AI förändrar världen men oklart hur

Även utan fler upptäckter inom AI och maskininlärning förändrar de nuvarande algoritmerna världen. Men inte ens en AI kan förutsäga hur.

Närmar vi oss med raska steg en tidpunkt när maskiner är smartare än människor? Ska maskinerna ge oss nya förmågor, eller ta över?

Vid ett seminarium, arrangerat av avdelningarna för elektroteknik respektive informationsteknik belystes frågorna ur flera synvinklar.

Anders Sandberg är framtidsforskare vid University of Oxford.

– På lång sikt finns det inget som människan kan som inte AI kommer att kunna göra. Än så länge är AI ett komplement till den mänskliga förmågan, sa han.

Maskinerna är redan bättre på spel än mänskliga toppspelare. De lär sig genom att tävla mot sig själva. Och får de tillgång till en inspelning av en mänsklig röst, så kan de imitera den och på egen hand sätta ihop meningar.

– AI kan också författa egna texter om de får en rubrik att bygga vidare på. Men förstår de vad de skriver?

Att en AI har fysisk form, som en robot, behöver inte vara hela sanningen. Kanske kommer den också att vara en tjänst i molnet.

– Även om ingen kommer på något nytt inom AI/maskininlärning, så förändrar de existerande algoritmerna världen, sa Anders Sandberg.

Danica Kragic, robotforskare på KTH, förutser att AI och AR (augmented reality) gör att det inte blir nödvändigt att fysiskt vara på sin arbetsplats, men ändå vara där.

Hon påpekade också att robotarnas utveckling gör att de blir allt mer interaktiva i samspelet med människor.

Staffan Truvé är teknikchef på Recorded Future.

– Sensorer och AI är grunden för förutsägelser om framtiden. Och numera är hela mänskligheten en sensor, sa han.

Han väntade sig att AI ska påverka människors situation på samma sätt som hästarnas, när bilen slog igenom under förra seklet.

– Men i Sverige finns det fler hästar nu än när bilen fick sitt genombrott. De har det dessutom bättre, sa han.

Hur fort världen kommer att omvandlas på grund av AI, maskininlärning, AR och annan ny teknik är oklart. Det finns bromsande faktorer och fundamentala beslut som måste till innan verkligheten skenar iväg. Det hävdar Virginia Dignum, professor i datavetenskap på Umeå universitet.

– Om femtio år är vi nog kvar på ungefär samma ställe. Det är inte bara tekniken som styr. Det handlar om vad vi vill att teknik och företag ska göra. Men AI kan bidra till att besluten blir bättre, sa hon.

Hon påpekade att de övergripande val som möjliggör att den nya tekniken kommer till verklig nytta måste eliminera risker för exempelvis partiskhet, diskriminering, förlust av mänsklig kontroll, bland mycket annat.

– Ansvarsfull AI måste vara etisk, följa lagar och vara pålitlig. Den måste också veta att den är just konstgjord och att det är människan som bestämmer.

Teknik med AI ska också styras av värderingar.

– Men vilka värderingar? Och vems? Vem ska delta i utformningen och vem bestämmer slutligen? Detta är mer komplext än det verkar. Allt detta måste vara på plats innan AI används generellt, sa Virginia Dignum.

Den snabba utvecklingen av AI och maskininlärning och nya algoritmer ställer ökade krav på utbildning.

Jonas Ivarsson är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

– Faktakunskaper behövs om man ska bli bra på något. Men utbildningssystemet är inte anpassat för ett så rörligt mål som AI skapar, sa han.

Vilken typ av kunskap människor i AI-världen behöver är också delvis en omdömesfråga.

– Förr fick den som ville köra taxi i London lära sig varenda gata utantill. Chaufförerna hittade dit de skulle.

Sen kom Uber, som utför samma tjänst med hjälp av teknik, utan att den som håller i ratten behöver vara bekant med gatorna.

– Hur mycket mänsklig kunskap behövs? Men kirurger måste ha gedigna anatomiska kunskaper. Ingen skulle väl acceptera att bli opererad av någon som letade sig fram med hjälp av en app, sa Jonas Ivarsson.

Kontaktinformation

Linda Olsson
Projektledare
Telefon 08-791 29 06