Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi

Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi
201802-IVA-RESA-II-Webbild-1200px.jpg

Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi är avgörande i en framtid med globalt ökat välstånd. Runt om i landet utreder en rad initiativ och projekt hur resurseffektivitet och cirkularitet kan införas i olika branscher. Men det saknas en sammanhållande arena där branscher och perspektiv möts. En förutsättning för ett resurseffektivt och cirkulärt samhälle är en gemensam plattform där näringsliv, forskning och politik samverkar.


För att uppnå effektivare resursanvändning behövs en systemövergripande bild över samhällets resursflöden. Att effektivisera materialhantering och hitta nya affärsmöjligheter är en förutsättning för att övergå från ett linjärt materialflöde till ett cirkulärt. Ett helhetsgrepp där producent – användare – återvinnare – ny producent inkluderas i produktionskedjan är nödvändigt. Detta kräver samarbete mellan olika aktörer såväl som en förändring av regelverk för att skapa incitament och marknadsförutsättningar, ökad digitalisering, innovationer och nya affärsmodeller med resurseffektivitet i fokus.

I samarbete med 45 företag genomförde IVA 2014- 2016 projektet Resurseffektiva affärsmodeller – stärkt konkurrenskraft. Projektet visade på stora möjligheter att göra den svenska ekonomin mer resurseffektiv med många affärsmöjligheter.

Det nuvarande projektet tar arbetet vidare och följer därför i huvudsak den branschuppdelning och de affärsmöjligheter som framkom. Projektet är uppdelat i fem delprojekt; Lokaler, mobilitet, textil, livsmedel och plast. 

Projektets mål

Att skapa en plattform för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Att utifrån pågående initiativ dra slutsatser kring Sveriges resursvägval inom politik, forskning och näringsliv. Och att skapa samverkan och rörelse framåt kring detta.

 

Delprojektens fokus

Lokaler

Projektet analyserar möjligheter och hinder för att uppnå en optimerad användning av lokaler. Hinder finns kopplade till incitament, lagstiftning och regler, men även i form av sociala normer och vanor, både hos brukare, producenter, säljare och uthyrare. Nytänkande och styrmedel behövs, liksom tydlig kommunikation av goda exempel och praktiska erfarenheter. Konkreta lösningar efterfrågas, där tekniska, juridiska och politiska aspekter hanteras.

Mobilitet

Teknik för ökad delningsgrad inom mobilitet finns redan eller kommer att utvecklas och ses inte som ett hinder för utvecklingen. De stora hindren är affärsmodeller och kundbeteenden. Hur ska privatpersoner, företag, kommuner och offentlig sektor börja dela person- och godstransporter i större utsträckning? Vilka värden skapar mobilitet i samhället? Hur kan vi uppnå dessa ur resurseffektivitetsperspektiv?

Textil

Textilbranschen är fragmenterad med många intressenter med olika mål, önskningar och uppfattningar. Flera projekt pågår, men det är tydligt att många av initiativen är operativa och saknar ett systemperspektiv. Ett hinder är att företag fortfarande arbetar linjärt, likaså är styrmedel och lagar utformade för ett linjärt system. Slutsatsen är att en systemförändring krävs för att uppnå cirkuläritet.

Livsmedel

Konkreta steg mot minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan är i fokus. Projektet arbetar för att skapa branschgemensam standard, kartlägga livsmedelskedjans flöden och identifiera de allvarligaste källorna till svinn och resurstapp samt hur detta skall åtgärdas. Tillgång till data i livsmedelskedjan är i dag undermålig, samtidigt som den är en förutsättning för att systematiskt angripa matsvinn på allvar.

Plast

Projektet analyserar plastflöde. En stor värdeförlust sker vid återvinningscentralerna, då olika typer av plast blandas. Bättre återvinningssystem för likartade flöden är nödvändiga för att behålla materialens värde, även nya tekniklösningar behöver identifieras och tillämpas. Nya standarder för plast och användning av återvunnen plast efterfrågas. Identifierade barriärer är exempelvis marknadsmisslyckanden som minskar incitamenten för ökad resurseffektivitet och bristande spårbarhet som minskar marknaden för aktörer som kan skapa värdenät för optimal hantering av plast och råvara.

Styrgrupp

⦁    Åke Svensson (ordförande)
⦁    Tim Brooks, Tillväxtverket
⦁    Thomas Nilsson, Mistra
⦁    Björn Risinger, Naturvårdsverket
⦁    Annica Sohlström, Livsmedelsverket
⦁    Björn Stigson, IVA  
⦁    Henrik Sundström, Electrolux
⦁    Martin Svensson, Vinnova
⦁    Cecilia Tisell, Konsumentverket
⦁    Caroline af Ugglas, Svenskt Näringsliv
⦁    Anders Wijkman, ÅI
⦁    Tuula Teeri, IVA (adjungerad)
⦁    Ola Alterå, Klimatpolitiska rådet (adjungerad)

Delprojektordförande

⦁    Anna Denell, Vasakronan – Lokaler
⦁    Magnus Huss, IKEM – Plast
⦁    Ann-Karin Modin Edman, Arla – Livsmedel
⦁    Jan-Eric Sundgren, Teknikföretagen – Mobilitet
⦁    Cecilia Tall, TEKO – Textil

Delprojektledare

⦁    Liv Fjellander – Lokaler 
⦁    Peter Stigson – Plast
⦁    Kristoffer Gunnartz – Livsmedel 
⦁    Jacqueline Oker-Blom – Mobilitet 
⦁    Caroline Hofvenstam – Textil

Projektets ledning

⦁    Jan Nordling, projektledare
⦁    Caroline Ankarcrona, projektledare
⦁    Gustaf Wahlström, projektkoordinator
⦁    Joakim Rådström, kommunikationsansvarig

Finansiärer

Tillväxtverket, Vinnova, Svenskt Näringsliv, Vasakronan, Åforsk, Teknikföretagen , IKEM, Formas och Mistra.

Filtrera
  • Hållbarhet
  • 2014
  • 2015
  • 2016
  • 2017
  • 2018

Publicerat