Om IVAs 100-lista
Vad är IVAs 100-lista?
Svar: IVAs 100-lista presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område.
Alla deltagande forskare/forskargrupper är intresserade av ökade kontakter med näringslivet för tillämpning och att fortsätta att utveckla sina projekt.
IVAs 100-lista lanserades i samband med IVAs 100-årsjubileum 2019, därav namnet. Forskningsprojekten på den första 100-listan har affärspotential med bäring på ämnet digitalisering, medan 2020 års lista synliggör forskning med koppling till hållbarhet. 2021 års 100-lista fokuserar på hållbar krisberedskap.
100-listan 2022, på temat teknik i mänsklighetens tjänst. 2023 års lista lyfter fram forskningsprojekt inom klimatomställning, energiförsörjning, välfärdsteknologi, cybersäkerhet och krisberedskap och planeras att publiceras den 10 maj.
Varför sammanställer IVA 100-listan?
Svar: Fler framgångsrika samarbeten mellan forskare och näringsliv stärker Sveriges hållbara konkurrenskraft och bidrar till en positiv samhällsutveckling. Syftet med 100-listan är att sätta ljuset på forskning som har stor potential att skapa nytta inom överskådlig tid, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan.
Vilken forskning är med på IVAs 100-lista?
Svar: 100-listan består av ett urval av aktuella forskningsprojekt från Sveriges lärosäten som bedöms ha potential att affärsutvecklas eller på annat sätt kan komma till nytta. Det är forskare och forskarteam som ansöker om att vara med på IVAs 100-lista.
Hur kommer vår forskning med på 100-listan?
Svar: 100-listan är öppen för forskare och forskarteam, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, som söker kontakt med näringslivet och det omgivande samhället för samverkan kring fortsatt utveckling, tillämpning och nyttiggörande av sin forskning.
Om er forskning motsvarar de fastställda kriterierna, och fokuserar på det ämnen som är fokus för årets lista, kan du själv ansöka om att få plats på 100-listan.
Vad ger det att vara med på 100-listan?
Svar: Listan är ett unikt skyltfönster som kan ge forskningsprojekt ökade möjligheter att komma till faktisk nytta, genom samverkan med exempelvis näringslivet. IVA och projektets partners arbetar aktivt, både vid 100-listans offentliggörande och löpande under året, med att skapa intresse och uppmärksamhet kring 100-listan och de deltagande projekten.
Representanter för de utvalda forskningsprojekten erbjuds att delta i skräddarsydda aktiviteter som syftar till att öka möjligheterna till samverkan kring nyttiggörande. För en stor andel av deltagarna har platsen på någon av IVAs 100-listor lett till ökade kontakter med näringslivet, andra forskare och andra värdefulla kontakter. Många upplever också att deltagandet gett dem ökad kunskap om innovationsstöd, näringslivets perspektiv på forskning och möjligheter till praktisk tillämpning.
9 av 10 deltagare på IVAs 100-listor rekommenderar andra forskare att ansöka!
Om ansökan
Inom vilka forskningsområden/tillämpningar ska forskningen vara?
Svar: 100-listan är öppen för forskare och forskarteam, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, som söker kontakt med näringslivet och det omgivande samhället för samverkan kring fortsatt utveckling, tillämpning och nyttiggörande av sin forskning. Inför varje utlysning framgår särskilda intresseområden som IVA efterfrågar.
Vem kan ansöka om att komma med på listan?
Svar: För att vara aktuell för 100-listan ska forskaren/forskarteamet ha en drivkraft att vilja utveckla sin forskning genom exempelvis affärsutveckling, och kunna ge en fördjupad beskrivning av forskningen och målet med den.
Forskningen ska motsvara de fastställda kriterierna för urvalet, och fokusera på det ämne som är fokus för årets lista.
Hur ansöker jag om att komma med på 100-listan?
Svar: Efter att ha säkerställt att er forskning uppfyller kriterierna, och att du har rätt att företräda forskningen och ge ditt medgivande till att den presenteras offentligt, ansöker du genom att tillhandahålla information om din forskning via IVAs digitala ansökningsplattform.
Kan jag nominera forskning som borde vara med på 100-listan?
Svar: Ja, gärna! Du kan rekommendera forskning som du känner till och tycker förtjänar att uppmärksammas genom en plats på IVAs 100-lista, via vårt formulär. Forskaren blir då automatiskt informerad om din nominering och erbjuden att ansöka.
