Vi använder oss av kakor för bättre upplevelse. Läs mer här.

Generation Ekvation – barn och ungas attityder till kunskap

Med vetskap om hur barn och unga ser på och tar till sig kunskap, i och utanför skolan, kan vi resonera bättre kring förutsättningar för lärande. Här presenteras Generation Ekvation, en rapport om ungas attityder till skola, skolämnen och lärande i Sverige.

Vad det är som får människor att vilja lära sig? Vad för slags kunskap skapar mening – både för individ och för att bygga ett hållbart och demokratiskt samhälle? Vad får barn och unga att arbeta stenhårt för att komma framåt? Hur stor roll spelar bakgrund och förutsättningar? Här ger vi en samlad bild över attitydfrågor i stora nationella och internationella skolundersökningar som är utförda de senaste åren. 

"Jag tror det är bra och viktigt att misslyckas. För då kan man lyfta och bygga sig upp igen. Om du aldrig misslyckats inser du aldrig vad du kan bli bättre på"

/ Julia 16 år, IVAs ungdomspanel, svarar på frågan om vad som påverkar yrkesdrömmar.

Barn och ungas attityder till kunskap är ett mycket stort område. För att avgränsa arbetet har vi först och främst valt att begränsa oss till resultat från internationella undersökningar med stora urvalsgrupper och som är utförda de senaste åren; PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study), TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) och PISA (Programme for International Student Assessment), samt den återkommande nationella
undersökningen Attityder till skolan som utförs av Skolverket. 

IVA avser att så småningom komma fram till konkreta förslag till hur olika aktörer kan bistå med att ännu bättre väcka ungas nyfikenhet och upptäckarglädje. Kunskap och utbildning är en väg för individen att förverkliga sina personliga
drömmar. Det är också nödvändigt att kunskap intar en given plats när världen står inför stora samhällsutmaningar, såsom klimatförändringarna, den globala pandemin och antidemokratiska tendenser.

De flesta undersökningar som rapporten bygger på utfördes innan pandemin slog till år 2020. Den tillvaro vi genomlever, med distansering som ledord för både undervisning och sociala kontakter, täcks inte in av de undersökningar som är insamlade. Det är mycket troligt att ungas attityder till skolan och lärande påverkas av pandemin. I vilken riktning blir intressant att bevaka.

Generation Ekvation, en rapport om ungas attityder till skola, skolämnen och lärande i Sverige, är framtagen av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) projekt Framtidens kunskapssamhälle. Projektets vision är ett samhälle där kunskap ger människor möjligheter att bygga en bättre värld för alla. Rapporten är författad i samarbete med den ideella organisationen Vetenskap & Allmänhet.  

Läs hela rapporten online  Ladda ner hela rapporten

Nedan kommer du till de olika delarna i rapporten.

För frågor, varmt välkommen att kontakta:

Maja Neiman
Projektledare
Telefon 08-791 29 70

Intresse och motivation

Här går vi igenom relevanta resultat utifrån uppfattningar om hur lustfyllt eller intressant elever uppfattar olika ämnen och lärande i allmänhet, samt resultat utifrån motivation till att prestera.

En stor majoritet av unga i Sverige trivs i skolan och med sin klass. Däremot tycks känslan av skoltillhörighet, som bland annat innefattar att vara stolt över eller känna sig hemma på sin skola, minska både med stigande ålder och över tid.
Allt färre tycker också att skolan ger lust att lära mer – ett mönster som är särskilt tydligt bland flickor.

Att pojkar uppskattar naturvetenskapliga ämnen i högre grad än flickor är ett mönster som ses både i Sverige och i många andra länder. Stor uppskattning av ett specifikt ämne brukar samvariera med en högre prestation i samma ämne, dock är pojkars resultat i NO-­ämnen inte bättre än flickors, snarare tvärtom.

Många tidigare studier har visat att intresset för både matematik och NO-­ämnen minskar under högstadietiden. Detta är ett mönster som vi även ser bland dagens unga. Vad som gör att intresset avtar under tonåren är inte klarlagt men skulle till viss del kunna förklaras av det ämnesinnehåll som tas upp i undervisningen och i vilken utsträckning det speglar ungdomars intresse.

"Musik! Där får man möjligheten att uttrycka
sig på sitt eget sätt."

/ Akseli 15 år, om vilket skolämne som ger mest glädje. 

Barn och ungdomar i Sverige har idag en relativt negativ syn på läsning, både i relation till tidigare generationer och andra länder. Resultatmässigt är en tidigare negativ trend bruten. Svenska elever presterar bra i läsförståelse jämfört med elever i andra länder. Svenska ungdomar läser allt mer på skärm, men totalt sett mindre än tidigare.

