Frågor & svar om IVAs 100-lista

IVAs 100-lista sätter ljuset på aktuell forskning, och underlättar för forskare och företag att hitta varandra och tillsammans skapa innovation och nya affärsmöjligheter. Den första 100-listan lanserades i mars 2019, den andra kommer att presenteras i mars 2020. Hitta svaren på dina frågor om 100-listan här!

Not fluent in swedish? Find our Q&A in english here!

Om IVAs 100-lista

Vad är IVAs 100-lista?

Svar: IVAs 100-lista presenterar forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet forskningsområde. IVAs 100-lista visar på intressanta forskningsprojekt som kan ligga till grund för olika former av samarbeten eller utvecklas i samverkan med näringslivet, och ska inspirera till nya kontakter, möten och nätverkande.

IVAs 100-lista lanserades i samband med IVAs 100-årsjubileum 2019, därav namnet.

Varför sammanställer IVA 100-listan?

Svar: IVA vill stärka Sverige i att vara ledande på att omvandla akademisk forskning till innovation och konkurrenskraft i näringslivet. Målet är att förstärka och öka samverkan mellan forskare på högskolor och universitet och företag för allas gemensamma nytta. Fler framgångsrika samarbeten stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar till en positiv samhällsutveckling. Syftet med 100-listan är att sätta ljuset på forskning som har stor potential att skapa nytta inom överskådlig tid, exempelvisgenom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan.

Alla forskare/forskargrupper på 100-listan är intresserade av ökade kontakter med näringslivet för tillämpning och att fortsätta att utveckla sina projekt. 100-listan underlättar för forskare och företag som är intresserade av att samarbeta att hitta varandra.

Att 100-listan varje år fokuserar på forskning inom ett visst tematiskt område (digitalisering 2019 respektive hållbarhet 2020) visar på forskningens potential att lösa aktuella samhällsutmaningar. Därigenom betonar IVAs sin uppgift att utgå från breda frågeställningar för att bygga broar mellan olika delar av samhället, näringslivet och akademin.

Vilken forskning är med på IVAs 100-lista? 

Svar: 100-listan består av ett urval av aktuella forskningsprojekt från Sveriges lärosäten inom ett visst ämnesområde (digitalisering 2019 respektive hållbarhet 2020), som bedöms ha potential att affärsutvecklas eller på annat sätt nyttiggöras. Forskningsprojekten på listan har valts ut i en grundlig nominerings- och urvalsprocess baserad på ett antal fastställda kriterier.

Hur kommer jag som forskare med på 100-listan?

Svar: Om du forskar inom det ämnesområde som listan fokuserar på, och du anser att din forskning motsvarar de fastställda kriterierna, kan du nominera dig själv till listan. 

Om nomineringen

Inom vilka forskningsområden/tillämpningar ska forskningen vara?

Svar: Du kan nominera en forskare, ett forskarteam eller forskningsresultat. 

Till IVAs 100-lista 2020 efterlyses forskning med bäring på hållbarhet, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, som kan skapa ett värde för företag eller samhälle i form av kunskap, processer, produkter och affärsutveckling och vara tillämpbar inom: 

  • Smart industri 

  • Resurs- och energieffektivitet 

  • Samhälle och välfärd 

  • Infrastruktur 

  • Smarta produkter och tjänster 

  • Affärsmodeller och cirkulär ekonomi 

Tillämpningen vi söker ska vara inom något eller några konkreta områden, såsom: 

  • Livsmedel 

  • Life science  

  • Textil och plast  

  • Kapitalvaror i konsumentled 

  • Mobilitet, gods- och persontransporter 

  • Råvaror och material  

  • Byggande och boende 

  • Finanser 

  • Ledarskap och organisering  

  • Värderingsmodeller, riskvärdering, försäkring 

  • Juridik, inklusive nya typer av avtal, strategisk användning av juridik som verktyg vid innovation, behov av moderniserade regelverk

Vem kan nominera?

Svar: Den initiala nomineringen är öppen för alla – vem som helst kan nominera. En forskare eller ett forskningsteam kan också nominera sig själva. 

Det enda kravet är att den som nominerar anger kontaktuppgifter till den nominerade, dvs. den forskare eller det forskarteam som äger och representerar forskningen. Vid nomineringen anges en enklare beskrivning av tänkt tillämpningsområde av forskningsresultatet, samt vilken potential forskningen har att möta ett behov eller lösa ett problem.

Vad händer när jag har nominerat?

Svar: Nomineringsprocessen sker i följande två steg:

Steg 1: Nomineringen går igenom en första granskning där lämnat innehåll och kontaktuppgifter kontrolleras. Om uppgifter saknas eller nomineringen av något skäl inte betraktas som komplett går nomineringen inte vidare till steg två. 

