Anna Denell vill se bättre användning av lokaler

Anna Denell är hållbarhetschef vid fastighetsbolaget Vasakronan. Som ordförande för delprojektet för Lokaler inom IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi har hon arbetat inte minst för mer resurseffektiv användning av våra lokaler och ytor.
Anna_Denell_-_foto_Gustav_Kaiser_1200x675.jpg

Vad har du lärt dig under den tid som projektet har löpt?

Vi valde i vårt projekt att titta på hur effektivt kvadratmetrarna används i byggnader. Men ganska snabbt insåg vi att svårigheten i det inte var av teknisk karaktär utan att det i större utsträckning skulle komma att handla om sociala normer och personliga val, vilket vi inte skulle ha gjort om vi valt ett projekt som handlar om att öka andelen förnybar råvara i en produkt till exempel.

När vi nu valde den här delen var det lite jobbigt för några av oss i kärntruppen som är ingenjörer, men de sociala aspekterna är något av det allra mest intressanta när man pratar om resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, och de måste hanteras. När vi tittar på hur vi använder byggnader som redan finns kan vi åstadkomma en enorm resurseffektivitet utan att behöva bygga mer.

Vad är din egen ingång till ämnen som resurseffektivitet och cirkulär ekonomi?

Jag är en väldigt miljöintresserad människa. Men även om man inte är det så är det onekligen så att resurseffektivitet leder till bättre affärer. För genom att hushålla med resurser sparar man också pengar. Och man kan tjäna pengar på en sak flera gånger om. Det är ju helt fantastiskt; vem vill inte hitta en sådan affärsmodell?

Hur har du förankrat och fört över frågorna från IVA-projektet till din ordinarie organisation (Vasakronan)? Några konkreta åtgärder och förändringar som ni har vidtagit utifrån projektets diskussioner, analyser och rekommendationer?

Vi har redan börjat samtala kring yteffektivitetsaspekten och multianvändning av ytor med kommuner. Vi tycker att de inte bara ska titta på de klassiska miljöaspekterna av byggande som energieffektivitet och avfallshanteringsfrågor utan även på hur byggnaden kan nyttjas effektivt nu, och hur man designar den så att den kan nyttjas effektivt över tid.

Vad ser du som de största utmaningarna och möjligheterna för Sverige för att uppnå ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi?

Jag tror att mycket handlar om beteenden och föreställningar om hur saker och ting ska vara. Till exempel att många tänker sig att begagnat är sämre, och att både konsumenter och professionella köpare därför tänker att sådana varor automatiskt måste vara billigare. Det vore intressant att få till en mer professionell andrahandsmarknad, vare sig det gäller byggvaror, begagnade kläder, bildelar eller annat.

Det finns också en fundamental dogm om att tillväxt framför allt skapas genom tillverkning av nya saker, men ekonomisk tillväxt kan ju komma genom cirkulär ekonomi, genom att man återbrukar saker i nya kretslopp. Det kan ge minst lika mycket ekonomisk aktivitet. Det är annars många som tänker att bara den linjära ekonomin kan skapa långsiktig tillväxt, vilket är helt fel – för det är ju den enda strategin som vi vet på lång sikt skapar en ekologisk och ekonomisk kollaps. Men här känns det som att det finns många som är fast i ett gammalt tänk.

Du har ju varit ordförande för delprojektet för Lokaler – vad har ni sett som de viktigaste åtgärdsområdena?

Dels har vi identifierat några viktiga områden inom lagstiftningsområdet. Man kan till exempel i en detaljplan ha bestämt att ”den här byggnaden är en skolbyggnad” – och då är det egentligen bara det du får använda byggnaden till; all annan användning kräver ett nytt bygglov, som kräver en detaljplaneändring, som ofta är en långsam och trög process. Vi är delvis fast i ett tänkande att byggnader ska ha specifika användningsområden, och det gör att det kan bli svårt att nyttja en byggnad till olika saker, vid olika tidpunkter på dygnet eller olika tillfällen under året. Det finns förstås kloka anledningar till att det ser ut så. Beroende på vad byggnaden har för ändamål behöver den ha vissa beskaffenheter. Men om det inte går att mjuka upp lagstiftningen lite och på något sätt främja istället för hindra en ökad nyttjandegrad av byggnader, då kan det också vara svårt att få människor att ändra sig.

Vad vill du uppmärksamma enskilda svenskar på när det gäller resurseffektivitet, och vad vill du få dem att ändra på för att bidra till ett mer cirkulärt samhälle?

Det finns uträkningar på hur mycket snittsvensken har i lagervärde på saker som man inte använder, för att man inte orkar eller av någon annan anledning. Om man kände till hur stort värdet är skulle man kanske börja se på sina saker som mer realiserbara finansiella tillgångar som inte bara ligger i garderoben och skräpar.

På det högst personliga planet kan jag nämna hur en av sönerna tidigare hittade några felbeställda innerdörrar till en renovering som vi gjorde för snart tio år sedan. Han lade ut en annons på Blocket, och redan efter ett par dygn hade han sålt dem. Han fick in lite pengar på kontot och vi slapp åka iväg med dem till återvinningen. Jag är lite rädd att vi bygger en massa kvadratmetrar för att lagerhålla saker som vi egentligen inte behöver. Man behöver kanske inte sälja mormors gamla sekretär, men mycket annat!

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17