Frågor & svar om IVAs 100-lista

IVAs 100-lista sätter ljuset på aktuell forskning, och underlättar för forskare och företag att hitta varandra och tillsammans skapa innovation och nya affärsmöjligheter. Här hittar du relevant och uppdaterad information om 100-listan. IVAs fjärde 100-lista - på temat teknik i mänsklighetens tjänst - publicerades den 10 maj 2022.

Not fluent in Swedish? Find our Q&A in English here!

Om IVAs 100-lista

Vad är IVAs 100-lista?

Svar: IVAs 100-lista presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område.

IVAs 100-lista visar på intressanta forskningsprojekt som kan ligga till grund för olika former av samarbeten eller utvecklas i samverkan med näringslivet, och ska inspirera till nya kontakter, möten och nätverkande. Alla deltagande forskare/forskargrupper är intresserade av ökade kontakter med näringslivet för tillämpning och att fortsätta att utveckla sina projekt.

IVAs 100-lista lanserades i samband med IVAs 100-årsjubileum 2019, därav namnet. Forskningsprojekten på den första 100-listan har affärspotential med bäring på ämnet digitalisering, medan 2020 års lista synliggör forskning med koppling till hållbarhet. 2021 års 100-lista fokuserar på hållbar krisberedskap.

100-listan 2022, på temat teknik i mänsklighetens tjänst, släpptes den 10 maj. 

Varför sammanställer IVA 100-listan?

Svar: IVA vill stärka Sverige i att vara ledande på att omvandla akademisk forskning till innovation och konkurrenskraft i näringslivet. Målet är att förstärka och öka samverkan mellan forskare på högskolor och universitet och företag för allas gemensamma nytta. Fler framgångsrika samarbeten stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar till en positiv samhällsutveckling. Syftet med 100-listan är att sätta ljuset på forskning som har stor potential att skapa nytta inom överskådlig tid, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan.

Att 100-listan varje år fokuserar på forskning inom ett visst tematiskt område visar på forskningens potential att lösa aktuella utmaningar. Därigenom betonar IVA sin uppgift att utgå från breda frågeställningar för att bygga broar mellan olika delar av samhället, näringslivet och akademin.

Vilken forskning är med på IVAs 100-lista? 

Svar: 100-listan består av ett urval av aktuella forskningsprojekt från Sveriges lärosäten inom ett visst ämnesområde som bedöms ha potential att affärsutvecklas eller på annat sätt nyttiggöras. Forskningsprojekten på listan väljs ut i en grundlig nominerings- och urvalsprocess baserad på ett antal fastställda kriterier.

Hur kommer vår forskning med på 100-listan?

Svar: 100-listan är öppen för forskare och forskarteam, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, som söker kontakt med näringslivet och det omgivande samhället för samverkan kring fortsatt utveckling, tillämpning och nyttiggörande av sin forskning.

Om er forskning motsvarar de fastställda kriterierna, och fokuserar på det ämne som är fokus för årets lista, kan du själv ansöka om att få plats på 100-listan. 

Vad ger det att vara med på 100-listan?

Svar: Listan är ett unikt skyltfönster som kan ge forskningsprojekt ökade möjligheter att komma till faktisk nytta, genom samverkan med exempelvis näringslivet. IVA och projektets partners arbetar aktivt, både vid 100-listans offentliggörande och löpande under året, med att skapa intresse och uppmärksamhet kring 100-listan och de deltagande projekten.

Representanter för de utvalda forskningsprojekten erbjuds att delta i skräddarsydda aktiviteter som syftar till att öka möjligheterna till samverkan kring nyttiggörande. För en stor andel av deltagarna har platsen på någon av IVAs 100-listor lett till ökade kontakter med näringslivet, andra forskare och andra värdefulla kontakter. Många upplever också att deltagandet gett dem ökad kunskap om innovationsstöd, näringslivets perspektiv på forskning och möjligheter till praktisk tillämpning.

9 av 10 deltagare rekommenderar andra forskare att ansöka! (Enligt våra utvärderingar)

Om ansökan

Inom vilka forskningsområden/tillämpningar ska forskningen vara?

Svar: 100-listan är öppen för forskare och forskarteam, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, som söker kontakt med näringslivet och det omgivande samhället för samverkan kring fortsatt utveckling, tillämpning och nyttiggörande av sin forskning. 

Vem kan ansöka om att komma med på listan?

Svar: För att vara aktuell för 100-listan ska forskaren/forskarteamet ha en drivkraft att vilja utveckla sin forskning genom exempelvis affärsutveckling, och kunna ge en fördjupad beskrivning av forskningen och målet med den.

