Åtgärda bristerna i Sveriges elförsörjning – annars hotas den gröna omställningen

Ett tillförlitligt elsystem är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv och för att vi ska kunna ställa om till ett fossilfritt och resurseffektivt samhälle. Samtidigt som elektrifieringen ökar, försämras leveranssäkerheten i det svenska elsystemet.

Elsystemet genomgår en snabb förändring. Elanvändningen förväntas öka med mellan 40–60 procent när vi ska nå klimatmålen. Kärnkraften som under lång tid har stått för närmare hälften av Sveriges elproduktion stängs successivt ned på grund av lönsamhets- och åldersskäl. Ny kraft som byggs är i stor utsträckning vindkraft.

Kostnaderna för vindkraft har fallit under senare år. Nu konkurrerar den ut annan konventionell elproduktion. Eftersom vindkraften bara producerar när det blåser, förändrar det förutsättningarna i det tekniska systemet, både vad gäller möjligheterna att upprätthålla energi- och effektbalansen samt stabiliteten i elnäten. Storskalig vindkraft byggs i norra Sverige medan elproduktionen minskar i söder. Samtidigt ökar elanvändningen genom elektrifiering av transporter och industrier, och förbrukningsmönstren förändras.

Ett mer dynamiskt och flexibelt elsystem behövs

För att kunna integrera stora mängder vindkraft i elsystemet krävs investeringar, nya tekniska lösningar och förändrade marknadsförutsättningar. Idag regleras variationer i efterfrågan och utbud nästan uteslutande med hjälp av vattenkraften. Denna kommer att fortsätta spela en central roll för ett väl fungerande elsystem. Men den behöver kompletteras med andra lösningar.

Digitalisering är viktig för att kunna styra användningen bättre och skapa en större flexibilitet i elsystemet. En annan åtgärd är att flytta el till en annan energibärare, exempelvis vätgas eller värme. Batterier fungerar också som kortsiktiga lager, som kan stödja elsystemet så att det klarar störningar bättre. Det behövs också kompletterande kraftslag som kan producera el när det inte blåser, gärna biobränsleeldade kraftvärmeverk i befintliga fjärrvärmesystem, samt ett utökat samarbete med andra länder för att gemensamt klara effektbalansen.

Idag är priselasticiteten generellt sett väldigt låg på elmarknaden. Både utbud och efterfrågan behöver i ökad utsträckning kunna reagera på prisvariationer eftersom volatiliteten på elmarknaden bedöms öka.

Det saknas såväl fysisk som affärsmässig infrastruktur för att få nödvändiga flexibilitetsresurser att fungera. Det vill säga ekonomiska incitament och avtal mellan leverantör och kund, fungerande kommunikationslösningar som kan styra elanvändningen i kundens anläggningar och apparater, exempelvis värmepumpar eller vid laddning av elbilar. Dagens elmarknadsmodell sätter ett pris på energi, men inte på effekt eller på andra stödtjänster som krävs för att upprätthålla ett leveranssäkert elsystem.

Otillräckliga elnät hotar leveranssäkerheten

Det som främst utmanar leveranssäkerheten i elsystemet idag är otillräcklig kapacitet i elnäten, både i stamnätet mellan norra och södra Sverige, och i elnäten till och i städerna. Kapaciteten i region- och lokalnäten är idag ett akut problem på flera platser i landet. Elnätet måste förstärkas för att kunna försörja växande städer, en elektrifierad transportsektor och nya industrier med fossilfri el, och för att i övrigt säkerställa ett väl fungerande samhälle.

Då elnäten är naturliga monopol är verksamheten reglerad, både vad gäller intäkter och vilka åtgärder som får genomföras. Aktörerna upplever idag att elnätsregleringen hämmar nödvändiga investeringar och möjligheten att ansluta nya kunder. Den begränsar också möjligheterna för elnätsbolagen att testa och implementera nya samarbeten och nya tekniker i elnäten, för att bättre kunna möta variationer i efterfrågan.

Om vindkraftsproduktionen ska kunna möta behoven i hela landet och exporteras, krävs att överföringsförmågan mellan norra och södra Sverige ökar i stor omfattning. Fler utlandsförbindelser i söder förstärker värdet av de stora och uthålliga energilagren i vattenmagasinen och driver också på behovet av förstärkningar i stamnätet genom landet.

Förmåga till planering av förstärkningar av transmissionsnätet under osäkerhet blir allt viktigare. Detta då storskalig vindkraft byggs snabbt samtidigt som kärnreaktorer kan komma att stängas tidigare än vad nuvarande prognoser säger. Långa ledtider inklusive tillståndsprocesser innebär att beslut om nätinvesteringar måste göras baserat på osäkra underlag om framtida elanvändning och elproduktion.

Hinder för investeringar är tids- och resurskrävande tillståndsprocesser, gamla detaljplaner i städerna som inte ger utrymme för elnätinfrastruktur, svårförutsägbara kapacitetsbehov genom förändringar i elanvändning/elproduktion, oklar ansvarsförfördelning mellan lokalnät och överliggande nät och en nätreglering som begränsar handlingsutrymmet för alternativa lösningar till bristande leveransförmåga.

Förslag

Det behövs kraftfulla investeringar i elnäten

För en hållbar nystart av Sverige behöver vi i närtid foku-sera på investeringar i elnäten, både mellan norra och -södra Sverige, och förstärkningar i regionala och lokala elnät.

Gör om elnätsregleringen så att den inte hämmar nödvändiga investeringar

Elnätsregleringen måste förändras så att den inte hämmar nödvändiga investeringar och möjligheten att ansluta nya kunder. Det ger incitament för elnätsbolagen att testa nya -lösningar för att bättre kunna möta variationer i efterfrågan.

Se över dagens elmarknadsmodell för ett leveranssäkert elsystem

Dagens elmarknadsdesign behöver ses över och utvecklas tillsammans med tillståndsprocesser, elnätsregleringen och långsiktigt hållbara finansieringsalternativ för att nödvändiga investeringar ska komma till stånd i elproduktion, styrning av elanvändning (flexibilitet), överföring och lagring av el.

Skapa nya marknadsplatser, regelverk och standarder för utveckling av fler resurser för variations-hantering på användarsidan

Nya roller kommer säkerligen att etableras i energilandskapet för att exempelvis ta till vara digitaliseringens möjlig-heter genom att utnyttja sammanlagringseffekter.

Läs online Ladda ner