Alla forskare har inte alltid rätt

Det måste gå att upprepa forskares rön. Annars passar de bäst i papperskorgen. Men åtskilliga rön publiceras istället för att hamna där. Det hävdar bland andra Anna Dreber Almenberg.

Anna Dreber Almenberg är professor på Handelshögskolan i Stockholm. Hon forskar bland annat om hur pass tillförlitliga forskares resultat egentligen är.

– När vi upprepade hundra publicerade studier inom psykologi var det bara i en tredjedel som vi fick samma resultat som de publicerade artiklarna, sa hon vid ett IVA-seminarium.

Förhållandet är det samma inom exempelvis nationalekonomi. Även cancerforskare är ofta alltför optimistiska när det tolkar sina data.

– Men det handlar inte om att det finns många vetenskapliga bedragare bland forskarna. Det är istället bra forskare som missar något.

Det är inte svårt att hitta exempel på forskningsresultat som aldrig skulle ha lämnat ritborden. Exempelvis lanserade Amy Cuddy, forskare på Harvard, ”Power-posing” för ett antal år sedan: stå en minut i en kroppsställning som uttrycker självförtroende så ökar testosteronnivån samtidigt som kortisonhalten sjunker. Och då ökar den individuella benägenheten att ta risker, hävdade forskaren.

– Den studien hade mycket få deltagare. Och gör man om den i större skala och med en kontrollgrupp så får man inga skillnader alls.

För litet underlag är ett vanligt skäl till att resultaten inte går att upprepa. Forskare kan välja variabler för analysen av data tills man får det önskade resultatet.

– Det är också bara den första, möjligen felaktiga, studien som får uppmärksamhet. Men det är upprepningarna som tar fram sanningen.

En av Anna Dreber Almenbergs lösningar på problemet är att man redan från början bestämmer exakt i detalj hur data ska analyseras. Och håller sig till det.

– Tyvärr talas det alldeles för lite om det här på de flesta forskarutbildningar, sa hon och påpekade att det är sunt att vara skeptisk när en forskare uttalar sig tvärsäkert.

Att oriktig forskning ibland publiceras i världens mest ansedda facktidskrifter, som Science och Nature, är en sanning som Maria Gunther, vetenskapsredaktör på DN är väl medveten om. Redaktionen får mängder av tips och artikelförslag från forskare.

– Stor del av min tid går åt till att säga nej. Det är ett dagligt bekymmer. Journalister har stort förtroende för forskare, sa hon.

För att med så stor säkerhet som möjligt kunna avgöra om något är värt att publicera finns en omfattande checklista på DN. Helst ska artiklar ha passerat nålsögat hos någon annan ansedd tidning och är forskaren verkligen expert på området? är några av punkterna.

– Men det är också journalister som avslöjar felaktig forskning. Det var ju Bosse Lindquist som grävde fram sanningen om Paolo Macchiarini. Och att det skulle finnas en koppling mellan vaccin och autism var det också en journalist som genomskådade.

Kontaktinformation

Hampus Lindh
Projektledare
Telefon 08-791 29 31