Forskningen ska motsvara de fastställda kriterierna för urvalet, och fokusera på det ämne som är fokus för årets lista.

Hur ansöker jag om att komma med på 100-listan?

Svar: Efter att ha säkerställt att er forskning uppfyller kriterierna, och att du har rätt att företräda forskningen och ge ditt medgivande till att den presenteras offentligt, ansöker du genom att tillhandahålla information om din forskning via ett formulär i den digitala plattformen Award Force.

Alla inkomna ansökningar kontrolleras av en särskilt utsedd granskningsgrupp som säkerställer att forskningen är inom rätt område, och uppfyller kriterierna för aktuell lista.

En särskild urvalskommitté går därefter igenom samtliga ansökningar och överlämnar sedan sina bedömningar till R2Bs styrgrupp, som tar det slutliga beslutet om vilka forskningsprojekt som ska presenteras på 100-listan.

100-listan har också en beredningsgrupp med uppdrag att kvalitetssäkra urvalsprocessen genom att vara delaktiga i alla steg.

Kan jag nominera forskning som borde vara med på 100-listan?

Svar: Ja, gärna! Du kan rekommendera forskning som du känner till och tycker förtjänar att uppmärksammas genom en plats på IVAs 100-lista, via vårt formulär. Forskaren blir då automatiskt informerad om din nominering och erbjuden att ansöka. 

Om urvalet

Hur går urvalsprocessen till?

Svar: Alla inkomna ansökningar kontrolleras av en särskilt utsedd granskningsgrupp som säkerställer att forskningen är inom rätt område, och uppfyller kriterierna för aktuell lista. Granskningsgruppen har expertis inom exempelvis immaterialrätt till stöd för arbetet.

En särskild urvalskommitté går därefter igenom samtliga ansökningar. Urvalskommittén består av ett 40-tal personer med bred representation ur IVAs nätverk. Varje bidrag granskas av flera personer i urvalskommittén med utgångspunkt i de fastställda kriterierna, och forskarprojektens potential till affärsutveckling eller annan form av nytta.

Urvalskommittén överlämnar sedan sina bedömningar till R2Bs styrgrupp, som tar det slutliga beslutet om vad som ska presenteras på 100-listan.

100-listan har också en beredningsgrupp med uppdrag att kvalitetssäkra urvalsprocessen genom att vara delaktiga i alla steg.

Vad bedöms och vilka kriterier prioriteras i urvalsprocessen?

Svar: 100-listan syftar till att lyfta fram forskare och forskarteam som vill nå ökade kontakter med näringslivet och det omgivande samhället. Urvalet till listan sker därför inte baserat på den vetenskapliga excellensen, utan i första hand på forskningens potential till affärsutveckling, innovation och nytta för användare, företag och samhälle. Dock är hög vetenskaplig kvalitet en grundförutsättning för att vara aktuell för listan.

Urvalsprocessen utgår från fem kriterier som poängsätts. Om nomineringar med liknande forskning konkurrerar med varandra om en plats på 100-listan väljer urvalskommittén bidrag med utgångspunkt i forskningens bedömda potential till nyttiggörande. Också att 100-listan sammantaget representerar en bredd av olika typer av forskning beaktas.

Urvalskriterier:

  1. Potential att vara ett objekt för affärsutveckling och/eller innovation som kan leda till
    1. Konkurrenskraft
      Konkurrenskraften avgörs av en rad strukturella faktorer som ger speciellt goda förutsättningar att producera och sälja varor eller tjänster. Effektivitet i företagens produktionen och varor och tjänster spelar en viktig roll för ett lands sammantagna konkurrenskraft. För företag kan det betyda tillgång till kompetens, infrastruktur, kapital, rättssäkerhet och förutsägbarhet vad gäller lagstiftning och rättskipning. Kunskap är en vital del av ett företags konkurrenskraft som kan komma från forskning och utveckling på företaget eller från en akademi. Frågan som ställs är: Kan din forskning vara en konkurrensfördel för ett företag eller kanske Sverige som land eftersom den ger ett kunskapsövertag eller på annat sätt stärker konkurrenskraften?
    2. Samhällsnytta
      Begreppet samhällsnytta anspelar på de värden som kommer alla i samhället till godo. I nationalekonomin definieras samhällsnytta som något som ökar samhällets sammantagna välfärd och bidrar positivt till landets BNP. Det är alltså skiljt ifrån att enskilda individer eller företag får det bättre utan är kopplat till att nationen som helhet utvecklas. Frågan som ställs är: Kan din forskning bidra till samhällsnytta och öka Sveriges generella välstånd?
  2. Kapacitet för genomförande (teamet/forskaren)
    Särskild vikt läggs vid att forskarna själva har en drivkraft att vilja utveckla och tillämpa forskningen genom affärsutveckling eller att omsätta sina kunskaper till annan form av nytta.
  3. Aktualitet (mognad och tidsaspekt)
    Hur ”färdig” forskningsidén och resultaten är i relation till marknaden, dvs projektets kommersiella eller samhälleliga mognad. Mognaden kan exempelvis beskrivas enligt EUs modell Technology Readiness Level (TRL). I modellen, som kan tillämpas även på projekt av icke-teknologisk karaktär, anges mognadsgraden på en skala från 1-9  där TRL1 anger att den basala principen är observerad och kan visas och TRL9 anger fullt testat och tillgängligt för marknaden. 
  4. Originalitet
    De unika egenskaperna. Vad är unikt, nyskapande och innovativt med forskningen?
  5. Hållbarhet
    Forskningsprojektets förhållningssätt till hållbarhet och påverkan på FNs 17 hållbarhetsmål (SDGs).

