Efterfrågan på vetenskapliga fakta som grund för politiska beslut ökar. Pandemin har gjort behovet än större. Europeiska akademier gör sitt för att ta fram vetenskapligt baserade sakuppgifter.
Euro-CASE samlar krafterna hos 23 europeiska akademier, med ingenjörsvetenskap och teknik i fokus. IVA är en av de 23. Tuula Teeri, IVA:s vd, är organisationens vice ordförande.
– IVA lägger stor vikt vid relationerna på europanivå och Euro-CASE är en bra kanal för det. I IVA:s projekt för nystart av Sverige slog vi fast att det allra viktigaste just nu är ett aktivt samarbete inom EU. Med tanke på den globala konkurrensen och nödvändigheten att balansera mellan USA, Kina och Ryssland är vår hemmamarknad oerhört viktig för Sveriges framtid, säger hon.
För att EU-kommissionen ska kunna fatta välgrundade beslut behöver den gediget, faktabaserat underlag. Att ta fram detta är ofta en uppgift för ett eller flera av de fem europeiska nätverken med akademier.
– Euro-CASE är med och gör grovjobbet med att sålla fram pålitlig information inom våra fokusområden. Arbetssättet påminner om det IVA använder och flera av IVA:s ledamöter har deltagit i sådana projekt, senast professor Ann-Christin Albertsson som ledde en arbetsgrupp om Biodegradability of plastics in the open environment, säger Tuula Teeri.
Resultaten tas omhand av kommissionens egna vetenskapliga rådgivare. Det är dessa experter som formulerar de råd som slutligen hamnar på kommissionens bord.
– Ofta är det kommissionen som beställer underlag för ett visst tema. Men akademierna kan också förslå och arbeta med något ämne som vi anser att kommissionen borde titta närmare på, säger hon.
De faktatunga rapporterna från akademierna får effekt. GDPR påverkades starkt av akademiernas inlaga om cybersäkerhet. EU:s strategi för ett klimatneutralt energisystem är ett annat exempel.
– En fördel med Euro-CASE är att vi är oberoende och jobbar från många länder.
Sett ur IVA:s perspektiv passar det förstås bra att Euro-CASE har samlat sig kring tre plattformar: innovation, energi och ingenjörsutbildning.
– Genom denna samverkan kan vi både lära oss av de andra ländernas erfarenheter och påverka den europeiska utvecklingen, säger Tuula Teeri.
Ett annat av de fem europeiska nätverken med akademier är EASAC. I organisationen ingår nationella vetenskapsakademier från alla EU:s länder samt vetenskapsakademierna i Norge, Schweiz och Storbritannien. KVA är en av medlemmarna. Christina Moberg, professor em på KTH, är ordförande. Hon är ledamot av såväl KVA som IVA.
– Vi såg att det fanns behov av att sammanställa vetenskapliga underlag åt beslutsfattare. Därför grundades EASAC här på KVA för 20 år sedan, säger Christina Moberg.
EU-kommissionen och EU-parlamentet är de främsta mottagarna, men även beslutsfattare i de enskilda medlemsländerna kan få tillgång till vetenskapliga fakta innan de bestämmer sig för det ena eller det andra.
– I viss mån riktar vi oss också till allmänheten. I en demokrati är det viktigt att gemene man kan bilda sig en sakligt understödd uppfattning i olika frågor.
EASAC sammanställer fakta inom områdena miljö, energi och biovetenskap.
– Det är inte hugget i sten, men inom de tre områdena tas det många politiska beslut.
För vart och ett av områdena finns en styrpanel med medlemmar från EASAC:s medlemsakademier. Där sker diskussionen om vilka konkreta frågor som behöver få vetenskaplig belysning. Därefter behandlas ärendet i Byrån, som motsvarar presidiet i svenska akademier. Byrån kan föra ärendet vidare till EASAC:s generalförsamling, Rådet, som slutligen bestämmer om en arbetsgrupp ska tillsättas för vidare utredning.
– Akademierna nominerar de experter som ska göra själva jobbet med att ta fram fakta.
Och beslutsfattarna tycks ta till sig resultaten. En rapport från EASAC som Christina Moberg är säker på fick genomslag handlade om en grupp bekämpningsmedel. Skadliga för humlor, som ju är viktiga när det gäller pollinering och för biologisk mångfald.
– Tre saker är oerhört väsentliga för att vårt arbete ska få genomslag. Vi är oberoende och styrs inte av några särintressen. Relevans: vi tittar på det som är viktigt för beslutsfattarna. Den tredje är trovärdighet: vi redogör för osäkerheter och olika synpunkter, säger Christina Moberg, som också framhåller vikten av kommunikation på olika sätt för att föra ut de vetenskapliga resultaten.
Fem nätverk med över 100 akademier
För fem år sedan inrättade EU-kommissionen SAM (The Scientific Advice Mechanism). Via den kan kommissionen be europeiska akademier att bistå med vetenskapligt underlag för framtida politiska beslut.
SAM består av två delar. Den ena är en grupp med sju oberoende chefsrådgivare direkt knutna till kommissionen. Det är de som har det yttersta ansvaret för rådgivningen. Den andra delen är SAPEA (Scientific Advice for Policy by European Academies) som är en EU-organisation med kontor i Bryssel.
Nya projekt kan initieras av EU-kommissionen eller av chefsrådgivarna som samarbetar nära med SAPEA. SAPEA sammanställer vetenskapliga fakta i ämnet och chefsrådgivarna formulerar råd utgående från dessa.
SAPEAs styrelse består av ordförandena för fem europeiska nätverk med akademier Euro-CASE representeras av Tuula Teeri och EASAC av Christina Moberg.
De fem akademiska nätverken är:
- EASAC (European Academies’ Science Advisory Council) består av de nationella europeiska vetenskapsakademierna. Här är KVA medlem.
- Academia Europaea:s ledamöter kommer från olika delar av världen. De representerar en mängd vetenskapliga fält.
- ALLEA (All European Academies) samlar europeiska och flera utomeuropeiska akademier med tonvikt på humaniora och samhällsvetenskap. Kungl. Vitterhetsakademien och KVA är medlemmar i nätverket.
- FEAM (Federation of European Academies of Medicine) har medicinvetenskapliga akademier som medlemmar.
- Euro-CASE (European Council of Academies of Applied Sciences, Technologies and Engineering) samlar europeiska akademier som har ingenjörsvetenskap och teknik i fokus. Här är IVA medlem.
Totalt ingår drygt 100 akademier i de fem nätverk som SAPEA och de sju chefsrådgivarna kan be om hjälp. Ledamöter från nätverken bildar arbetsgrupper som tar fram vetenskapliga fakta innan de sju chefsrådgivarna formulerar sina råd till EU-kommissionen.
