Tillbaka till startsidan för Framtidens goda stad
Urbaniseringens drivkrafter och hinder
Gruppen ska svara för att projektet tar avstamp i aktuell och relevant forskning om urbaniseringens konsekvenser och drivkrafter. Stor vikt ska läggas vid analys av hur forskningsrön tillgängliggörs för de som ansvarar för samhällsutvecklingen.
Ordförande: Mari Broman, IQ Samhällsbyggnad
Projektledare: Kristoffer Gunnartz, konsult
Mari Broman, ordförande arbetsgruppen Urbaniseringens drivkrafter och hinder. Tidigare vice VD Riksbyggen, numera olika styrelseuppdrag bl a inom samhällsbyggnadssektorn som styrelseordförande IQ Samhällsbyggnad och ledamot Serneke Group AB.
Vad är viktigt för dig i framtidens goda stad?
Att vi kan skapa en attraktiv och kreativ livsmiljö som är inkluderande och tillvaratar potentialen hos alla invånare och en tillväxt som är långsiktigt hållbar ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv.
Vilken tror du är den viktigaste frågan vi måste lösa för att skapa attraktiva miljöer där folk vill bo?
Integrationen - att vi inte får parallella "samhällen" i staden med stora socioekonomiska och kulturella skillnader. För att nå dit är utmaningarna att åstadkomma ett differentierat arbetsliv, hållbara boendemiljöer med varierande upplåtelseformer, en väl fungerande infrastruktur och en trygg och säker miljö, rik på kulturella och andra upplevelser.
Varför har du valt att engagera dig i IVAs projekt Framtidens goda stad?
Vi pratar ofta om den goda och hållbara staden men har svårt att precisera vad som menas. Jag har i olika roller sett behovet av ett projekt som "Framtidens goda stad", med en övergripande och bred ansats som tar utgångspunkt i forskning och erfarenheter från konkreta exempel.
Vad hoppas du att vi ska uppnå med projektet?
Jag hoppas att projektet ska ge ny kunskap och inspiration som påverkar aktörer inom politik, näringsliv och myndigheter i deras ledarskap och beslutsfattande och leder till ökad samverkan och effektivare system och processer i samhällsbyggandet.
Vad kommer just din arbetsgrupp lägga fokus på?
En viktig ambition är att med hjälp av statistik redogöra för hur urbaniseringen i Sverige faktiskt går till och att skilja myter från verklighet. Vi kommer också att analysera vilka positiva drivkrafter som ligger bakom urbaniseringen och hur de kan stimuleras och bidra till utvecklingen av den goda staden.
Positiva utvecklingsspiraler
Vad är det som kännetecknar en regions positiva utveckling? Arbetsgruppen ska använda verkliga case från olika regioner för att beskriva sitt arbete.
Ordförande: Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund
Projektledare: Elin Elliot, IVA
Ulla Hamilton, ordförande arbetsgruppen Positiva utvecklingsspiraler. VD Friskolornas riksförbund, tidigare borgarråd i Stockholms stad.
Vad är viktigt för dig i framtidens goda stad?
En stad som följer med sin tid, med en politisk ledning som samverkar med näringsliv och civilsamhälle och som har en öppenhet för idéer och utveckling.
Vilken tror du är den viktigaste frågan vi måste lösa för att skapa attraktiva miljöer där folk vill bo?
Att kombinera utbudet av jobb med ett utbud av service och en närhet till naturen. En växande stad har utmaningen att balansera det gröna med behovet av nya bostäder, infrastruktur etc.
Varför har du valt att engagera dig i IVAs projekt Framtidens goda stad?
Projektet jobbar med viktiga frågor och det är spännande att kunna bidra till att sprida goda exempel.
Vad hoppas du att vi ska uppnå med projektet?
Förhoppningsvis kan de goda exempel som arbetsgruppen tar upp visa på hur man, på olika sätt, kan stimulera till och ta initiativ till goda utvecklingsspiraler lokalt i en stad, i ett stadsområde, i ett kvarter och i en fastighet.
Flöden i framtidens hållbara städer
Hur ser flödena ut i framtidens hållbara städer? Det gäller till exempel människor, material, energi och vatten. Arbetsgruppen ska arbeta visionärt om tekniska, sociala och logistiska flöden i framtidens hållbara städer.
