För att uppnå effektivare resursanvändning behövs en systemövergripande bild över samhällets resursflöden. Att effektivisera materialhantering och hitta nya affärsmöjligheter är en förutsättning för att övergå från ett linjärt materialflöde till ett cirkulärt. Ett helhetsgrepp där producent – användare – återvinnare – ny producent inkluderas i produktionskedjan är nödvändigt. Detta kräver samarbete mellan olika aktörer såväl som en förändring av regelverk för att skapa incitament och marknadsförutsättningar, ökad digitalisering, innovationer och nya affärsmodeller med resurseffektivitet i fokus.
I samarbete med 45 företag genomförde IVA 2014- 2016 projektet Resurseffektiva affärsmodeller – stärkt konkurrenskraft. Projektet visade på stora möjligheter att göra den svenska ekonomin mer resurseffektiv med många affärsmöjligheter.
Mellan 2018 och våren 2020 har projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi tagit vid. Det nuvarande projektet tar arbetet vidare och följer därför i huvudsak den branschuppdelning och de affärsmöjligheter som framkom under föregångarprojektet. Arbetet har vidare varit uppdelat i fem delprojekt: lokaler, mobilitet, textil, livsmedel och plast.
Projektets mål
Tre mål har drivit projektarbetet. För det första har projektet velat skapa en plattform för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. För det andra vill man dra slutsatser kring Sveriges resursvägval inom politik, forskning och näringsliv, utifrån pågående initiativ. Och för det tredje har syftet varit att skapa samverkan och rörelse framåt kring detta.
Resultat
Projektets slutsatser sammanfattas i en syntesrapport. Dessutom har våra förslag presenterats bland annat vid ett heldags branschseminarium på IVA och ett miljöteknikseminarium på Kungliga slottet. Fem olika branschrapporter har dessutom släppts inom vart och ett av delprojektområdena livsmedel, lokaler, mobilitet, plast och textil, samt en specialrapport om livsmedelstransporter och en specialrapport om hållbar textil ur ett konsumentperspektiv.
Delprojektens fokus
Delprojektet har analyserat möjligheter och hinder för att uppnå en optimerad användning av lokaler. Hinder finns kopplade till incitament, lagstiftning och regler, men även i form av sociala normer och vanor, både hos brukare, producenter, säljare och uthyrare. Nytänkande och styrmedel behövs, liksom tydlig kommunikation av goda exempel och praktiska erfarenheter. Konkreta lösningar efterfrågas, där tekniska, juridiska och politiska aspekter hanteras.
Läs delprojektrapporten här, och arbetsgruppens debattartikel på DN Debatt här.
Mobilitet
Teknik för ökad delningsgrad inom mobilitet finns redan eller kommer att utvecklas och ses inte som ett hinder för utvecklingen. De stora hindren är affärsmodeller och kundbeteenden. Hur ska privatpersoner, företag, kommuner och offentlig sektor börja dela person- och godstransporter i större utsträckning? Vilka värden skapar mobilitet i samhället? Hur kan vi uppnå dessa ur resurseffektivitetsperspektiv?
Läs delprojektets rapport här, och en specialrapport om hållbara livsmedelstransporter här.
Textil
Textilbranschen är fragmenterad med många intressenter med olika mål, önskningar och uppfattningar. Flera projekt pågår, men det är tydligt att många av initiativen är operativa och saknar ett systemperspektiv. Ett hinder är att företag fortfarande arbetar linjärt, likaså är styrmedel och lagar utformade för ett linjärt system. Slutsatsen är att en systemförändring krävs för att uppnå cirkuläritet.
Läs rapporten för delprojektet för Textil här, en specialrapport om hållbarhet inom textiler ur ett konsumentperspektiv här, och en intervju med delprojektledare Elin Larsson i Dagens Industri här.
Livsmedel
Konkreta steg mot minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan är i fokus. Projektet arbetar för att skapa branschgemensam standard, kartlägga livsmedelskedjans flöden och identifiera de allvarligaste källorna till svinn och resurstapp samt hur detta skall åtgärdas. Tillgång till data i livsmedelskedjan är i dag undermålig, samtidigt som den är en förutsättning för att systematiskt angripa matsvinn på allvar.
Läs rapporten från delprojektet för Livsmedel här, och en specialrapport om hållbara livsmedelstransporter här.
Plast
Projektet analyserar plastflöde. En stor värdeförlust sker vid återvinningscentralerna, då olika typer av plast blandas. Bättre återvinningssystem för likartade flöden är nödvändiga för att behålla materialens värde, även nya tekniklösningar behöver identifieras och tillämpas. Nya standarder för plast och användning av återvunnen plast efterfrågas. Identifierade barriärer är exempelvis marknadsmisslyckanden som minskar incitamenten för ökad resurseffektivitet och bristande spårbarhet som minskar marknaden för aktörer som kan skapa värdenät för optimal hantering av plast och råvara.
Läs delprojektrapporten för Plast här.
Styrgrupp
⦁ Åke Svensson (ordförande)
⦁ Tim Brooks, Tillväxtverket
⦁ Thomas Nilsson, Mistra
⦁ Björn Risinger, Naturvårdsverket
⦁ Annica Sohlström, Livsmedelsverket
⦁ Björn Stigson, IVA
⦁ Henrik Sundström, Electrolux
⦁ Martin Svensson, Vinnova
⦁ Cecilia Tisell, Konsumentverket
⦁ Caroline af Ugglas, Svenskt Näringsliv
⦁ Anders Wijkman, ÅI
⦁ Tuula Teeri, IVA (adjungerad)
⦁ Ola Alterå, Klimatpolitiska rådet (adjungerad)
Delprojektordförande
⦁ Anna Denell, Vasakronan, med vice ordförande Mattias Höjer, KTH – Lokaler
⦁ Magnus Huss, IKEM – Plast
⦁ Ann-Karin Modin Edman, Arla – Livsmedel
⦁ Jan-Eric Sundgren, Teknikföretagen – Mobilitet
⦁ Cecilia Tall, TEKO – Textil
Delprojektledare
⦁ Liv Fjellander – Lokaler
⦁ Peter Stigson – Plast
⦁ Kristoffer Gunnartz – Livsmedel
⦁ Jacqueline Oker-Blom – Mobilitet
⦁ Elin Larsson – Textil
Projektets ledning
⦁ Jan Nordling, projektledare
⦁ Caroline Ankarcrona, projektledare
⦁ Gustaf Wahlström, projektkoordinator
⦁ Joakim Rådström, kommunikationsansvarig
Finansiärer
Tillväxtverket, Vinnova, Svenskt Näringsliv, Vasakronan, Åforsk, Teknikföretagen , IKEM, Formas och Mistra.
