Accelerera elektrifieringen av transporter och industri

Elektrifiering är nödvändigt för att fasa ut fossila bränslen och minska påverkan på klimatet. Det pågår en rad viktiga industriprojekt för att ställa om till el. Dessa måste vidareutvecklas och genomföras i snabb takt då de också är avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft.

Tillgången på el och ett tillförlitligt elsystem är en viktig konkurrensfördel för svensk industri. Att elproduktionen i Sverige har låga klimatavtryck bidrar till ökad konkurrenskraft eftersom allt fler företag och konsumenter efterfrågar produkter med liten klimatpåverkan. Det gör också Sverige attraktivt för nya industrier som datahallar och batteritillverkning. Genom att ersätta fossila bränslen och drivmedel med fossilfri el minskar klimatpåverkan samtidigt som det ger andra miljövinster.

Utbyggnaden av kärnkraften på 1970 och -80-talen och den därpå följande elektrifieringen av industri och uppvärmning, ledde till en snabb och kraftfull minskning av fossilberoende i Sverige. Men mycket arbete återstår. Inom vissa industribranscher och i transportsektorn är fossilberoendet fortfarande stort och hittills har det varit svårt att ställa om. Nu pågår viktiga utvecklingsprojekt för att ta fram ny teknik och nya systemlösningar för att ersätta fossila bränslen med el.

Elektrifieringen av personbilar rullar på och tekniken är i princip kommersiell. Nästa utmaning är att elektrifiera tunga vägtransporter. Det pågår ett flertal utvecklingsprojekt som tar fram olika lösningar för att elektrifiera bussar och lastbilar, exempelvis genom kontinuerlig laddning (”elvägar”), genom batterier eller via bränsleceller. Sverige är en tung spelare genom AB Volvo och Scania, och europeisk lastbilsindustri har en stor global marknadsandel. Europa ligger också i framkant avseende teknikutveckling för att ställa om från fossila bränslen till el.

Fordonsindustrin och infrastruktur för transporter sträcker sig över större regioner. Sverige kan därför inte ha egna lösningar, utan måste driva utvecklingen i samverkan med andra länder, inte minst inom EU.

Reduktion av järnmalm för stålframställning har i över 1000 år gjorts med hjälp av kol. Nu pågår ett svenskt utvecklingsprojekt för att reducera järnmalm med vätgas.[1] Denna framställs med el, genom elektrolys av vatten. I stället för koldioxid kommer processen ge vattenånga. Det är ett stort svenskt utvecklingsprojekt som kan bli banbrytande. Det finns fler exempel på hur industrin jobbar med att ersätta fossila bränslen och insatsvaror med el.

För en fortsatt elektrifiering kommer också efterfrågan på olika typer av metaller att öka, varav vissa är sällsynta och bara utvinns på några få platser på jorden. Det sker många gånger i länder med dåliga arbetsvillkor och utan miljöhänsyn. Exempel på tekniker som är beroende av olika sällsynta eller kritiska metaller är vindkraft, solkraft, elmotorer, batterier, bränsleceller och katalysatorer.

En ökande internationell konkurrens om strategiska råvaror, i kombination med ett instabilt geopolitiskt läge gör att tillgången på dessa metaller är osäker. Allt oftare pekas på att EU behöver bli mer självförsörjande, eller behöver säkra tillgången på annat sätt. Sverige har stora malmtillgångar och flera av de kritiska metallerna skulle kunna utvinnas här. Det görs också försök med att utvinna sällsynta jordartsmetaller från avfallssand.

Infrastruktur för transporter, elektricitet och digitalisering är nödvändiga förutsättningar för att näringslivet ska kunna ställa om sin produktion till nya fossilfria processer och transporter. Staten måste vara tydlig med att nödvändig infrastruktur kommer på plats så att näringslivet vågar ta nödvändiga investeringsbeslut.

Den våg av elektrifiering som vi nu står inför kommer innebära en ökad efterfrågan på el motsvarande 40–60 procent av dagens användning (IVA Vägval för klimatet, 2020). Helt avgörande är att elkunder och de ansvariga för samhällsinfrastrukturen kan lita på att det finns el när den behövs.

