CAETS: Träinnovationer

Som ett extra moment inom ramen för årets CAETS-konferens bjöd IVAs Näringslivsråd in till föredrag och en vetenskapsmässa vid Wallenberg Wood Science Center på KTH. Bland annat visade man upp superstarka trådar, elektriskt ledande cellulosa och dryckesflaskor tillverkade av pappersmassa.

För lite mer än tio år sedan var svensk trä- och skogsforskning i kris. För mycket fokus hade lagts på de kortsiktiga behoven inom skogsnäringen, forskarkåren hade krympt, det hade blivit svårt att rekrytera studenter och publiceringen av forskningen i internationellt erkända tidskrifter var låg. Sedan dess har enormt mycket hänt.

En frikostig donation om 120 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse lade grunden till det nya Wallenberg Wood Science Center (WWSC), för att täcka tre års forskning 2009-2011 till centrumbildningen på KTH och Chalmers. Allt eftersom har fler och fler aktörer inom näringsliv bidragit via samverkansplattformen Treesearch och Linköpings universitet har anslutits till det som idag är ett av världens ledande forskningscenter inom forskningen på nya material från skogen.

Idén var att använda skogen, frigöra beståndsdelarna och sätta samman dem till nya material, sade Lars Wågberg, professor på KTH och ansvarig för ett av WWSCs forskningsprogram.

– Resultatet var ovanligt lyckat. Utöver att man till dags dato har publicerat 760 artiklar och citerats över 16 000 gånger har forskarna nått en mycket djupgående förståelse för trädets beståndsdelar, hur de binder till varandra och vad vi kan lära oss av detta inom annan materialforskning. WWSC har också producerat åtskilliga egna innovativa material(koncept).

– Vi har gjort skum eller aerogel av nanocellulosa som vi kan använda för att göra batterier. I ett annat projekt tog vi ut fibrer som endast var fyra nanometer tunna och tillverkade ett av de starkaste biomaterial som människan har lyckats göra, exemplifierar Lars Wågberg.

Ytterligare exempel inkluderar extremt vattenavstötande nanocellulosa som kan användas för att separera olja från vatten, samt genomskinligt trä, som kan få stor användning som byggmaterial.

Vad är det så som har gjort att WWSC har lyckats så väl – utöver den viktiga finansieringen som man fick? Lars Wågberg svarar med ett citat från en äldre professorskollega:
– Man måste vara på rätt plats vid rätt tid och med rätt utbildning. Och så måste man ha lite tur också! Men det tog oss lite tid att förstå att vi med den nya finansieringen inte behövde be om tillåtelse för att göra saker, vilket vi annars gör när vi arbetar med olika samarbetsparter.

Att det finns ett enormt driv från skogsnäringen att vara med och bidra till morgondagens produkter blev tydligt genom de efterföljande talarnas föredrag. Exempelvis pekade Carina Håkansson, vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna, på hur den svenska regeringen har satt målet att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsstat år 2045 – och hur viktig skogsnäringen är för att vi ska uppnå detta mål.

Som bakgrund tog hon upp en ny rapport från Skogsindustrierna av Peter Holmgren, som räknar på hur mycket skogen kan sänka vårt koldioxidavtryck.
– Om vi tar skogens tillväxt i Sverige och drar av hur mycket vi hugger ned, sparar vi varje år 55 miljoner ton koldioxid ton koldioxidekvivalenter från skogen som kolsänka, sade Håkansson.

Om man också minskar andelen olja och istället använder skogsprodukter blir substitutionseffekten ungefär 42 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.

– Och efter att ha tagit bort fossilutsläppen från våra egna transporter och så vidare, får vi en positiv klimateffekt på 93 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, berättade Håkansson.

Samtidigt påtalade hon att man behöver begränsa ohållbar framställning av material såsom cement, stål och plast.

Nästa talare, Mikael Hannus, Innovationschef Sverige Stora Enso , tog vid och berättade hur företaget menar att allt som idag görs med fossilbaserade material kan göras av ett träd imorgon.

Efter de inledande presentationerna fick samtliga åhörare gå över till en lokal där flera olika team av forskare och produktutvecklare ställt upp sig för att presentera några nya och spännande innovationer inom skogs- och träområdet.

– Vi försöker utveckla framtidens pappersflaska istället för dryckesförpackningar i plast och aluminium. Utmaningen är att få till tillräckligt starka flaskor som klarar trycket från kolsyra, sade Gittan Schiöld, Venture Manager vid skogsföretaget BillerudKorsnäs.

Vid ett annat bord stod Isak Engquist, universitetslektor vid Linköpings universitet, och visade upp universitetets innovation med spänningsledande papper, ”Power Paper”, i cellulosa och ledande polymerer. Vid ytterligare ett visade doktorander upp WWSC:s omtalade superstarka nanocellulosa.

– Vi vill skala upp detta så att man kan använda det till exempel till biobaserade material till propellerblad till vindkraftverk eller flygplan. Och om det hamnar på marken ska även kor kunna få i sig det utan fara, sade doktoranden Krishnegowda Vijayakumar.

En fråge- och svarssession med Olle Olsson, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI) avslutade dagen.

– Klimatförändringen är egentligen ganska enkel att lösa – rent tekniskt – medan det inte finns någon enkel teknisk lösning på frågan om biologisk mångfald, sade Olsson något kontroversiellt.

Samtidigt, tillstod Olsson, är klimatförändringen den största samhällsutmaningen vi har haft. Rent tekniskt finns emellertid fantastisk potential för att bidra till lösningen. Här kan nya material från bland annat skogssektorn bidra väsentligt, men det kommer att kräva fortsatt, och oförtrutet utvecklingsarbete.

– Man får inte slå sig till ro när man jobbar med förnybara material, sade Olle Olsson.

Kontaktinformation

Sara Lodén
Näringslivskoordinator
Telefon 073-254 58 50