Steg 2: De angivna forskarna på samtliga kompletta nomineringar kontaktas. För att gå vidare i processen, och ha möjlighet att komma med på 100-listan, måste den person som angetts som representant för forskningsprojektet svara på att de vill gå vidare i urvalsprocessen och fullfölja nomineringen genom att tillhandahålla kompletterande information om sin forskning.

De nominerade ska ha en drivkraft att vilja utveckla sin forskning genom exempelvis affärsutveckling, och kunna ge en fördjupad beskrivning av forskningen och målet med den.

De fullföljda nomineringarna kontrolleras därefter av en granskningsgrupp som utgörs av Göteborgs universitets innovations- acceleratorbolag med studenter från Sahlgrenskas och Chalmers entreprenörsskolor tillsammans med bolagets vd, Henric Rhedin och Innovation Manager, Anna Holmberg.

En särskild urvalskommitté går därefter igenom samtliga nominerade. Därefter tar styrgruppen för Research2Business  det slutliga beslutet omvilka som bör presenteras på 100-listan.

Om urvalet

Hur går urvalsprocessen till?

Svar: Urvalsprocessen går, efter granskning och fullföljande av nomineringar, vidare till en urvalskommitté.

Urvalskommittén består av ett 30-tal personer med bred representation ur IVAs nätverk. Varje nominering granskas av flera personer i urvalskommittén med utgångspunkt i de fastställda kriterierna, och forskarprojektens potential tillaffärsutveckling eller annan form av nytta.

Urvalskommittén  överlämnar sedan sina bedömningar till R2Bs styrgrupp, som tar det slutliga beslutet om vilka forskningsprojekt som ska presenteras på 100-listan.

Vad bedöms och vilka kriterier prioriteras i urvalsprocessen?

Svar: 100-listan syftar till att lyfta fram forskare och forskarteam som vill nå ökade kontakter med näringslivet och det omgivande samhället. Urvalet till listan sker därför inte baserat på den vetenskapliga excellensen, utan i första hand på forskningens potential till affärsutveckling, innovation och nytta för användare, företag och samhälle. Dock är hög vetenskaplig kvalitet en grundförutsättning.

Urvalsprocessen utgår från fyra kriterier som poängsätts. Om nomineringar med liknande forskning konkurrerar med varandra om en plats på 100-listan väljer urvalskommittén bidrag med utgångspunkt i forskningens bedömda potential till nyttiggörande. Också att 100-listan sammantaget representerar en bredd av olika typer av forskning beaktas.

Urvalskriterier:

  1. Potential att vara ett objekt för affärsutveckling och/eller innovation som kan leda till
    1. Konkurrenskraft
      Konkurrenskraften avgörs av en rad strukturella faktorer som ger speciellt goda förutsättningar att producera och sälja varor eller tjänster. Effektivitet i företagens produktionen och varor och tjänster spelar en viktig roll för ett lands sammantagna konkurrenskraft. För företag kan det betyda tillgång till kompetens, infrastruktur, kapital, rättssäkerhet och förutsägbarhet vad gäller lagstiftning och rättskipning. Kunskap är en vital del av ett företags konkurrenskraft som kan komma från forskning och utveckling på företaget eller från en akademi. Frågan som ställs är: Kan din forskning vara en konkurrensfördel för ett företag eller kanske Sverige som land eftersom den ger ett kunskapsövertag eller på annat sätt stärker konkurrenskraften?
    2. Samhällsnytta
      Begreppet samhällsnytta anspelar på det värden som kommer alla i samhället till godo. I nationalekonomin definieras samhällsnytta som något som ökar samhällets sammantagna välfärd och bidrar positivt till landets BNP. Det är alltså skiljt ifrån att enskilda individer eller företag får det bättre utan är kopplat till att nationen som helhet utvecklas. Frågan som ställs är: Kan din forskning bidra till samhällsnytta och öka Sveriges generella välstånd?
  1. Kapacitet för genomförande (teamet/forskaren)
    Särskild vikt läggs vid att forskarna själva har en drivkraft att vilja utveckla och tillämpa forskningen genom affärsutveckling eller att omsätta sina kunskaper till annan form av nytta.

  2. Aktualitet (mognad och tidsaspekt)
    Det som sker nu eller det som ligger i lådan men är aktuellt att använda nu (tidsaspekten). Forskarna ska anse att deras forskning är tillräckligt mogen för att komma med på 100-listan och presenteras på R2B Summit. 

    Här vill vi också veta mer om status sett till – är redan i ett samarbete, är redan nyttiggjort men har annan/ytterligare potential (mognad).

  1. Originalitet
    De unika egenskaperna. Vad är unikt, nyskapande och innovativt med det som nomineras?

I urvalsprocessen används poängsystemet 1-5, ett till fem, poäng för punkterna ovan. Kriterierna har potential (1) och kapacitet (2) har ett högre värde i urvalsprocessen.

