Alla väntar på vaccin

Sedan coronaviruset identifierades i januari har vaccinutvecklingen gått blixtsnabbt. Mindre än ett halvår efter utbrottet finns tio vaccinkandidater runt om i världen som har börjat testas på människa.

– Jag trodde att det skulle ta sex till nio månader tills det fanns något vaccin i en klinisk studie och det är snabbt. Normalt tar det tre till fem år. Nu tog det tre månader. Jag är glad att vara den första att erkänna att jag hade fel. När mänskligheten har bråttom verkar mänskligheten skynda på, säger Matti Sällberg.

Han är vaccinforskare och sedan 20 år tillbaka professor vid Karolinska institutet. I vanliga fall arbetar han med att utveckla vaccin mot virus som orsakar hepatit och blödarfebersjukdomen Krim-Kongo. Nu är fokus i stället att ta fram ett vaccin mot coronaviruset. Arbetet drog igång i mitten av januari, strax efter att kinesiska forskare hade publicerat coronavirusets gensekvens.

– Jag och Ali Mirazimi, som jobbar ihop med Krim-Kongo projektet, började direkt med att framställa vaccinkandidater och söka tillstånd för att göra djurstudier. Nu är vi sniglar jämför med andra, säger han.

De senaste sex månaderna har vaccinutvecklingen gått fortare än någonsin tidigare. Tio vaccinkandidater har redan kommit så långt att de har börjat testas på människa. Långt fram ligger just nu till exempel forskare i Oxford som tillsammans med Astra Zeneca utvecklar ett vaccin som de utvärderar i en klinisk fas II/III-studie med 10 000 deltagare. Bakom ett annan kandidat som hunnit långt hjälper tillenna pandemi. Den få tidigt som möjligt gt eftersom det finasieras av SSF?i vilken fas projeketet är? Ännu inte tes finns det amerikanska bioteknikföretaget Moderna räknar med att starta en fas III-studie av sitt vaccin i juli.

Båda projekten bygger på en ny typ av så kallade genetiska vacciner.

– Covid-19 har skakar om hela vaccinfältet ganska rejält. De metoder som sakta utvecklats under den senaste tio till tjugoårsperioden, men ännu inte har landat i vaccin eftersom de utvecklats mot svåra virus som hepatit C och hiv, appliceras nu på Corona. Av de tio vaccinkandidater som nu är i kliniska studier, är sex genetiska vacciner, säger Matti Sällberg.

Även det vaccin han själv utvecklar är ett sådant. Det är en av över 120 vaccinkandidater som WHO har listat, som befinner sig i en tidigare utvecklingsfas, och ännu inte har börjat testas på människor. KI-forskarna har tagit fram ett antal varianter av ett så kallat DNA-vaccin. De har testat vaccinet i djurstudier och kunnat se att det ger ett immunsvar.

– Vi ska nu sortera fram de vaccinkandidater som ger starkast immunsvar och som skyddar djuren från infektion. Några av de två, tre bästa ska vi testa i infektionsmodeller. De försöken startar i sommar. När vi sett att de funkar börjar vi läkemedelsproduktion. Parallellt gör vi toxicitetstudier i djur. Planen är att så tidigt som möjligt nästa år starta kliniska studier.

KI-forskarnas vaccin ska produceras av Cobra Biologics i Matfors. Det tillverkas liksom andra genetiska vacciner i bakterieceller, och är generellt enklare att producera än de vacciner som finns på marknaden i dag. De innehåller en genetisk kod. När den överförs till kroppen, tillverkar kroppen vaccinet.

– Nya vacciner är lättare att producera, lätta att rena, och lätta att producera mycket av. Man gör gener som kodar för ett protein och låter kroppen producera proteinet. Man behöver inte ta ansvar för att det slutliga proteinet blir rätt, utan kroppen fixar att det blir det. Det är därför denna utveckling går så snabbare, säger Sophia Hober, som är professor i bioteknik på KTH och expert på produktion av proteiner.

