Chester Carlson - Svenskättlingen som uppfann kopiatorn

”Kopiera” gjorde man länge för hand. Sedan kom ”Xerox-maskinen” och med den begreppet att ”ta en Xerox-kopia”. Fysikern och entreprenören Chester Carlsons uppfinning, som patenterades 1942, fick en betydelse för informationshantering som kan jämföras med Gutenbergs tryckpress. Hans livsgärning kan vara en bra inspiration även för dagens IT-forskare och entreprenörer. Dessutom kan han än idag ge en hjälpande hand genom ”Chester Carlsons Forskningspris” som förvaltas av IVA.
chester_carlson_courtesy_of_xerox_corporation.jpg

Ingen lätt start

Chester Carlsons föräldrar emigrerade från Sverige till USA på 1850-talet, och hamnade till slut i Seattle där Chester föddes 1906. Pappan var bondson men i USA blev han barberare, men led av ledinflammation i ryggraden. 8 år gammal började Chester jobba parallellt med skolan, vid 13 var han familjens försörjare. Vid 17 dog hans mor. Han tog examen från CalTech som 24-åring med 1500 USD i skulder och sökte i den rådande depressionen 82 olika jobb utan resultat. När han var 27 år dog hans far.

Tidig entreprenör

Redan som 10-åring var han fascinerad av tryckeriteknik och gjorde en tidskrift kallad ”This and That” som han skickade runt till sina kompisar på cirkulationslista. Senare i gymnasiet jobbade han deltid på ett tryckeri och försökte ge ut en vetenskaplig tidning, men att trycka och duplicera den visade sig övermäktigt. Det måste finnas ett enklare sätt…

Den krokiga vägen till succén

Studierna blandades med upp till 3 parallella deltidsjobb, som påverkade både tiden till examen och betygen, men Chester tog till slut examen från California Institute of Technology 1930, mitt i depressionen, med hiskeliga 1500 USD i studieskulder. Efter de 82 misslyckade försöken att få ett jobb fick han till slut ett enligt honom själv ”tråkigt och rutinmässigt jobb” på Bell Labs. Ett år senare började han på dess patentavdelning. Här behövdes många kopior som alla skrevs för hand av skrivmaskinister, i bästa fall med karbonpapper så att det blev några få kopior vid varje omskrivning.

Chester noterade mer än 400 idéer i sin antecknings bok under sina 3 år på Bell Labs innan han fick sparken p.g.a. depressionen.

Efter några kortare jobb hamnade han till slut på Mallory, numera Duracell, 1935.  Dubbelarbetet fortsatte genom juridikstudier som resulterade i examen från New York Law School 1939. Dock hade han inte råd att köpa studieböckerna utan satt på biblioteket och skrev av dem.  Kopior, kopior, kopior.

För att fylla ut tiden, parallellt med juridikstudier och heltidsjobb, satt han ofta på bibliotekets vetenskapliga avdelning, där han hittade en artikel av den Ungerska fysikern Pál Selényi – här fanns grunden till hans uppfinning. Experimenten i familjens kök stank av ruttna ägg, och hustrun, född Elsa von Mallon, fick hjälpa till med att släcka bränderna. Någonstans här i tiden fick även Chester ledinflammation i ryggraden.

1937 fick han sitt första grundläggande patent och året efteråt flyttades experimenten till ett hus som ägdes av hans svärmor. Den första någorlunda lyckade kopian gjordes 22 oktober 1938.

Mer än 20 företag avböjde att finansiera uppfinningen mellan 1939 och 1944, inklusive IBM och Eastman Kodak. Även US Navy avböjde. Pågående världskrig var inte enda problemet: Kodak jobbade på en kopiator som istället fotograferar originalen; ”Fotostatkopian”. 6 år efter första kopian hade han tur: En ung ingenjör från Battelle Memorial Institute, Russel W. Dayton,  var på besök hos Mallory för att hjälpa till med en patenttvist. Russel såg genast potentialen och bjöd Chester att demonstrera uppfinningen hos Battelle i Ohio, vars forskare och ingenjörer blev lika imponerade. Batelle agerade agent åt Chester och försökte ånyo licensiera patenten till de stora spelarna – men återigen utan framgång. Istället blev det en liten konkurrent till Kodak,  Halloid Company, som nappade och köpte icke exklusiva licenser till patenten. Utvecklingen finansierades sedan främst av US Signal Corps som ville ha en kopieringsmetod som inte skulle påverkas av radioaktiv strålning i händelse av kärnvapenkrig. Under den här perioden skilde han sig, men fann senare en ny hustru i Doris Helen Hudgins.

Med den första lanserade produkten kom också namnet ”Xerox”, en förkortning av grekiska ”xeros” (torr) och ”graphein” (tryckning), men apparaten var stor och mycket komplicerad att använda; 39 moment för att få en kopia! Den lanserades exakt tio år efter den första kopian, 22 oktober 1948. Trots otympligheten väckte den stort intresse och resulterade i en rad samarbeten med andra företag inklusive Rank Organisation, ”Rank Xerox”, och genererade betydande vinster.

Den första lättanvända modellen lanserades 1959: Xerox 914. Den var visserligen stor och dyr, och en av de två första demoexemplaren tog eld, men den andra fungerade bra: lägg originalet på en glasskiva, tryck på en knapp och ut kommer en bra kopia!! Det höga priset tvingade också fram en ny affärsmodell: hyr maskinen för 25USD i månaden och betala sedan 4 cent per kopia. Brandrisken hanterades med medskickad brandsläckare!

Plötsligt var allting enkelt: kostnaden konkurrenskraftig, inga specialpapper, ingen risk att skada originalen, inga vätskor (och ingen känslighet för radioaktivitet).

För Chester var hans dröm och livsverk därmed fullbordat. Han distanserade sig från Xerox för att leva ett mer filantropiskt liv finansierat av licensintäkter som enligt Fortune Magazine gjorde honom till en av USAs rikaste personer. Chester skrev i ett brev till tidningen 1968 att detta inte längre var sant, eftersom han donerat bort merparten av sin förmögenhet till välgörenhet. Inte långt senare dog han av en hjärtattack medan han såg filmen ”He Who Rides a Tiger”.

Här kan du läsa mer om Chester Carlson

Stiftelsen och fonden

Tre priser har instiftats för att hedra Chesters minne. En av dem, ”Chester Carlsons Forskningspris”, förvaltas av IVA och utgår från en fond som donerades av The Xerox Foundation 1985, ett år efter IVAs Royal Mission resa till USA som bland annat besökte Xerox Corporation.

Bild: Courtesy of Xerox Corporation