen. Sverige bidrog med fjärde flest sökande och femte flest antagna (efter länder som USA, Egypten, Indien och Kanada). Relaterat till folkmängd uppvisar vi nu näst flest deltagare i programmet, efter Singapore. Jättekul!

Höstens utmaning från IVA sker i spåren av IVAs projekt om cirkulär ekonomi. Utmaningen heter ”Green Textiles” och handlar om att förflytta textilindustrin in i ett hållbart och cirkulärt resurstänk. Det handlar om produktion av kläder, konsumentbeteenden och återvinning. Även branschöverskridande samarbeten för att ta tillvara fibrer kommer att uppmuntras.  

Fredagen den 25 september kl 17-18 sände vi ett kickoff-event för alla nyantagna och deltagande ungdomar i programmet. Eventet var på engelska för att i efterhand publiceras även på den internationella plattformen Launchpad. Under eventet sände vi förinspelade intervjuer med branschexpert Elin Larsson (RE:Source) och robotprofessor Danica Kragic (KTH). På plats hade vi hållbarhetsansvariga Felicia Reuterswärd (H&M Sverige) och fyra Junior Academy-ungdomar, som  diskuterade  om behovet av innovationer inom textilbranschen. Eventet avslutades med att ungdomarna själva fick berätta om sin erfarenhet från Junior Academy, med fokus på hur man bildar multinationella lag och hur man får till ett effektivt samarbete helt online. Ni kan se inspelningen här.

Arbetet med det övergripande attitydpåverkande projektet Framtidens kunskapssamhälle fortskrider. Styrgruppen, ledd av Magnus Berggren, Professor på Linköpings Universitet, har haft en första workshop och bland annat diskuterat värdet av kunskap. Den första aktiviteten är en kunskapskartläggning för att säkerställa att kommande initiativ sker på basis av aktuellt kunskapsläge. Denna kartläggning planeras att publiceras i en lättsam broschyr med planerad lansering i början av 2021.

Det var allt för den här gången. Ta hand om er – håll avstånd och tvätta händerna!

Kontaktinformation

Katarina Mellström
Ansvarig utvecklingskontoret
Telefon 070-309 22 50