Kapitel 1: Intresse och motivation

Ur Generation Ekvation – En rapport om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande i Sverige. 

Förmåga och förutsättningar

Här går vi igenom relevanta resultat utifrån hur elever uppfattar sin egen förmåga och situation, till exempel i förhållande till självförtroende, självtillit och upplevd stress.

Två av tre 15-­åringar i Sverige anser att intelligens är något man själv kan påverka, snarare än något man föds med. Det kallas för att ha ett growth mindset och är förknippat med många fördelaktiga samband i studiesammanhang.
Svenska 15­-åringars självförtroende i naturvetenskap och matematik ligger på ungefär samma nivå som internationella genomsnitt. Med ökande ålder verkar dock självförtroendet sjunka. Såväl i Sverige som i andra länder har elever i årskurs 8 lägre självförtroende än elever i årskurs 4.

Det finns påtagliga skillnader mellan pojkars och flickors självförtroende i naturvetenskap, och skillnaderna är större i Sverige än i OECD­länderna i genomsnitt. Internationellt ses ett samband mellan självförtroende och prestation mellan könen, där pojkar både har större självförtroende och presterar bättre än flickor. Även i Sverige har pojkar ett större självförtroende än flickor, men pojkar och flickor presterar likvärdigt på kunskapstesterna i PISA, och flickor har högre betyg i motsvarande ämnen.

Elever i årskurs 4 uppvisar ett mycket starkt självförtroende i läsning, som också stämmer med en internationellt mycket hög läsförmåga. Unga upplever mycket stress i skolan och denna är ofta kopplad till bedömningar.

"När vi närmar oss prov brukar tjejer ofta prata negativt om hur det kommer att gå. Man stressar upp varandra medan killar i min klass är mer lugna och positiva."

/ Frida 16 år, IVAs ungdomsplanel, svarar på frågan om skillnader i stress mellan pojkar och flickor.

Mer än dubbelt så många flickor som pojkar upplever ofta stress. Stressen är större i högre åldrar, men andelen stressade elever i årskurs 4–6 har sedan 2012 ökat påtagligt. Gymnasietjejer är den grupp där störst andel upplever stress, även på sin fritid.

Flickor har en större rädsla att misslyckas än pojkar. Pojkar uppskattar moment med tävlingsinslag mer än flickor.

Kapitel 2: Förmåga och förutsättningar

Ur Generation Ekvation – En rapport om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande i Sverige. 

Nytta för framtiden

Här går vi igenom relevanta resultat utifrån hur elever ser på den framtida nyttan av vad de lär sig, liksom vad de tror sig studera och arbeta med senare i livet.

Elevernas upplevda nytta av det man lär sig i skolan är idag lägre än tidigare. För 20 år sedan var det 80 procent som tror de kommer ha ganska mycket eller väldigt mycket nytta av det de lär sig, en siffra som de senaste åren sjunkit till
65 procent. Dock visar två stora internationella undersökningar på olika resultat i frågor om hur ungdomar värderar kunskaper inom NO-­ämnena. Enligt PISA-undersökningen värderar svenska elever NO-­ämnena högre än ungdomar i
många andra länder, inklusive våra grannländer. Resultaten från TIMSS pekar däremot på att kunskaperna värderas lägre i Sverige än i övriga länder.

"Jag tror inte allt är till nytta. Men om det är roligt, då lär jag mig allt!"

/ Sigrid 16 år, IVAs ungdomspanel, om vilka ämnen hon värdesätter mest.  

Fördelningen av pojkar och flickor på olika gymnasieprogram ser idag väldigt olika ut. Vissa program domineras av flickor och andra av pojkar. Även inom högre utbildning är fördelningen mellan könen skev, där sex av tio nyantagna
studenter vid svenska universitet och högskolor är kvinnor. I mitten av 90-­talet var varannan student kvinna. Även inom högre utbildning varierar könsfördelningen stort mellan olika utbildningar. En klar majoritet av svenska 15­-åringar, sju av tio, tror att de kommer genomgå en universitetsutbildning. Detta varierar dock stort och förklaras till viss del av socioekonomiska förutsättningar.

2015 trodde var femte svensk 15-­åring att de kommer att arbeta inom ett naturvetenskapligt område när de är 30 år (här även inkluderat teknik, hälso­ och sjukvård och IT). Detta är en signifikant ökning från 2006. Även om det är lika vanligt för flickor som för pojkar att se sig själv arbeta inom ett naturvetenskapligt område finns det stora skillnader mellan olika naturvetenskapliga fält. Bland flickor var hälsorelaterade och medicinska professioner den stora dragningen till naturvetenskapliga yrken. Pojkar uppgav i betydligt större utsträckning yrken inom naturvetenskapliga och ingenjörsvetenskapliga områden, samt IT-­områden.