Ordförande: Ulf Ranhagen, Sweco AB
Projektledare: Hampus Lindh, IVA
Ulf Ranhagen, senior Professor vid KTH Samhällsplanering och Miljö samt chefsarkitekt vid Sweco.
Vad är viktigt för dig i framtidens goda stad?
Viktigast är att vi hela tiden sätter människan och hennes anspråk i centrum när vi planerar våra städer. Det kan uttryckas kärnfullt som att ”om vi bygger en stad för barn så får vi en stads som är bra för alla människor” (citat från Enrique Penalosa, tidigare borgmästare i Bogota, Colombia). Det handlar om grundläggande värden som rättvisa och inkludering, trygghet, säkerhet och hälsa. Men det är också att staden innebär en så attraktiv livsmiljö att den bidrar till inspiration och utveckling. Stadens invånare måste också kunna påverka och förändra stadens innehåll och form så att den är i linje med deras behov och önskemål.
Vilken är den viktigaste frågan att lösa?
Det har sagts att staden är mänsklighetens främsta skapelse. I vilket fall är staden en mycket komplex företeelse genom att den representerar en utveckling av vår civilisation mot alltmer avancerade livsformer med en komplex rumslig organisation av olika funktioner som boende, arbete, service, fritid. Städer är alltid beroende av ett fungerande samspel med omgivande landsbygd för att kunna överleva. Städer finns i många former från den lilla staden med några tusen invånare som verkar i direkt samspel med landsbygden till megastäder med tiotals miljoner invånare där livsmedelsförsörjning ofta är en kritisk faktor. Den viktigaste frågan är att vi kan skapa institutionella förutsättningar och system för planering och samhällsbyggnad som i alla bemärkelser organiserar och omorganiserar våra städer stegvis med hänsyn till de planetära gränserna (den ekologiska dimensionen) men med fokus på de sociala frågorna (människan i centrum) samt med ekonomin som instrument. Städer har många gånger blivit platser med stora sociala och miljömässiga problem samtidigt som de är motorer för ekonomisk utveckling. Men samtidigt så innebär stadens koncentration av olika funktioner en mycket stor potential för att lösa dessa problem med hjälp av avancerade system för kollektivtrafik, energi, vatten, materialförsörjning men också med socialt attraktiva livsmiljöer i form av mångfunktionella stadsdelar. ”Staden är inte ett problem utan en lösning på problemen” föra att citera Jamie Lerner, tidigare borgmästare i Curitiba. Jag vill inte stirra mig blind på att vi ”måste bygga ett nytt miljonprogram av bostäder” som nu är på tapeten i debatten. Vi riskerar då att suboptimera samhällsbyggandet och skapa nya bostadsöar som i framtiden kanske inte är det ideala sättet att bygga samhällen. Vi måste här istället arbeta med ett mycket långt tidsperspektiv och se varje steg på kort och medellång sikt i förhållande till framtidsbilder och scenarier där vi visar på radikalt andra sätt att tänka än ”business as usual”.
Varför har du valt att engagera dig i projektet IVAs projekt framtidens goda stad?
Jag blev väldigt glad att bli tillfrågad att medverka i projektet eftersom jag under flera decennier arbetat med samhällsplanering och stadsbyggnad både i Sverige och internationellt. Väldigt roligt att få arbeta samman med en så kvalificerad grupp entusiaster från många yrkesfält inom samhälle, miljö och teknik. Jag ser det som viktigt att ständigt föra en levande debatt om samhälls- och stadsutveckling eftersom urbaniseringen är en av våra starkaste drivkrafter i samhället där bedömningen är att ca 60% av världens invånare kommer att bo i städer 2030 och kanske upp mot 70-75% 2050 globalt, Vi måste därför styra urbaniseringen så att vi verkligen löser problem och inte skapar nya. IVA är en oberoende plattform som kan ge ett inspel i debatten som just nu är mycket livlig och omfattande. Det strömmar idag ut forskningsresultat, litteratur och debattartiklar – och anordnas seminarier – om olika aspekter på stadens utveckling och det är därför viktigt att knyta an till detta och inte tro att det går att uppfinna något helt nytt.
Vad hoppas du att vi ska uppnå med projektet?