Nackdelen är just att de genetiska vaccinerna är nya och oprövade. Det finns ännu inget vaccin för människor som bygger på någon av teknikerna. Det gör också att det är svårare att förutse när det kommer att finnas något färdigt.

– Forskarna i Oxford säger att de kommer att ha ett vaccin i september. Det låter tidigt, men vem trodde att man två – tre månader efter att ha upptäckt infektionen skulle ha vacciner i klinisk fas I. Det är förvånande. Varför inte bli förvånad igen. Detta går i warp speed. Om det är bra eller inte är en annan fråga, säger Matti Sällberg.

Pandemin har fått företag, akademier, myndigheter och organisationer att kraftsamla för att stoppa viruset. Ny samarbeten har organiserats. Samtidigt har pengar strömmat in. WHO, EU och nationella myndigheter har gått in med medel. Privata organisationer som Wellcome Trust, Melinda och Bill Gates stiftelse, och i Sverige Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, har gjort stora satsningar.

Bioteknikbolaget Moderna har beviljats ett snabbspår i godkännandeprocessen för sitt vaccin av den amerikanska läkemedelsmyndigheten. Det är ett sätt att skynda på utvecklingen. Ett annat skulle kunna vara att de myndigheter som så småningom ska godkänna vacciner och läkemedel tolererade fler biverkningar.

– Ska man börja med att vaccinera unga tonåringar accepterar man inte många biverkningar. Om det däremot handlar om riskgrupper där det kanske finns tio procent risk att dö av en infektion accepterar man fler, säger Matti Sällberg.

Jonas Vikman som är vaccinexpert vid branschorganisation för de forskande läkemedelsbolagen LIF, tror på ett villkorat godkännande ett nytt vaccin i EU.

– Den europeiska läkemedelsmyndigheten kan bevilja ett villkorat godkännande, vilket är ett protokoll för att bedöma risk och nytta för att initiera användning i mindre grupp, vilket gissningsvis initialt kommer att bli aktuellt för kommande vacciner mot covid-19. Säkerheten när det gäller vacciner är mycket viktig. Vaccin ges ju till friska människor och då är det också mindre acceptans för biverkningar, än för läkemedel mot svåra sjukdomar, säger han.

När vi väl har ett vaccin är nästa steg i att tillverka det i mycket stora volymer, som nu krävs.

– Detta är en stor fråga just nu. Det pågår diskussioner internationellt och exempelvis inom EU om hur vi bäst kan utnyttja befintlig produktionskapacitet. Det finns också diskussioner om hur produktionskapaciteten snabbt kan utökas. EU har idag stor vaccinproduktion med tillverkning i framförallt i länder som Belgien, Tyskland, Frankrike, Irland och Tjeckien, men även här i Sverige.

Jonas Vikman tror att det kommer att utvecklas en politisk samsyn om hur vi hur senare ska hantera distributionen.

– Det finns en global diskussion om tillgång till vaccin för alla, där WHO, Cepi, forskningsfinansiärer som Bill & Melinda Gates Foundation och Wellcome Trust deltar tillsammans med företrädare för Life Science-industrin. För vaccinföretag är inriktningen att covid-19-vacciner ska utvecklas för global användning och vara tillgängliga för bred användning, även i utvecklingsländer. Exempelvis utrycker tillverkare som Astra Zeneca, Johnson & Johnson, Sanofi och Glaxo Smithkline att under pandemin ska vaccin mot covid-19 erbjudas ”not for profit, till affordable prices”.

Enligt WHO är ett vaccin det enda sättet att stoppa viruset. Matti Sällberg är inte lika tvärsäker på det.

– Jag tror inte att vaccinet kommer att påverka denna pandemi. Den är möjligt att första och andra vågen är förbi när det första vaccinet kommer, säger han.

Han skulle gärna vilja veta när vi når flockimmunitet.

– Det kommer att rädda oss, men ett vaccin hjälper till, säger han.

Kontaktinformation

Lars Nilsson
Chefredaktör
Telefon 0709-64 52 64