Elevers prestation i skolarbetet förklaras till stor del av socioekonomiska faktorer. Elever med dåliga socioekonomiska förutsättningar, men som ändå presterar i topp i skolarbetet anses ha en hög akademisk resiliens. I Sverige är det en av tio elever som uppfyller kravet på resiliens, lika stor andel som i OECD-­länderna i genomsnitt.

Kapitel 3: Nytta för framtiden

Ur Generation Ekvation – En rapport om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande i Sverige. 

Tidsandan, likvärdighet samt undervisning och skolsystem

Tre områden som också med fördel skulle kunna lyftas i resonemang kring attityder till kunskap och lärande.

I rapporten har vi presenterat utvalda resultat från delarna som rör barn och ungas attityder i stora nationella och internationella skolundersökningar. Vi vet att intresse, förmå­ gor, attityder och beteenden påverkar varandra. Däremot
vet vi mindre om samband och orsak.

Begreppet science capital har föreslagits vara ett användbart begrepp för att förklara samband mellan bakgrund, socioekonomi och en individs val av karriär. Visserligen kretsar science capital som begrepp specifikt kring naturvetenskap, men det kan sannolikt användas i ett bredare perspektiv. Begreppet sammanfattar en individs relation till naturvetenskap genom personens samlade kunskaper och förmågor, attityder, beteenden (exempelvis konsumtion av nyheter) och sociala kontakter (familj/vänner med nära anknytning till forskning/vetenskap) (se t.ex. Archer, m.fl., 2015).

Utifrån de samlade resultaten i rapporten, identifierar vi tre områden som med fördel skulle kunna lyftas i resonemang kring attityder till kunskap och lärande. Det för att förstå orsak och samband i ett bredare perspektiv. Dessa tre områden innefattar tidsandan vi lever i, likvärdighet för unga samt undervisning och skolsystem

Diskussion och slutord

Ur Generation Ekvation – En rapport om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande i Sverige. 

Frågor att lyfta tillsammans med barn och unga

Resonera gärna med barn och unga i din närhet om frågor som rör attityder till kunskap!

Citaten här och var i texten kommer från en ungdomspanel bestående av sex personer mellan 13 och 16 år, som har träffats och reflekterat över några av de mönster som framkommer. Deras röster är införlivade i rapporten och syftar till att ge en personlig prägel på resultaten genom att utgöra exempel på resonemang och motiv bakom de presenterade siffrorna.

Diskutera gärna vidare dessa frågor med barn och unga i olika forum! 

Här är några tips på frågor att resonera med barn och unga kring: 

  • Om vad som påverkar attityder till ett ämne.
  • Om skolan ger lust till att lära mer.
  • Om vilket skolämne som ger mest glädje.
  • Om skillnader i intresse mellan killar och tjejer.
  • Om skillnaden i självförtroende i olika åldrar.
  • Om intelligens är något medfött eller något man kan påverka.
  • Om att misslyckas.
  • Om vilka ämnen de värdesätter högst.
  • Om vad som påverkar yrkesdrömmar.

"Jag tror att det är det man har upplevt i livet. Varje människa har någonting som man fastnar för och får en att tänka efter."

/ Hanna 15 år, IVAs  ungdomspanel, om vad som påverkar till det unga drömmer om att bli. 

"Det viktigaste har varit om förebilder för det spelar in väldigt stort på ens val av karriär. Vi borde fortsätta diskutera hur kompiskretsar påverkar ens attityd till lärande".

/ Arvid 13 år, IVAs ungdomspanel, om vad som är det viktigaste i det som rapporten Generation Ekvation redovisar.

 

Vi som har arbetat med denna rapport: 

Projektledning: Maja Neiman, IVA
Kommunikatör: Helena Mehra, IVA
Utredare: Martin Bergman & Gustav Bohlin, Vetenskap & Allmänhet, VA
Författare: Helena Mehra, IVA, Maja Neiman, IVA, Gustav Bohlin, VA, Martin Bergman, VA
Praktikant: Jordanella Maluka
Illustrationer: Moa Sundkvist & Jennifer Bergkvist
Layout: Pelle Isaksson, IVA

 

Lär mer om hur barn och unga ser på kunskap och hur vi med vetskapen om detta kan resonera kring förutsättningar för lärande här!