Jag tror det samlade resultatet av projektet kommer att ge en intressant forskningsbaserad helhetsbild av urbaniseringens drivkrafter, positiva utvecklingsspiraler och framgångsfaktorer i svenska kommuner, framtidsscenarier med fokus på attraktiv livsmiljö och hur planerings- och beslutsprocesser kan formas och omformas för att nå dit vi vill. Jag tror också processen i arbetet kan vara nästan lika viktig som resultatet i sig d.v.s. att det under projektets gång förs en bred dialog mellan olika aktörer som initieras av IVA centralt men också av de olika arbetsgrupperna. Därigenom kan synpunkterna från alla arbetsgrupper och dess medlemmar successivt bidra till viktiga, nya perspektiv på stadens utveckling. Vad kommer just din arbetsgrupp att lägga fokus? Arbetet har just börjat och vi har haft två arbetsgruppsmöten. Vi ser vår främsta uppgift som att skissera långsiktiga framtidsbilder för städer av olika storlek ska bli ännu attraktivare livsmiljöer. Vår huvuduppgift har från början varit stadens flöden vilket kvarstår men vi tror att vi behöver vidga perspektiv till att också omfattar stadens form och funktion. Vi utgår från människan i centrum och undersöker sedan vad detta innebär på lång och kort sikt för att skapa bättre värn för miljö och resurser genom att minimera resurs- och energibehovet i olika system, sluta kretsloppen och utveckla en cirkulär ekonomimed ett livscykeltänkande. Här ingår också förstås att ta tillvara naturvärden på ett bättre sätt och utveckla ekosystemtjänster i staden t ex urban odling.
Vi ser det som centralt att kunna utveckla ett fungerande livspussel för stadens invånare genom att skapa en mångfunktionell blandstad där för att möjliggöra en rik väv av boende, arbete, kultur, social och kommersiell service både i befintliga och nya stadsdelar. Det offentliga rummet måste också få en renässans i den framtida staden. Vi behöver då hitta nya sätt att bygga städer inåt d.v.s. att helt undvika det man kallar urban sprawl, stadsutglesning och istället i ökad utsträckning återbruka mark som använts för andra ändamål som industri och hamnverksamhet. Förtätning är viktigt men måste ske varsamt och inte på värdefull naturmark. Det finns t.ex. en stor potential att omvandla områden för externhandel till blandstad och att med stor omsorg foga in ny bebyggelse i befintliga områden.
Slutligen vill vi storsatsa att underlätta kommunikation med hjälp av ICT och förbättra kvaliteten så att det är lättare att arbeta, utbilda sig, få vård etc på distans. Men det är viktigt att kunna träffas fysiskt men att då minimera resbehovet genom klimatsmart mobilitet. Gång- och cykeltrafik samt modern kollektivtrafik med stort inslag av ITS behöver bli strukturerande istället för biltrafiken Ja, så här går diskussionerna just nu och vi kommer att testa de initiala tankarna på den lilla, medelstora och stora staden inklusive dess förstäder i vår fortsatta diskussion där vi också har kontakt med olika städer i Sverige.
Planerings- och beslutsprocesser
Arbetsgruppens huvudfokus är planerings- och beslutsprocessen. Hur implementeras nya rön och hur förankras framtidsplaner?
Ordförande: Åsa Söderström Jerring, IVAs avdelning för samhällsbyggnad, Peter Nygårds, IVAs avdelning för samhällsbyggnad
Projektledare: Staffan Eriksson, IVA
Åsa Söderström Jerring, Infobooks AB. Ekonom med bred erfarenhet av ledande befattningar i samhällsbyggnadsektorn, verksam som styrelseledamot i privata och publika företag, bland andra Vattenfall, JM, OEM International, Delete OY och ELU Konsult.
Vad är viktigt för dig i framtidens goda stad?
Att den är hållbar i både social, ekonomisk och miljömässig mening, tillgänglig och attraktiv.
Vilken tror du är den viktigaste frågan vi måste lösa för att skapa attraktiva miljöer där folk vill bo?
På längre sikt tror jag att samhällsplaneringen måste få effektivare arbetsformer och involvera en bredare krets än idag.
Varför har du valt att engagera dig i IVAs projekt Framtidens goda stad?
För att jag hoppas att IVA skall kunna erbjuda den oberoende, breda och kunniga arena som jag tror är nödvändig.
Vad hoppas du att vi ska uppnå med projektet?
Ökad kunskap och goda exempel som kan ligga till grund för en skalbar processmodell som utvecklas i dialog med många olika intressenter. Vad kommer just din arbetsgrupp lägga fokus på? Att skapa former för att testa och diskutera resultaten från de andra grupperna och tänkbara modeller med olika intressenter.