Om urvalet
Hur går urvalsprocessen till?
Svar: Alla inkomna ansökningar kontrolleras av en särskilt utsedd granskningsgrupp som säkerställer att forskningen är inom rätt område, och uppfyller kriterierna för aktuell lista. Granskningsgruppen har expertis inom exempelvis immaterialrätt till stöd för arbetet.
En särskild urvalskommitté går därefter igenom samtliga ansökningar. Urvalskommittén består av ett 40-tal personer med bred representation ur IVAs nätverk. Varje bidrag granskas av flera personer i urvalskommittén med utgångspunkt i de fastställda kriterierna, och forskarprojektens potential till affärsutveckling eller annan form av nytta.
Urvalskommittén överlämnar sedan sina bedömningar till styrgruppen, som tar det slutliga beslutet om vad som ska presenteras på 100-listan.
100-listan har också en beredningsgrupp med uppdrag att kvalitetssäkra urvalsprocessen genom att vara delaktiga i alla steg.
Vad bedöms och vilka kriterier prioriteras i urvalsprocessen?
Svar: 100-listan syftar till att lyfta fram forskare och forskarteam som vill nå ökade kontakter med näringslivet och det omgivande samhället. Urvalet till listan sker därför inte baserat på den vetenskapliga excellensen, utan i första hand på forskningens potential till affärsutveckling, innovation och nytta för användare, företag och samhälle. Dock är hög vetenskaplig kvalitet en grundförutsättning för att vara aktuell för listan.
Urvalsprocessen utgår från fem kriterier. Om ansökningar med liknande forskning konkurrerar med varandra om en plats på 100-listan väljer urvalskommittén bidrag med utgångspunkt i forskningens bedömda potential till nyttiggörande. också Att 100-listan sammantaget representerar en bredd av olika typer av forskning tas även i beaktning.
Urvalskriterier:
- Potential att vara ett objekt för affärsutveckling och/eller innovation som kan leda till:
- Konkurrenskraft
Konkurrenskraften avgörs av en rad strukturella faktorer som ger speciellt goda förutsättningar att producera och sälja varor eller tjänster. Effektivitet i företagens produktionen och varor och tjänster spelar en viktig roll för ett lands sammantagna konkurrenskraft. För företag kan det betyda tillgång till kompetens, infrastruktur, kapital, rättssäkerhet och förutsägbarhet vad gäller lagstiftning och rättskipning. Kunskap är en vital del av ett företags konkurrenskraft som kan komma från forskning och utveckling på företaget eller från en akademi. Frågan som ställs är: Kan din forskning vara en konkurrensfördel för ett företag eller kanske Sverige som land eftersom den ger ett kunskapsövertag eller på annat sätt stärker konkurrenskraften? - Samhällsnytta
Begreppet samhällsnytta anspelar på de värden som kommer alla i samhället till godo. I nationalekonomin definieras samhällsnytta som något som ökar samhällets sammantagna välfärd och bidrar positivt till landets BNP. Det är alltså skiljt ifrån att enskilda individer eller företag får det bättre utan är kopplat till att nationen som helhet utvecklas. Frågan som ställs är: Kan din forskning bidra till samhällsnytta och öka Sveriges generella välstånd? - Kapacitet för genomförande (teamet/forskaren)
Särskild vikt läggs vid att forskarna själva har en drivkraft att vilja utveckla och tillämpa forskningen genom affärsutveckling eller att omsätta sina kunskaper till annan form av nytta. - Aktualitet (mognad och tidsaspekt)
Hur ”färdig” forskningsidén och resultaten är i relation till marknaden, dvs projektets kommersiella eller samhälleliga mognad. Mognaden kan exempelvis beskrivas enligt EUs modell Technology Readiness Level (TRL). I modellen, som kan tillämpas även på projekt av icke-teknologisk karaktär, anges mognadsgraden på en skala från 1-9 där TRL1 anger att den basala principen är observerad och kan visas och TRL9 anger fullt testat och tillgängligt för marknaden. IVAs självskattningsmodell kan också vara till stöd inför frågorna du kommer att ställas inför - Originalitet
De unika egenskaperna. Vad är unikt, nyskapande och innovativt med forskningen? - Hållbarhet
Forskningsprojektets förhållningssätt till hållbarhet och påverkan på FNs 17 hållbarhetsmål (SDGs).