Stabil och stödjande politik krävs

För att driva elektrifieringen vidare inom transportsektorn och i industrin, krävs tekniska genombrott som kan kommersialiseras och bidra till systemförändringar. De nödvändiga tekniksprången kräver forskning och investeringar.

Det är avgörande att politiken är uthållig i sitt engagemang och även efter krisen orkar hålla fast i de industrisamarbeten som initierats och förmår att genomföra nya nödvändiga satsningar. En avgörande faktor för att ställa om processer och transportsystem är att marknadsförutsättningarna gör de nya lösningarna lönsamma och riskerna hanterbara för företagen.

Det är en risk att ligga i framkant i utveckling och vid introduktion av ny teknik. Men det är en möjlighet om man tidigt kan ta marknadsandelar i nya nischer. Staten har ett ansvar för att bidra till forskning och utveckling, och stöden bör vara teknikneutrala.

Viktigare för att utvecklingen på olika marknader ska komma klimatet till nytta är långsiktiga och stabila politiska spelregler. När internationella handelskedjor nu riskerar att brytas på grund av krisen och en ökande protektionism, är det viktigt att politiken uppfattas som stabil och stödjande. Om politiska beslut och myndigheternas agerande upplevs som osäkra eller kortsiktiga, kan det hämma nödvändiga investeringar. Stöd till FoU, politiska överenskommelser, fortsatta samarbeten och offentlig upphandling kan minska riskerna.

Samverkan inom EU nödvändig

Samverkan inom EU är centralt för att Sverige ska kunna mobilisera tillräckliga resurser och utveckla gemensamma standarder och regler för implementering av ny teknik och infrastruktur för transporter och energisystem. Sveriges klimatpolitik måste i större utsträckning vara en del av EUs klimatpolitik. Den är ett föredöme genom att visa att bindande och långsiktiga regler som leder till klimatneutralitet är möjliga också i en så stor och heterogen grupp av länder som unionen utgör.

Förändringstakten behöver dock öka, både i Sverige och EU. Sverige har visat att vi kan bidra till att förstärka EUs klimatpolitik. Svenska politiker i regering och EU-parlament spelade en central roll i 2018 års reformer av EUs utsläppshandelssystem EU ETS. Utsläppsminskningarna dessa reformer beräknas leda till motsvarar 50–100 gånger Sveriges årliga utsläpp.

Förslag

Säkerställ en tillförlitlig elförsörjning med konkurrenskraftiga elpriser

För att våga, eller ens kunna, investera i nya elbaserade processer och system som ska ersätta fossila bränslen, måste elförsörjningen vara tillräcklig och tillförlitlig.

Var uthållig i stödet till forskning och utveckling kring olika aspekter av elektrifieringen

Stöden ska vara teknikneutrala, men det är viktigt att det finns en flexibilitet i systemet så att stöd kan anpassas till industrins investeringscykler.

Gör långsiktiga politiska uppgörelser över partigränser för att minska osäkerhet och ekonomisk risk vid investeringar

Om politiken och myndigheternas agerande upplevs som osäkert eller kortsiktigt, kan det hämma nödvändiga investeringar.

Staten måste ta ansvar för att nödvändig infrastruktur skapas som stödjer näringslivets omställning till fossilfrihet

Infrastruktur för transporter, elektricitet och digitalisering är nödvändiga förutsättningar för att näringslivet ska kunna ställa om sin produktion till nya fossilfria processer och transporter.

Driv på för en EU-gemensam handlingsplan för tunga transporter

Sverige bör driva fram en tidsatt och finansierad EU handlingsplan för att påskynda utvecklingen av fossilfria buss- och lastbilstransporter inom EU.

Undersök Sveriges möjligheter att bidra i EUs försörjning av kritiska metaller

Fortsatt arbete behövs för att tydliggöra behovet av metaller och mineraler i klimatomställningen, samt hur Sverige med sina mineralresurser kan bidra.

Läs online Ladda ner