I vilket stadie ska forskningen vara?

Svar: Forskningen ska ha uppnått ett stadie där den går att sprida, presentera och synliggöra offentligt och gå att omsätta i närtid. Särskild vikt läggs vid att forskarna själva har en drivkraft att vilja utveckla och tillämpa forskningen genom affärsutveckling, eller att omsätta sina kunskaper till annan form av nytta. 

Måste immateriella rättigheter vara klarlagda?

Svar: Det behöver råda klarhet kring såväl skapande som hantering av immaterialrättigheter och andra kunskapsbaserade tillgångar. Den strategi som tagits fram kan inte bygga på rättigheter som redan är begränsade till en exklusiv part, utan på en klarhet mellan parterna kring ägarförhållande och upparbetade affärsintressen runt forskningsresultatet. Finns det tänkbara affärsmodell/er ser vi det som en styrka i urvalsprocessen. Vid fullföljande av nomineringen ska hantering av immaterialrättigheter och eventuella tankar om affärsmodell beskrivas. 

Hur hanteras sekretessbelagd information?

Svar: IVAs projekt R2B och 100-listan riktar sig till forskare och forskarteam med forskning som är i ett stadium där den går att sprida, presentera och synliggöra offentligt. Inkludera därför inte information som kräver sekretess, eller annan känslig information som inte kan delas öppet och allmänt, i din nominering då sekretess inte kommer att kunna upprätthållas inom ramen för deltagande i 100-listan eller R2B Summit.

Parter med intressen i den nominerade forskningen bör ha tagit aktiv ställning till hur sekretess inom ramen för samverkan kan se ut, då sekretessfrågor kan vara avgörande för senare, eventuella, patentansökningar. Eftersom utformningen av skrivningar kring sekretess är beroende av många olika faktorer ska parterna gemensamt kunna presentera en hållbar skrivning.

De som fullföljer nomineringen har eget ansvar för hanteringen av sekretess. IVA utgår från att den som fullföljer nomineringen hanterar sina sekretessfrågor. Om osäkerhet råder, eller om support behövs i att beskriva projektet tillräckligt utan att röja känslig eller sekretessbelagd information, kan du kontakta ditt lärosätes innovationsstöd för konsultation.

Kan urvalskommitténs eller styrgruppens beslut överklagas?

Svar: Urval och beslut som tagits av R2Bs styrgrupp eller IVA kan inte bestridas eller överklagas.

Om stöd och ansvar, Research2Business och R2B Summit 

Vad är Research2Business (R2B)

Svar: Research2Business är ett projekt som drivs av IVA för att främja samverkan mellan forskare, näringsliv och samhälle som kan stärka Sveriges konkurrenskraft i ett internationellt och hållbart perspektiv. Research2Business etablerar mötesplatser för att skapa bättre förutsättningar för innovation genom samarbeten och nya större kontaktytor mellan den akademiska forskningen och näringslivet. Läs mer om Research2Business

Vad är R2B Summit?

Svar: R2B Summit är en årlig nationell mötesplats för utvalda forskare från svenska högskolor och universitet där de möter beslutsfattare i företag med ansvar för innovation, forskning och utveckling. Forskare och forskarteam ges möjlighet att ställa sin forskning i rampljuset med avsikt att skapa kontakt och etablera samarbeten med näringslivet. R2B Summit ger även möjlighet till ömsesidig kunskapsöverföring mellan forskare, näringsliv och samhälle. Läs mer om R2B Summit

Deltagandet i R2B Summit är i första hand förbehållet forskarna på IVAs 100-lista.

Kan forskare få finansiering eller rådgivning via R2B?

Svar: R2B har varken medel för att finansiera forskning, eller möjlighet att ge enskilt stöd eller rådgivning till forskare.

R2B hänvisar frågor om finansiering och rådgivning till respektive högskola och universitets innovationsstödjande verksamheter, alternativt till omgivande organisationer som främjar innovationsstöd. Läs mer om, och hitta, innovationsstödjande verksamheter här

Vilket ansvar tar IVA och R2B för deltagande forskare och deras medverkan på 100-listan?

Svar: Att delta i aktiviteter som arrangeras av IVAs projekt R2B är alltid frivilligt. Resultat som deltagandet möjliggör tillfaller deltagaren eller dess representant. Kontakter som uppstår, affärsmöjligheter och affärsöverenskommelser som träffas genom R2Bs aktiviteter ansvarar parterna för sinsemellan. IVA lämnar inte några garantier för att kontakter uppstår men anstränger sig för att skapa möjligheter till värdefulla kontakter. 

Kontaktinformation

Malin Mohr
Projektledare
Telefon 073 - 635 93 50