I urvalsprocessen används poängsystemet 1-5, ett till fem, för punkterna ovan. Kriterierna potential (1) och kapacitet (2) skattas högre i urvalsprocessen.

I vilket stadie ska forskningen vara?

Svar: Forskningen ska ha uppnått ett stadie där den går att sprida, presentera och synliggöra offentligt och gå att omsätta i närtid. Särskild vikt läggs vid att forskarna själva har en drivkraft att vilja utveckla och tillämpa forskningen genom affärsutveckling, eller att omsätta sina kunskaper till annan form av nytta – se urvalskriteriet Kapacitet

Måste immateriella rättigheter vara klarlagda?

Svar: Klarhet kring såväl skapande som hantering av immaterialrättigheter och andra kunskapsbaserade tillgångar krävs. Den strategi som tagits fram kan inte bygga på rättigheter som redan är begränsade till en exklusiv part, utan på en klarhet mellan parterna kring ägarförhållande och upparbetade affärsintressen runt forskningsresultatet. Finns det tänkbara affärsmodell/er ser vi det som en styrka i urvalsprocessen. Hantering av immaterialrättigheter och eventuella tankar om affärsmodell ska beskrivas i ansökan. 

Hur hanteras sekretessbelagd information?

Svar: IVAs projekt R2B och 100-listan riktar sig till forskare och forskarteam vars forskning är i ett stadium där den går att sprida, presentera och synliggöra offentligt. Inkludera därför inte information som kräver sekretess, eller annan känslig information som inte kan delas öppet och allmänt, i din ansökan då sekretess inte kommer att kunna upprätthållas inom ramen för deltagande på 100-listan.

Parter med intressen i forskningen bör ha tagit aktiv ställning till hur sekretess inom ramen för samverkan kan se ut, då sekretessfrågor kan vara avgörande för senare, eventuella, patentansökningar. Eftersom utformningen av skrivningar kring sekretess är beroende av många olika faktorer ska parterna gemensamt kunna presentera en hållbar skrivning.

De som fullföljer ansökan har eget ansvar för hanteringen av sekretess. IVA utgår ifrån att den som fullföljer ansökan hanterar sina sekretessfrågor. Om osäkerhet råder, eller om support behövs i att beskriva projektet tillräckligt utan att röja känslig eller sekretessbelagd information, kan du kontakta ditt lärosätes innovationsstöd för konsultation.

Kan urvalskommitténs eller styrgruppens beslut överklagas?

Svar: Nej, beslut om urval och antagning kan inte bestridas eller överklagas.

Vilka ingår i urvalskommittén?

Svar: Urvalskommittén 2022 består av nedanstående personer ur IVAs breda nätverk av representanter från akademi, näringsliv och offentlig verksamhet.

Maroun Aoun, Ansvarig Samhällskontakter & Partnerskap ALMI Företagspartner AB

Linda Assbring, Chef för programverksamheten Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling

Peter Berg, Industri-expert    

Sonja Berlijn, Head of KTH's School for Electrical Engineering and Computer Science, Professor Sustainable Integrated Energy Systems Kungliga Tekniska Högskolan, KTH

Patrik Blomquist, Business coach Karolinska Institutet Innovations

Fredrik Brandt, Product Manager OP teknik

Pontus Broddner, Senior R&D Global Key Account Leader/R&D director, 3M Svenska AB

Anna Danestig, Ansvarig kundupplevelse och processägare externa relationer Patent- och registreringsverket (PRV)

