Biobaserad energi och biobaserade produkter är nycklar till ett fossilfritt Sverige – stärk innovation och öka investeringarna

Sverige siktar på att bli världens första fossilfria välfärdsnation. Produkter, material och energi måste då i mycket högre grad komma ur den cirkulära bioekonomin.

Skogsnäringen har länge varit viktig för Sverige och står för en stor andel av våra exportintäkter. Trots att Sverige har knappt en procent av världens skogar, är vi en av de största exportörerna av massa, papper och sågade trävaror.

Av Sveriges hela landyta används två tredjedelar för aktivt och hållbart skogsbruk som levererar nära 100 miljoner kubikmeter virke per år, vilket motsvarar 10 kubikmeter per svensk. Tillväxten i skogen har stadigt ökat genom mycket långsiktig skötsel. Virkesförrådet är idag 55 procent högre än 1955 – trots att vi avverkat 4,5 miljarder kubikmeter under samma period.

Vi ser även en positiv trend med fortsatt tillväxt i skogen, om den sköts på ett ansvarsfullt sätt. Det kräver fortsatta åtaganden från samhället, markägare och industri för att säkerställa långsiktighet och en god ekonomi i virkesförsörjningen. Med en ökad tillgång på hållbar och förnybar biomassa kan vi ersätta fossilbaserade byggmaterial, förpackningar, insatsvaror, bränslen och drivmedel.

Skogsindustrin genererar också arbetstillfällen i hela landet. Den är också beställare av högteknologiska processer och system, vilket driver utvecklingen även i andra branscher och hos underleverantörer. Skogen möjliggör även rekreation och turistverksamhet, erbjuder i ökande grad platser för vindkraftsproduktion och bidrar till att upprätthålla biologisk mångfald.

Skogen har flera roller att fylla. Det finns en bred enighet om att värna naturens alla ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden. Lagar och förordningar är mycket tydliga på dessa områden och såväl formella som frivilliga avsättningar av skog görs i stor skala. Omkring 30 procent av skogsmarken är för närvarande undantagen från avverkningar samtidigt som skogsbrukets metoder är anpassade för att skydda och skapa livsmiljöer.

Vi har därmed lyckats vända utvecklingen i skogen och ser nu att äldre träd, lövandel och död ved stadigt ökar i skogslandskapet. Samtidigt måste olika målsättningar i skogen balanseras. Om vi av bevarandeskäl slutar att aktivt bruka en alltför stor del av skogen kommer vi att gå miste om andra nyttor för klimat, ekonomi, landsbygd och en hållbar utveckling.

Skogen möjliggör en stor klimatnytta

Olika delar av trädet används för olika ändamål. Den nedre delen av stammen används huvudsakligen till konstruktionsvirke i exempelvis hus. Resten av stamveden används för fiberbaserade produkter, mest papper och kartong, men även andra cellulosabaserade material som tyg och kemikalier. Resterande delar av trädet och restprodukter från sågverk och processer används för energiändamål. Bioenergi från skogen utgör 30 procent av Sveriges energiförsörjning.

Biodrivmedel är avgörande för en snabb omställning av transportsektorn. På kort sikt i befintlig fordonsflotta och på längre sikt i flyget samt i sjöfarten. Sverige har goda förutsättningar att öka produktionen av biodrivmedel. Men detta hämmas idag av kontraproduktiva regelverk i Sverige och i konkurrentländerna. Det finns också stor potential att göra mer av skogen i form av exempelvis biobaserade plaster och nya typer av klimatsmarta material, samt att bygga större hus i trä.

Tillväxten i skogen är större än uttaget. Skogen är därför en viktig kolsänka. Årligen binds koldioxid motsvarande 80 procent av Sveriges fossila utsläpp i den svenska skogen. Sverige har ytterligare möjligheter att skapa negativa utsläpp. Koldioxidavskiljning och lagring (Carbon Capture and Storage – CCS) utvecklas för att minska utsläppen av fossil koldioxid. I Sverige har vi framför allt stora punktutsläpp av biogen koldioxid från skogsindustrier och biobränsleeldade värmeverk och kraftverk. Om dessa förses med CCS-teknik (Bio Energy CCS – BECCS), bidrar det till negativa utsläpp av koldioxid.

Idag saknas ekonomiska incitament för att realisera BECCS eller andra typer av negativa utsläpp genom lagring i skog och mark. En utveckling av styrmedel för detta bör ske i samverkan med EU, till exempel inom ramarna för EUs handelssystem med utsläppsrätter.

Förslag

Det finns möjligheter att stärka den redan stora klimat-nyttan från skogen. För detta krävs politisk tydlighet och lång-siktiga spelregler:

Stimulera innovation och investeringar för nya produkter och användningsområden

Inom byggsektorn kan användning av trämaterial stimuleras och utvecklas. Nya material baserade på träfiber kan i ännu högre grad ersätta stål och betong.

Se över utformningen av stöd och styrmedel i Sverige och EU så att kontraproduktiva regelverk undviks

För att den stora outnyttjade potentialen av inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel ska ta fart måste en rad regelverk i Sverige och i EU ses över.

Säkerställ tillgång till biomassa för det fossilfria välfärdssamhället

Skogen, och även jordbruket, behöver politiska och finan-siella förutsättningar för att öka sin produktion av biomassa. Upplevda motsättningar mellan skogsbruk och naturvård riskerar att sänka produktiviteten i skogen och därmed minska våra möjligheter att ta oss ur fossil-beroendet.

Utveckla internationellt harmoniserade regelverk som ger incitament för negativa utsläpp av växthusgaser

Sverige har stora möjligheter för BECCS och andra kompletterande åtgärder för att uppnå negativa utsläpp av växthusgaser. Idag saknas regelverk och ekonomiska incitament för att realisera dessa.

Läs online Ladda ner