Anna-Karin Modin Edman brinner för minskat matsvinn

Anna-Karin Modin Edman är hållbarhetschef vid Arla Foods. Hon har också varit ordförande för delprojektet för Livsmedel inom IVA-projektet Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Två roller där hon kan kombinera sina stora intressen kring livsmedelsproduktion och hållbarhet.
Modin-Edman_picture.jpg

Vad har du lärt dig under den tid som projektet har löpt?

Att matsvinnsfrågan är oerhört komplex. Uppkomsten av och hanteringen av rest- och biprodukter kan variera mycket i livsmedelskedjan, och det gör att vad som ska klassas som matsvinn inte alltid är så enkelt som man först kan tro. Vad som äts och inte äts varierar dessutom, vilket gör att bedömningen av vad som är ätbart kan variera beroende på vem du frågar.

Vad är din egen ingång till ämnen som resurseffektivitet och cirkulär ekonomi?

Att jobba för ett bondeägt kooperativ, där det blir så tydligt hur mycket resurser och engagemang som går in i produktionen av vår viktigaste råvara – mjölken, gör att det känns extra fel när den inte hamnar i magen hos konsumenterna. Vi har gjort beräkningar som visar hur viktigt det är att minska svinnet för att nå våra klimatmål, och när man dessutom får siffror på känslan blir det extra motiverande att agera.

Jag har alltid varit fascinerad av system, och speciellt av livsmedelssystem eftersom de är så komplexa och ihopkopplade med andra system i samhället. Vi pratar tyvärr ofta om livsmedel som om de producerades helt isolerat, och livsmedel ställs ofta mot varandra i debatten, när sanningen är att produktionssystemen är sammankopplade och det går att hitta synergieffekter av att bli mer resurseffektiv. Jag hoppas att begrepp som resurseffektivitet och cirkulär ekonomi kan fördjupa diskussionen så att vi optimerar hela vårt livsmedelssystem och tar bättre vara på resurser som mark, vatten, biomassa, näringsämnen och på de livsmedel som produceras av de resurserna. Vi har inte råd att vara så slösaktiga som vi varit hittills om vi ska klara de globala hållbarhetsmålen.

Hur har du förankrat och fört över frågorna från IVA-projektet till din ordinarie organisation (Arla)? Några konkreta åtgärder och förändringar som ni har vidtagit utifrån projektets diskussioner, analyser och rekommendationer?

IVA-projektet har bekräftat att vi är på rätt väg i Arla, men att vi måste fortsätta och att vi måste göra mer för att minska vårt eget svinn. Arbetet har synliggjort att det krävs mer samarbete i värdekedjan för att komma längre, inte minst med frågan om hur vi mäter och minskar matsvinn och övrigt matavfall hos konsument. Det är där vi alla har den stora utmaningen i att så stora mängder ätbar mat slängs i onödan, och vi har alla svårt att kvantifiera vår del i det problemet och vad vi ska prioritera för att åstadkomma den nödvändiga förändringen.

Vad ser du som de största utmaningarna och möjligheterna för Sverige för att uppnå ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi?

När det gäller konsumenternas matsvinn är det framförallt en attityd- och kunskapsfråga. Vi måste ändra inställningen till mat som idag inte värderas tillräckligt högt och också hjälpa till så att det blir lätt att göra rätt och öka kunskapen om hur man minskar sitt matsvinn. För livsmedelsföretagen är det en utmaning att minska svinnet om det kräver investeringar, eftersom det inte alltid är ekonomiskt rationellt och eftersom lönsamheten ofta är pressad i både bonde- och förädlingsled. Vi behöver fortsätta diskussionen kring hur vi kommer runt den utmaningen.

Du har ju varit ordförande för delprojektet för Livsmedel – vad har ni sett som de viktigaste åtgärdsområdena?

Vi har tagit fram ett första förslag till nationellt ramverk för hur matsvinn och övrigt matavfall bör definieras, hur företag i olika led av livsmedelkedjan ska mäta och rapportera det. Och, sist men inte minst, hur detta kan göras på ett sätt som gör att man kan sammanställa alla mätdata på nationell nivå.

Vi har också deltagit i utvecklingen av en nationell plattform för att företag i livsmedelskedjan ska ingå en frivillig överenskommelse om att anta gemensamma mål att mäta, rapportera och minska sitt matsvinn.

Sedan har vi kartlagt lösningar som gör det praktiskt och ekonomiskt möjligt för företag i hela livsmedelskedjan att mäta och rapportera sitt matsvinn och övriga matavfall. Vi har också tagit fram förslag på lämpliga mottagare och utförare av handlingsplanerna för minskat matsvinn och matavfall, med en tidsplan för när det bör genomföras.

Vad vill du uppmärksamma enskilda svenskar på när det gäller resurseffektivitet, och vad vill du få dem att ändra på för att bidra till ett mer cirkulärt samhälle?

Planera dina matinköp, förvara maten rätt och ha låg temperatur i ditt kylskåp, laga lagom mycket och ät upp det som eventuellt blir över. Det finns massor av fiffiga tips på nätet på hur man kan laga god mat på det många av oss idag slänger i onödan. Källsortera ditt matavfall, så blir det biogas och rötresten kan användas som gödning i jordbruket. Läs på och välj företag som tar ansvar. Påverka politikerna så att de satsar på forskning och utveckling som kan driva på utvecklingen ännu mer. Vi behöver också smarta tekniska system som tar tillvara livsmedelsresurserna bättre.

Kontaktinformation

Joakim Rådström
Kommunikatör
Telefon 073-656 76 17