Mats Danielson, Rektorsråd Stockholms universitet

Mats Deleryd,  SVP Corporate Quality, Safety & Security FREYR Battery

Virginia Dignum, Professor Responsible Artificial Intelligence Umeå universitet

Ulla Eriksson-Zetterquist, Professor i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Magnus Frodigh, Vice President and Head of Ericsson Research Ericsson AB

Johan Gunnarsson, PhD, CTO Combitech AB

Mats Henriksson, Chief Revenue Officer Vironova

Karl Henrik Johansson, Professor Networked Control and Director Digital Futures Kungliga Tekniska högskolan, KTH

Teresa Jonek, Näringspolitisk expert Teknikföretagen

Alice Kempe, Jägmästare och styrelseledamot Kempestiftelserna och Holmen

Ulrika Kolsrud, President Health & Medical Solutions Essity AB

Catharina Lagerstam, PhD, styrelseordförande EMPE Diagnostics

Kerstin Lindberg Göransson, VD Akademiska Hus

Eva Lindh-Ulmgren, Chef materialdesign, Strategisk forskning Sandvik Materials Technology

Amy Loutfi, Pro-vice-chancellor, Artificial Intelligence Professor, Head of AASS Machine Perception and Interaction Lab Department of Science and Technology Örebro universitet

Sven Löfquist, Ordförande Manomotion Löfquist Consulting

Kenneth M. Persson, Professor, Forskningschef Sydvatten AB

Helena Malmqvist, Forskningschef Jernkontoret

Lars-Gunnar Mattsson, Professor em., Mistra Center for Sustainable Markets (Misum), Handelshögskolan i Stockholm

Cecilia Molinder, Maintenance Operation Excellence Manager for Scandinavia, KONE

Kasper Moth-Poulsen, Professor Kemi och kemiteknik, Avdelningschef Tillämpad kemi Chalmers tekniska högskola AB

Charlotta Nordenberg, Chef Malmö Universitets innovationskontor Malmö universitet

Arne Norlander, Tekn. Dr. Vd NORSECON AB

Per Olofsson, Executive Director Girindus Investments AB

Mikael Pawlo, Head of Growth, Bokio

Henrik Runnemalm, Head of research GKN Aerospace Sweden AB

Ulla Sandborgh, Generaldirektör Näringsdepartementet, samordnare Näringslivets vattenhushållning Regeringskansliet

Erik Serrano, Professor Byggnadsmekanik, Prefekt Byggvetenskaper Lunds universitet

Sasko Simonovski, R&D Director LumenRadio

Lars Stenqvist, CTO, AB Volvo

Catharina Tunberg, Executive Vice President R&D, Group R&D Permobil

Björn Ursing, Docent Karolinska Institutet

Victoria Van Camp, Tekn. Dr. CTO SKF AB

Jane Walerud, Tech. Dr. H.c. Walerud Ventures

Christin Wendel, Strategisk samordnare Patent- och registreringsverket (PRV)

Ann Wennerberg, Professor, Inst. f odontologi Göteborgs universitet

Sebastian Wiberg, Vd Vinden

Om projektet R2B - stöd och ansvar 

Vad är Research2Business (R2B)

Svar: Research2Business är ett projekt som drivs av IVA för att främja samverkan mellan forskare, näringsliv och samhälle som kan stärka Sveriges konkurrenskraft i ett internationellt och hållbart perspektiv. Research2Business etablerar mötesplatser för att skapa bättre förutsättningar för innovation genom samarbeten och nya större kontaktytor mellan den akademiska forskningen och näringslivet.  Läs mer om Research2Business

Kan forskare få finansiering eller rådgivning via R2B?

Svar: R2B har varken medel för att finansiera forskning, eller möjlighet att ge enskilt stöd eller rådgivning till forskare.

R2B hänvisar frågor om finansiering och rådgivning till respektive högskola och universitets innovationsstödjande verksamheter, alternativt till omgivande organisationer som främjar innovationsstöd. Läs mer och hitta innovationsstödjande verksamheter här

Vilket ansvar tar IVA och R2B för deltagande forskare och deras medverkan på 100-listan?

Svar: Att delta i aktiviteter som arrangeras av IVAs projekt R2B är alltid frivilligt. Resultat som deltagandet möjliggör tillfaller deltagaren eller dess representant. Kontakter som uppstår, affärsmöjligheter och affärsöverenskommelser som träffas genom R2Bs aktiviteter ansvarar parterna för sinsemellan. IVA lämnar inte några garantier för att kontakter uppstår men anstränger sig för att skapa möjligheter till värdefulla kontakter. 

Kontaktinformation

Malin Mohr
Projektledare
Telefon 073 - 635 93 50