Resurseffektiva affärsmodeller

Den globala befolkningsökningen och en växande medelklass ökar trycket på att hantera jordens resurser på ett nytt sätt. Näringslivet har alla förutsättningar att spela en nyckelroll i denna förändringsprocess. Genom att utveckla resurseffektiva och lönsamma affärsmodeller bidrar de till uthållig, hållbar tillväxt.

Projektet Resurseffektiva affärsmodeller – stärkt konkurrenskraft har arbetat inom två huvudområden:

• Stimulera framväxten av nya affärsmodeller med inbyggd resurseffektivitet som maximerar resursernas värde. Projektet vill även lyfta fram exempel på affärsmodeller för resurseffektivitet inom olika branscher.
• Identifiera områden för policyutveckling för affärsmöjligheter i anslutning till resurseffektivitet och som stimulerar utveckling av sådana affärsmodeller. Projektet ska presentera förslag på policyutveckling som leder fram till att Sverige år 2050 blir den ledande nationen för ett resurseffektivt samhälle.

Projektet har engagerat cirka 45 företag inom fem branscher (insatsvaror, infrastruktur, kapitalvaror, konsumentprodukter och livsmedel) samt en analysgrupp kring styrmedel. Tre rapporter har levererats hittills:

• Fakta och trender mot 2050, som beskriver resursutmaningen mot år 2050, då vi kommer vara 9 miljarder människor på jorden med betydligt fler som lever i medelklassen. Helt enkelt en beskrivning om varför vi behöver arbeta med resurseffektivitet.
• Färdvägar mot 2050, där vi har granskat fem materialflöden som exempel från de fem branscher vi har haft med i projektet för att se var läckor finns och var nya affärsmöjligheter kan uppstå, och
• Policyutveckling mot 2025, där varje bransch har satt upp en egen vision som leder till projektets övergripande vision. Genom detta arbete har branscharbetsgrupperna tittat på behovet av systemperspektiv, mätbara mål samt hinder mot att nå målen. Sex branschgemensamma policyutvecklingsområden har också tagits fram.

Utöver de tre rapporterna från projektet publiceras en rapport för varje bransch, som beskriver projektets resultat per bransch. Denna går även in mer i detalj kring branschens behov av policyutveckling.

Projektet pågår 2014–2016.