Vi rekommenderar en avstämning med stöd av SDG Impact Assessment Tool
I urvalsprocessen används poängsystemet 1-5, ett till fem, för punkterna ovan. Kriterierna potential (1) och kapacitet (2) skattas högre i urvalsprocessen.
I vilket stadie ska forskningen vara?
Svar: Forskningen ska ha uppnått ett stadie där den går att sprida, presentera och synliggöra offentligt och gå att omsätta i närtid. Alternativt att forskningen är i utvecklingsfasen att samverkan med näringslivet eller offentliga organisationer söks. Särskild vikt läggs vid att forskarna själva har en drivkraft att vilja utveckla och tillämpa forskningen genom affärsutveckling, eller att omsätta sina kunskaper till annan form av nytta – se urvalskriteriet Kapacitet.
Måste immateriella rättigheter vara klarlagda?
Svar: Klarhet kring såväl skapande som hantering av immaterialrättigheter och andra kunskapsbaserade tillgångar krävs. Den strategi som tagits fram kan inte bygga på rättigheter som redan är begränsade till en exklusiv part, utan på en klarhet mellan parterna kring ägarförhållande och upparbetade affärsintressen runt forskningsresultatet. Finns det tänkbara affärsmodell/er ser vi det som en styrka i urvalsprocessen. Hantering av immaterialrättigheter och eventuella tankar om affärsmodell ska beskrivas i ansökan.
Hur hanteras sekretessbelagd information?
Svar: IVAs projekt R2B och 100-listan riktar sig till forskare och forskarteam vars forskning är i ett stadium där den går att sprida, presentera och synliggöra offentligt. Inkludera därför inte information som kräver sekretess, eller annan känslig information som inte kan delas öppet och allmänt, i din ansökan då sekretess inte kommer att kunna upprätthållas inom ramen för deltagande på 100-listan.
Parter med intressen i forskningen bör ha tagit aktiv ställning till hur sekretess inom ramen för samverkan kan se ut, då sekretessfrågor kan vara avgörande för senare, eventuella, patentansökningar. Eftersom utformningen av skrivningar kring sekretess är beroende av många olika faktorer ska parterna gemensamt kunna presentera en hållbar skrivning.
De som fullföljer ansökan har eget ansvar för hanteringen av sekretess. IVA utgår ifrån att den som fullföljer ansökan hanterar sina sekretessfrågor. Om osäkerhet råder, eller om support behövs i att beskriva projektet tillräckligt utan att röja känslig eller sekretessbelagd information, kan du kontakta ditt lärosätes innovationsstöd för konsultation.
Kan urvalskommitténs eller styrgruppens beslut överklagas?
Svar: Nej, beslut om urval och antagning kan inte bestridas eller överklagas.
Om R2B - stöd och ansvar
Vad är Research2Business (R2B)
Svar: Research2Business är ett initiativ som drivs av IVA för att främja samverkan mellan forskare, näringsliv och samhälle som kan stärka Sveriges konkurrenskraft i ett internationellt och hållbart perspektiv. Research2Business etablerar mötesplatser för att skapa bättre förutsättningar för innovation genom samarbeten och nya större kontaktytor mellan den akademiska forskningen och näringslivet. Läs mer om Research2Business
Kan forskare få finansiering eller rådgivning via R2B?
Svar: R2B har inte medel för att finansiera forskning, eller möjlighet att ge enskilt stöd eller rådgivning till forskare.
R2B hänvisar frågor om finansiering och rådgivning till respektive högskola och universitets innovationsstödjande verksamheter, alternativt till omgivande organisationer som främjar innovationsstöd. Läs mer och hitta innovationsstödjande verksamheter här
Vilket ansvar tar IVA och R2B för deltagande forskare och deras medverkan på 100-listan?
Svar: Att delta i aktiviteter som arrangeras av IVAs projekt R2B är alltid frivilligt. Resultat som deltagandet möjliggör tillfaller deltagaren eller dess representant. Kontakter som uppstår, affärsmöjligheter och affärsöverenskommelser som träffas genom R2Bs aktiviteter ansvarar parterna för sinsemellan. IVA lämnar inte några garantier för att kontakter uppstår men anstränger sig för att skapa möjligheter till värdefulla kontakter.
